Oväntade saker i en bebisfabrik

Jag var beredd på illamåendet. Att magen tidigt poppade ut var ingen surprise. Inte heller att varje natt plötsligt inkluderade minst sju besök till damrummet. Humörsvängningarna, de ofta väldigt skruvade drömmarna och allehanda tvångstankar var väntade.

Men sen dök det upp några bonusar.

1. DREGLET

Om natten saliverar jag som en hund. Jag VAKNAR av att jag ligger i en pöl. Jag vänder kuddarna flera gånger varje natt, och ibland har jag lyckats gå varvet runt med mina två kuddar och hamna återigen i en gammal pöl.

På morgonen är ena kinden täckt av torkat slem. Inte. sexigt.

2. NOLLTOLERANSEN MOT DOFT

Vi har ett tredje världskrig hemma i skokartongen, jag och Beats. Det handlar om dofter och vad han får och inte FÅR äta. Beats älskar ramen, den där stabbiga nudelsoppan gjord på kött och fett och stärkelse som alla japanska gubbar älskar. Helst toppar han den med vitlök. Och det är DÅ jag dör. Jag kan känna vitlöken på mils avstånd. Mitt innanmäte vänder sig ut och in. På riktigt. Jag klöks. Som tur är så är Beats världens bästa och dissar vitlöken för husfridens skull.

Rullbandsushi är ett nono. Luktig fisk som passerar förbi i all sin slemmighet. Uteslutet.

Min näsa bråkar också med snälla dofter. Jag köpte en bodybutter, Cocoa-smaken, på Body Shop. Den framkallar kräkkänslor. EN GOD BODYLOTION?!?! Hade en hudvårdsserie från LÓréal innan som också fick mig att vilja dö.

Mamma tipsade tidigt om att jag inte skulle använda min parfym, för risken är stor att man sen aldrig vill se den igen. Det råder följer jag.

3. ETT METRONÄT I DEKOLLETAGET

Jo men tjena. Här har man gått och längtat efter den svällande bysten. BOMBERNA! Att för en gångs skull kunna pusha upp lite och fresta min karl med en urringning så djup att den går bortom hans vildaste fantasti.

Och så kommer dom. Kompletta med ett RUTMÖNSTER! Blå linjer precis överallt, kors och tvärs och fram och tillbaka.

4. ACNESKÄGGET

Finnar är aldrig kul, men extra avskyvärda är de när de sitter likt en SKEPPARKRANS under käklinjen. Samt på kinderna och gör ont ont ont.

5. BITCHIGHETEN

Jag är så ARG! Nästan jämt. Jag vill slåss och skrika fula ord. Okända människor kan få mig att vilja gå besärk och Beats är så hårt ansatt att jag flera gånger i veckan i full ånger bönar och ber jag honom att hålla skilsmässoansökan. "Det är bara en FAS älskling. Det är inte JAG utan liksom någon annan som är dum" snyftar jag. "Det är ju bara det att jag känner mig så FUUUL och allt är FEEEEEEEEL uuuääääähhh.."

Eller snyftar och snyftar... Jag TJUTER. Jag hulkar och tårarna sprutar bara minsta lilla. Det är så lite som krävs för att ridån ska gå ner.

Men tårarna är åtminstone inte skrämmande. Det är ilskan. Jag är så JÄVLA FÖRBANNAD dagligen att jag nästan borde förses med utegångsförbud. Står någon i min väg - GRRRRR! Strular datorn - AAAAAAARGH! (Ni ska se utbrotten när pause.se-tekniken bråkar). Missar jag bussen - HJÄRTATTACK!

Att jag blivit klumpig och tappar allt jag rör vid gör inte saken bättre. Särskilt INTE som att det är en prestation motsvarande ett aerobicspass att plocka upp spillet från golvet.

Jag är inte alls moderlig och lugnt och sinnlig och vacker. Jag är så jävla ARG!



PS. Ni som klickar in och vill läsa om coola happenings i Tokyo, hoppa över bebisinläggen. De måste få finnas - herregud, bebisen är ju ALLT jag tänker på just nu! Ha tålamod mig mig kära ni...