tisdag 28 april 2009

Jag mötte Saya - den humanoida robot


Receptionisten på Tokyo University of Science är liksom lite... stel. Och fåordig.

Saya är den nya generationens office lady.
Hon sköter de få uppgifter hon har perfekt, hon är vacker, hon är artig och hon är... en humanoid robot, programmerad att respondera på känslolägen. Saya är vår tids mest mänskliga robot, och det pratas om att anställa Saya och hennes systrar som lärare, assistenter och kontorsflickor inom snar framtid. I universitetets reception svarar hon i telefon och hänvisar besökare rätt.

Under en pratstund med Saya (ja, hon pratar) hinner hon med att vara både glad, ledsen, upprymd, nervös och saklig.

Jag träffade Saya förra våren för tidningen VICEs räkning på hennes jobb på universitetet, och hann också besöka hennes skapare i labbet. Det var utan tvekan en av de allra märkligaste upplevelserna i mitt liv.

Nu ligger artikeln online. Läs om mitt möte med den nya generationens drömflicka på VICEs hemsida HÄR. Fotade gjorde min saknade tokyovän Melanie Magassa.

Maria goes ELLE-girl


Och så en glad nyhet efter förra inläggets dödsruna!

För en gångs skull har jag varit interviewee och inte den som sitter bakom mikrofonen. Min söta vän, duktiga journalisten (och sångerskan, producenten och multitalangen) Karin Ström har intervjuat mig för ett kommande reportage i svenska ELLE. Det handlar om sweet sweet love och några bitterljuva val... Mer får ni veta lite längre fram!

Jag fick i alla fall blodad tand - i mitt jobb berättar jag ju mest om andra, och nu fick jag babbla hardcore om mig mig mig. Roligt! (Hmmm, jag har ju i och för sig en ganska egotrippad blogg, men det är inte samma sak...)

måndag 27 april 2009

Hårddiskdöden

Jag har inte kunnat samla mig nog att skriva om detta fram tills nu, bara att uttala orden får mig att vilja lägga mig ner och dö.
Natsuko ringde i fredags till hårddiskmannen för att kolla läget.
"Velly velly heavy damage" var domen, och han gav inte något vidare hopp.
Denna veckan skulle de testa några nya metoder och vi ska ringa tillbaka på fredag. Fy fan vilken plåga detta är... En hemskt dyr plåga dessutom.
Det enda jag hoppas nu är att han körde den japanska nertonade och fullkomligt überförsiktiga retorik som går ut på att inte inge en gnutta hopp som man sedan inte kan uppfylla.
Jag håller er postade.

Snyft, yl och bu,

Maria

Update - fixa Gold Body Art i Köpenhamn

Jag skrev i fredags att det var till Dennis Knudsen i Köpenhamn ni skulle gå för att få lika tjusig, japansk Gold Body Art som jag fick på Nude Jewelry's ateljé i Harajuku. Tydligen är det guldsmeden BODIL BINNER som är först ut i Norden, så klicka in på hemsidan för att ta reda på var i Köpenhamn du kan dekorera dig! Gör det gör det! Så sjukt fint blev det - kände mig som en äkta glamazon!

"Mamma, det står en gangsta i mitt kök!"



Ni vet det här med att Beats kör sina skämt tills trumhinnan trillar av?
Jo, i helgen har ju detta med att imitera gangster varit THE THANG. Method Man är Beats utvalda.
Han går runt i sina camo-anorak med skärmen nerdragen och trutar med munnen och muttrar: "Yeah, I'm Method Man, Method Man, yeahyeah" och lite andra gangsterfraser.

Jag vet inte jag. Är det likt tycker ni?



Älskling. Nu ska vi prata självbild.
Du heter Christoffer. Du är svenskt. Du växte upp i en trygg småstad. Du är ingenjör med mobiltelefoner som specialområde. Du trivs bäst i prydlig skjorta och hel och ren byxa. Du bär wifebeater, precis som en gangsta, men du bär alltid en trevlig skjorta över. Till fest har du gärna kavaj och slips. Du är mycket stilig - ståtlig och mycket manlig (VIKTIGT). Du är gammal techno-dj. Du är tryggt gift med en fru, och du kallar henne aldrig bitch. Du är en jävel på att sjunga gamla powerballads, men gangstarap, det är du faktiskt sådär på. Du har förvisso en gangsterbil, en gammal BMV som är så stor att den klassas som limo, men den gasar runt Möllan i Malmö. Inte runt Bronx.
Du. Är. Inte. Method. Man.
Du är Beats och du är världens bästa, trots att din fru bli helt jävla tokig på att du hänger upp dig som en papegoja ibland. Fast vi löser ju det fint, du och jag. Vi låter dig vara ensam en stund i stora rummet och skrika av dig lite. Sen går du in till frun och är lugn och fin igen.

Perfekt bikinibootie - KONNICHIWA!

Var som sagt på Loft och botaniserade i helgen. Jag dras ju alltid hjälplöst mot SLIMMING-hyllan, och igår intresserade jag mig särskilt för första hjälpen för lår, rumpa, höfter och, eergh, saggiga knän.

Gammalt knä = NO GOOD!!!! Dame desu!! Som tur är finns Anti Knee Aging Scrub Cream - "You can wear a skirt that comes to ten centimeters above your knees". Ladies, are you in??

"A horny clear element of the plant origin supports Biashi" - Få vackra ben med en kåt planta

Baby Hip Jelly - "It lifts up your hip and make it smooth, bright and soft like baby hip".

MEN - applicera för guds skull inte denna på din bebis rumpa. Det är en hot & cool gel och jag misstänker att det är en sån där kräm som hettar upp huden till kokpunkten för att bränna fett (och såna har jag INTE bra erfarenheter av).


Nu snackar vi, damer! Anti HIP Aging Collagen Cream lockar: "YOU WILL ACQUIRE A BEAUTIFUL HIP LINE THAT LOOKS GOOD WITH T-BACK SHORTS!"

Ja för fan. Nu kör vi. Citysommar i T-bar-shorts! Tokyo, är ni redo för Maria Ahlgrens buns of steel?

fredag 24 april 2009

The most luxurious girl in the world




Idag har jag gjort något fantastiskt. Jag har nämligen fått mitt dekolletage dekorerat av en av Japans just nu mest omtalade män, smyckesdesignern Nobuhiko Akatsuka.

Nobuhiko har sedan länge gjort sig ett namn som smyckesdesigner, men för något år sedan tog han sitt skapande ett steg längre och grundade NUDE JEWELRY. Inspirerad av den japanska traditionen att använda sprödaste bladguld för att skapa vackra mönster på matskålar, statyetter och till och med tempelfasader (som guldtemplet i Kyoto) började Nobuhiko leka med tanken att skapa vackra mönster av guld direkt på naken hud. Drygt två år senare har Nobuhiko virat världens vackra flickor runt lillfingret genom att erbjuda dem de mest delikata, gyllene konstverk närmast kroppen.
Och idag fick jag en smak av la dolce vita.

Hos Nobuhiko i ateljén, mitt i fashionabla Harajuku, kan man antingen välja en design ur hans bok, eller så ritar Nobu något alldeles unikt. Vissa väljer något litet och diskret, andra täcker hela ryggen med körsbärsblommor eller fjärilar. Jag såg bilder på en burlesque-dansös som låtit ett guldmönster snirkla sig från låret ändå ner i hennes skyhöga pumps - sjukt sexigt!

Det är inte särskilt dyrt, och finns designen färdig så tar det sällan mer än en halvtimma att få på bladguldet (eller platina) plus dekorera med Swarovskistenar och gulddamm för att softa konturerna. Guldet lossnar efter ungefär fem dagar.

Detta måste väl ändå vara det mest dekadenta och underbara en flicka kan unna sig till sitt bröllop, en stor fest eller en classy cocktail? Jag känner mig oförskämt lyxig! Ikväll, herr Beats, är det frun som flashar dekolletaget!

Råkar du inte vara i Tokyo så kommer snart DENNIS KNUDSEN i Köpenhamn erbjuda den gyllene konsten på sin salong. Fler salonger i Japan finns listade på NUDE JEWELRYs hemsida.

ANGLAIS...

Today I have had THE most decadent and oppulent experience! I visited the NUDE JEWELRY atelier in Harajuku to try the new super-hype of applying a gold design straight onto bare skin. The brainchild behind Nude Jewelry Body Art is Nobuhiko Akatsuka, a well-known Japanese jewelry designer trained in the world epicentre of luxe, Italy.

After over 20 years in jewelry design, Nobuhiko became the world's first nude jewelry master. Inspired by the traditional Japanese technique of applying artful patterns of gold foil onto laquerwear, and even the famous Gold Temple of Kyoto, Nobuhiko set out to modernize the old artform and fuse it with contemporary body-art.

The word about the gold master spread quickly, and Nude Jewelry and Nobuhiko have since featured in prestige magazines like Vogue and on catwalks all over the world.

However, beautiful designs of gold foil or platinum are not by any means reserved by the rich and famous. It is surprisingly modestly priced and nothing that one wouldn't be happy to spend when splashing out for a wedding day or big cocktail bash. And it's a quick procedure - very rarely does it take more than 30 minutes to apply the gold foil design as well as Swarovski crystals and extras like golden dust.

I had a shy, cutesy butterfly done, which will stay with me for approx 5 days, but those who fancy can have the entire back or arms or what-have-you covered. The truly over-the-top fashionista might go for a lush design on the face, incorporating it with a dramatic, gothic black make-up - grrr!

Nobu had photos of a burlesque dancer with golden chains following her long limbs from the thight straight into her sky-high heels. Très erotique!
Only the sky is the limit, so if you're going for extravaganza, GO for extravaganza!

To make an appointment, visit the NUDE JEWELRY webiste for details.

Inte okej, Mr Beats. Inte okej.


Jag och Beats ligger i soffan. Jag har benen slängda över Beats knä och han klappar fint.

- Mmm älskling, du har så härliga, kraftiga ben, spinner Beats.
- URSÄKTA?! Vad säger du karljävel?? Så säger man väl inte till en dam! Vaddå, du tycker att jag är FET?
- Eh nej, bara att du är, tja, vältränad och så...
- Inte okej älskling. INTE okej.
- Men vad ska jag säga då? Att du har så härligt magra pinnben?
- Humpf. Hellre det.

ORDVAL, älskling. ORDVAL.
Nästa gång säger vi just VÄLTRÄNAD, inte KRAFTIG. Låt också bli uttryck som MUSKLIG, då känner jag mig som en broilerbiff.

Okej?

Gårdagens: Jeansshorts Solberry, randig tröja SuperHakka, kofta Lowry's Farm, boots Din Sko, lår hyfsat promenadtrimmade och insmorda i L'Oréal Sublime Bronze

torsdag 23 april 2009

Min nya vän Dolly Dollsson ♥


Jag är alldeles tokigt förälskad i japanska kokeshi-dockor, hjälplöst söta traditionella trädockor utan armar och ben men med ett enormt huvud och påmålade blommor. Innan vi flyttar ifrån Tokyo vill jag har en hel liten samling med näpna träflickor i färgglad kimono och kolsvart lugg. Jag har också invigt mamma i kokeshi-världen och i hennes fönsterkarm står världens sötaste lilla dolly som, givetvis, ska påminna henne om mig, hennes alldeles egna docka, varje gång hon ser den.

Förra veckan gick jag och Soffan loss på Oriental Bazaar - en souvenirbutik som faktiskt inte är minsta tacky utan har saker som är fina PÅ RIKTIGT (alltså inga Mind the Gap-kallingar eller blinkande Eiffeltorn). De har kalaspiffiga kimonos, yukatas, serviser, sake-krus, inredningsdetaljer och KOKESHI-dockor. Dessutom till bra pris trots att butiken ligger mitt på fashionabla Omotesando.

Jag köpte en svart docka med knallrosa blommor. Ser ni henne! Visst är hon smashing! Soffan köpte samma plus en knubbig docka i röd dräkt och en kanontjockis i blå. Vilket gäng!

Ska du köpa en souvenir i Japan, låt det bli en kokeshi-docka. Ska du köpa två, köp också en foxy lårkort yukata i silke. Jag har en blå med rosa körsbärsblommor, och självklart har både mamma och svärmor försetts med varsin. Beats har samurajdräkt, men det är inte, ehum, lika användbart. Hans bästa pryl är hans katana, svärd, som han brukar sticka ner i bältet när vi ska gå på lokal för att sen glatt utropa "JAAA men då är vi väl redo att gå dådå!!". Samma sak, varje gång. Han är lite som en klocka som hänger upp sig, Beats. Har han hittat ett skämt han gillar, då kör han det dagligen.

OBS! Jag har hört att det finns kokeshi-imitationer på Lagerhaus. Kanske värt att kolla in??

onsdag 22 april 2009

Who's that uggla?


Här är jag – glatt ovetandes om att jag 45 minuter senare kommer vara centre of attention på Starbucks i Harajuku med mitt lilla svimningsdrama. Idag är jag både lite ljuv i blommig klänning från H&M och tuff i skinnpaj från Asos. Det är verkligen min nya favorit, att fota i spegelfönstret jag går förbi varje morgon vid Shibuya station.

Tanken var att rodda satan i gatan hela dagen med diverse jobb som är på gång, men just nu är jag så blankad i skallen att jag bara vill åka taxi hem och krypa ner i sängen med en påse godis och den nya boken som kom i posten häromdagen från min underbara svärmor, Carlos Ruiz Zafón's (ni vet han som skrev tidernas kanske mest fantastiska Barcelonaskildring Vindens skugga) nya roman Ängelns lek. Får man göra så utan att känna sig som världens lataste, slackigaste människa???

Detta är vardagslyx


I morse skämde jag bort mig själv något ruskigt!
När jag vaknade efter en riktig insomnianatt, när jag som vanligt slocknade först när solen går upp, tyckte jag så synd om mig själv att jag unnade mig en riktig brakfrulle. American pancakes med äpple, kanel och blåbärssylt - det ni! Jag har köpt en mix som är så galet god med fullkornsmjöl, bovete och buttermilk. Sen en lång dusch med ny duschcrème och bodylotion från Body Shop.
Man borde ju ha varit laddad för dagen tycker man - hur tusan kan jag svimma på Starbucks två timmar efter den bastanta frullen???

För övrigt tänker jag konstant på om min hårddisk ska gå att rädda. Tack alla ni som delat med er av era erfarenheter eller bara peppat. Jag kommer nog inte sova en sekund innan fredag, då jag får en diagnos av ingejör Kurita-san.

Kollaps på Starbucks

Usch, jag har precis svimmat på Starbucks. När jag stod i kassan och beställde en passionfruit & mango frappuccino så började allt snurra, kroppstempen skruvades upp till max och synfältet pixelerade samman och försvann. Jag har svimmat en del gånger för och blir inte särskilt rädd, men det är läskigt när det händer mitt bland främlingar och särskilt såna som jag inte kan prata med. Som tur var hann jag ner på en stol innan jag svimmade helt. Personalen var så söt och kom med vatten och vaktade tills jag var på benen igen. Misstänker blodsockerfall, så nu sitter jag här och häller i mig sockriga juicer. Är också väldigt uppe i varv just nu, kanske påverkar det?
Detta är första gången jag svimmat på lokal i Japan. Hoppas hopppas det inte händer igen. Jag vill inte vara ett spektakel till utlänning som rasar samman framför en massa främlingar. Nej, nästa gång ser vi till att hålla oss hemma, eller hur dumma lilla omedgörliga kropphelvete??

tisdag 21 april 2009

Smygtitt på shu uemura TSUSHIN


Idag mina vänner är det dags att kika in bakom kulissen i Maria Ahlgrens vardagsliv! Eller jobbliv ska man kanske säga, min vardag dokumenterar jag ju jämt. Det är ju viktigt att ni får en känsla för vad jag pysslar med hela dagarna här borta! Samt att jag tvättar bort den där olyckliga lilla lyxhustrustämpeln som jag så oförsiktigt drog över mig på min gamla blogg... Tyckte det lät festligt, men nu vet jag inte vari det festliga ligger i att måla upp sig som någon som lever på sin karlslok och bara shoppar och minglar dagarna i ända.

Jaja, tillbaka till ämnet!
Som ni vet har jag de senaste veckorna jobbat med att producera shu uemura's internationella newsletter som åker ut i pdf-form till alla som jobbar med shu uemura/L'Oréal Luxury Cosmetics i världen. Tanken är att disha de senaste mode- och skönhetsnyheterna och trenderna från Tokyo. Min sektion heter Tokyo Eye on Beauty och är tio sidor hardcore japansk fåfänga.

Överst får ni se ett litet minismakprov ur TSUSHIN, som bladet heter. I detta numret intervjuade jag skönhetchefen, Aya Aso, på Vogue Nippon samt shu uemura's chief make-up artist Yuji Asano, rapporterade om nageltrender och senaste stylingfavoriterna i Harajuku, testade kollagenmat för bättre hy, kollade in nya trenden att applicera bladguld i konstnärliga mönster på huden och mycket mycket mer. Jag fick till och med in en blänkare om nya killtrenden att bära högklackade damboots.

För mode och trender inom den japanska popkulturen står fantastiska Tiffany Godoy, en amerikansk modejournalist och kreativ bulldozer som bott i Japan i över tio år och rapporterat för toppspelare som NY Times, Vogue och Studio Voice, plus författat omtalade modeboken Harajuku Style Deficit Disorder. Det är liiiiiite prestationsångest att dela redaktörstjänsten med en supermadame som Tiffany, min meritruta är ju, eeh, lite mer modest än hennes, men mest gottar jag mig i att shu uemura-folket tycker att vi är en bra kombo.

Förutom att snickra TSUSHIN så har jag landat några sjukt skojiga jobb för svenska glossymagasin samt är väldigt nära att skriva kontrakt som fast tokyokorre för en tidning jag är en stor FAN av! Snart får ni veta, förstår ju att ni bänder er baklänges av nyfikenhet, hoho!

Ja, och så gör jag ju radio såklart. Jag och farbror Kong. Det är tamejfan den galnaste att göra radio med skräniga amerikaner. "Yeah yeah yeah, check out, AWESOME, coming up, AWESOME yeah yeah yeah!".
Testa det en dag, darlings of mine!

Lyxhustru, my a**.

Ja se vad det blommar!


Tokyo svämmar över av klänningar, tshirts och vippiga kjolar med stora blomstertryck. Jag har en lite thing going för närvarande för See by Chloé-inspirerade lösa toppar med enorma buketter. Denna blev det härom dagen på budgetbutiken HeatherParco i Shibuya.
Till den sportar vi korinkvaddade jeans från Love Drug Store, pumps från Monki, skinnpaj från Zara, dataväska från Gina Tricot och jordgubb- och plommontomatsmoothie från Vegetaria.

Kollaget har jag förresten skapat på picnik.com. Man är ju ingen creddig hipster-AD precis, men satan i gatan vad det är roligt att vara på den sajten och leka med sina bilder. Nästan lite som att vara i purikuran!

måndag 20 april 2009

BILDER FRÅN VECKAN MED SOFFAN




Vilken lycka att få ha haft min fina Soffipropp hos mig en hel vecka. Jag har varit en usel bloggare, men det blir det ändring på nu! Här ser ni några klipp från veckan.
(Förlåt min vän, vet att du hatar att vara med på foto, men sånt är livet när man har en bloggjävel till bästis...)




Tre års jobb - finito, going, gone


Då har det skett. Det som inte FÅR hända.
Min hårddisk kraschade i lördags och tog med sig alla dokument, min portfolio, alla mina kontakter, alla mina foton, mina email - ja, hela mitt liv sedan tre år tillbaka.
Så klart hade jag backup. Vi har en MAC Time Capsule extern hårddisk som vi varje månad uppdaterar. Så inga problem om datorn loggar ut.

Kruxet är bara det att TOLV TIMMAR efter att min dator tackat för sig så kraschar även den externa jäkeln! Beats FLÖG ner till Apple Store för att försöka rädda, men hoppet var ute. Vår externa hårddisk var så förstörd att japanerna bara sa "we must destroy". Beats fick en ny, tom Time Capsule och gick hem och kläckte nyheten till frun som därefter gråtit, svurit, skrikit och stirrat glasartat in i väggen i ett dygn non-stop.

Allt jag har skrivit under de senaste tre åren är borta. Mitt bokmanus är borta. Mina personliga foton. Min dagbok. Hela min portfolio. Min adressbok. ALLT.

Nu står hoppet till att det som ligger på min hårddisk går att återskapa. Den slagna hjälten befinner sig hos en hårddiskexpert i Shibuya som Apple Store rekommenderade.
Tyvärr klickade och hackade datorn som en helikopter precis innan dödens inträde och det sägs vara dåligt omen. Jag vet inte jag. Det enda jag vet är att jag är beredd att betala VAD SOM HELST för att få tillbaka de senatse tre åren av mitt liv.

Lova mig att ni håller alla tummar. Har någon av er en fin kontakt med Gud, påminn honom om att slå ett extra öga på japanen som sitter med mitt LIV i sina händer.

Hur kan detta hända??? Vanliga hårddisken PLUS den externa! Sån otur HAR man ju bara inte! Det är så orättvist att det händer en Fröken Duktig som jag som nitiskt backupar ALLT.
Jag är väldigt arg på Apple. Man kan inte sälja system som lovar säkerhet och så går det såhär. Vår Time Capsule var bara ett år gammal.

Beats har i alla fall varit en ängell och ägnat halva helgen åt att fixa en ny dator till mig. Jag har fått ny hårddisk i gamla burken och Beatsen har installerat program och försökt normalisera mitt liv till långt in på natten, allt medan jag suttit på soffan och stirrat ut i intet och sörjt. Varje sekund kommer jag att tänka på en ny oersättlig bild, en text eller ett email som jag inte vet hur jag ska kunna leva utan.
Snälla kära bästa ärade högre makter - SE MIG OCH MIN DATA!!!

Om ungefär en vecka vet jag om något gick att återskapa. TIlls dess får jag nöja mig med Beats mantra sedan två dagar: "Men älskling, man kan SKJUTA ETT HÅL genom en hårddisk och ändå rädda vad som finns på den!". Jag tänker även mycket på barnporrsurfare som desperat försöker bli av med data genom att köra över hårddisken med bilen eller elda upp den men som ändå inte kan bli av med sitt syndiga arkiv.

Från Tokyo, med ångest,

Maria

torsdag 16 april 2009

Lyssna på Maria Skjutjärnsjournalisten!



Nu kan du lyssna på min radiointervju med Alexander Brenninkmeijer, grundare av hypade Mûnchenlabeln CLEMENS EN AUGUST, som jag träffade i hans tillfälliga tokyoshowroom i förrgår.
Klicka HÄR för att lyssna på min ljuva stämma - mitt inslag börjar ganska precis i mitten.

Alexander är för övrigt den unga hunken på bilden. Mannen till höger är min producent, Kong.

Är du i Tokyo och nyfiken på Clemens en August senaste kollektion, stick ner till galleri Eye of Gyre Omtesando (samma byggnad som Bulgari och Chanel). Deras pop-up store är öppen till och med söndag.

onsdag 15 april 2009

Get ya rufs on!


Jag har fått en hårfråga. JAG har fått en hårfråga!!!! Blir så snurrigt glad - jag med min dassiga gamla pudelpermanent!

Frågan är från Agnes (har kortat lite):

Vad fin du ser ut! Undrar hur du får håret så där, har du så tjockt att det får lite “form/volym” av sig självt på huvudet eller gör du någonting med det innan eller när du sätter upp det? Jag gillar hästsvans och när det inte är helt slickat men får inte till det så där snyggt. Letar dessutom alltid efter hårtips eftersom jag är världens meganoob när det gäller långt hår.

MARIA:

Söta, tack!! Men nu är det ju så här att jag har världens tunnaste hår, och det här rufset kräver några dagar då håret varken tvättas eller borstas. Ett bedhead helt enkelt!
I vintras gjorde jag tidernas värsta snedsteg - jag gick på japansk salong och skaffade "wave perm". Jag bad om rockchic - tänk Ashely Olsen - men kommunikationen brast och jag kom ut med KRUS. Sedan dess är mitt hår förstört. Det är otroligt torrt och bryts av. Varje dag blir mitt hår kortare.
Det ENDA positiva är att torrheten gör det enklare att "krama upp" volym och få den lite buskiga texturen. Mina måsten är:

1. Mängder med mousse i håret när jag blåser det. Just nu kör jag Volume Magic från Wella System Professional. Plus klämmer in en klick TIGI Bedhead Cocky Thickening Paste på hjässan. När jag har tid fönar jag med tratt, men oftast är jag för lat.

2. En bra tuperingskam! Jag är drottning på tupering! Min bästa kam är en jag snott från mamma - det ska vara old school-sorten med riktigt smala, hårda taggar. Kolla på en salong!

3. Hästsvansen tuperar jag med fingrarna för att riktigt puffa upp. Sen sprayar jag MASSOR, fast på avstånd så det inte klumpar sig. Just nu har jag ett spray Schwarzkopf gör för den japanska marknaden, men det är lite för mesigt så ska köpa upp mig på min favorit - Sebastian Body Double Thickening volymspray. Gillar också good ol' LÓréal Elnet.
Schwarzkopf OSIS har ju också det här mattande pudret Dust-It som gör håret lätt att krama in textur i.

Lycka till med hästsvansfixet!

Dagens purikura-party ♥



Visst är vi tjusiga, Soffan och jag?
Förutom en timme i en purikura-galleria i Shibuya har vi hunnit med mangaporr i Akihabara, fancy-shopping i Ginza och sushi på min favorit, Zanmai. Soffan är en exemplarisk turist och jag gör mitt bästa som guide (fast blir lite soppigare bloggare på köpet, förlåt mina fina!)

MOOD...*


*skojar bara

tisdag 14 april 2009

Clemens en August hits Tokyo ♥



I'm posting this baby too in English since I want ALL the fans of Munich-based cult brand Clemens en August that might be in Tokyo to know about this weekend's big fashion thrill.

Clemens en August is the brainchild of Dutch sartorial wizz Alexander Brenninkmeijer. The brand concept is to twice a year tour the world with a couple of air-freight containers filled to the rim with the brand's signature minimalist, sharp-cut clothing.
For 3-4 days the Clemens en August team set up a temporary pop-up shop in the coolest art galleries or theatres the globe has to offer, whether it's Tokyo, Milan, Berlin or London.Their followers keep themselves posted on the dates and locations through word-of-mouth or the newsletter (sign up HERE).

This month, the team is travelling the continents with the spring collections for both ladies and gents.
From this Thursday through Sunday, us tokyoites can browse the collections at the Eye of Gyre gallery in Omotesando (in the GYRE building, the black box containing Chanel, Martin Margiela and Bulgari).
And all I can say is DO IT!! Go go go!


Today, I met founder/owner Alexander in the Tokyo showroom for an interview and a sneak-peek. The styles are sleek, understated and simple yet boast an immaculate attention to detail. Often compared to Helmut Lang, Clemens en August put emphasis on wearable, well-crafted designs for urban fashionistas. No surprise that the clientele mainly consists of intellectuals, artists, designers and media-types.

So, highlights bitte!
Us girls will fall head over heels for this season's puffy mini-shorts, available in black or cream, or the sexy boyfriend suit with low-slung costume pants and a well-tailored jacket, available in the most beautiful pink/coral hue known to the human eye. The collection also features a classic yet edgy wrap dress, lush cream-coloured blouses, simple silk tanks and ultra-flattering jersey tops with quirky sleeves.
Our boys will be handsome as h.e.l.l in tailored pants teamed with casual tops or the brutally oversized pyjama-ish costume trousers.

I can't pin down what the most major attraction is; maybe the celeb following including Lily Cole, Claudia Schiffer, James McEnvoy and Alex Kapranos of Franz Ferdinand (Alex never enters the stage without his black Clemens en August pants)? Or maybe the seductive items themselves, sprinkled in effortless chique? Or is it the fact that's there is not a store in the world selling the collections, so we have to hunt down our darlings when they are making their exclusive touch-down in our cities, making the shopping experience feel like an exclusive members-only club we are proud to join?
And on top of all, thanks to saving on renting store space, the prices are super-modest. A men's shirt retails for around 115 GBP, just to hand you an example. The pricetag is about a third of what you expect to pay for clothing of this caliber.

What's not to love?

If you happen to be in Tokyo, don't miss the temporary shop in the Eye of Gyre for the world.

To listen to my interview with Alexander Brenninkmeijer, tune into the TOKYO METPOD already tonight. On Sunday or Monday, the Metpod will air a 15-minute interview where the lovely Alexander talks about his impressions of Tokyo as a fashion city ("the fashion capital of the world"), his life as a fashion globetrotter, boys in skirts and much much more.

Clemens en August pop-up store Tokyo
EYE OF GYRE Omotesando Thursday April 16th - Sunday April 19th
www.clemensenaugust.com

PS.
Next week, the collections are travelling to Berlin, to showcase at the highly prestigous art gallery Sprûth Magers (april 23rd-25th).


MANICURE MANIA!


True Tokyo fashion extravaganza – at your fingertips

1. Chains
Interconnect your claws with a delicate golden chain or go gothic black for a naughty twist.

2. Lace and feathers
Victorian decadence meets Tokyo deco in a firework of pink roses, princess pearls, sweaping feathers and lace cut into cute shapes.

3. Barbie girl
Show off your inner ultra-girl by adorning your nails with three-dimensional mini-handbags, Barbie-prints and tiny kitten heeled pumps.

måndag 13 april 2009

Jag ger mig in i batikens värld ♥



Titta TITTA vilken fin jag plockade upp igår på butiken HeatherParco 1 i Shibuya. Priset - minimala 1 900 yen!

(Kjol från Zara och halsband Marc by Marc Jacobs!)

söndag 12 april 2009

MIN BÄSTIS ♥




Det är årets lyxigaste att jag får ha min bästigaste bästis hos mig en hel vecka. Jag är så lycklig.

I Beats påskägg ♥



Stackars Beats hamnar ju lite i SKYMUNDAN när Berit är i stan. Därför muntrade jag upp min lilla älskling med en PÅSKSKJORTA! Gul och glad och en killer på mannen i fråga! Herrejösses, min karl är så MMMMMMM!!!
Kommer från Opening Ceremony för Uniqlo. Pris 3 990 yen (ca 350 kr)

Ny feature i Dagens Outfit


Vi har haft Dammsugaren.

Vi har haft Beats.

Nu är det dags för Berits fot att ta plats i Dagens outfit-kulissen. VÄLKOMMEN!

Jag sommarmyser i linne från Love drug store, skjorta från Zara och väska YSL Manifesto.

fredag 10 april 2009

Välkommen Berit!


Nu har min bästis, Sofia, även kallad Berit, landat i min lya. Hon ligger så sött här bredvid mig i soffan och jetlagsnusar. Som jag myser!

Idag är det högsommar i Tokyo, och jag firar i:

Shorts - Solberry
Sweaty - Butik jag inte vet namnet på i Shibuya (på Spain Zaka)
Stövlar - Topshop
Tygpåse - YSL

I afton Tokyos bästa pizza på Seirinkan. Slurp.

torsdag 9 april 2009

HJÄLP! Jag är med i en japansk tv-show!











Så här såg det ut när jag som enda svensk journalist (det ni!) under en dag hängde med Gynning och co under inspelningarna av "Hjälp! Jag är med i en japansk tv-show!" här i Tokyo. Det var tamejsatan något av det galnaste jag beskådat.

I afton är det premiär på TV4 - klockan 20 smäller det!
Förutom tävlingarna och galenskaperna i studion så blir det klipp från när våra TIO FOLKKÄRA SVENSKA KÄNDISAR (yay!) härjar runt bland manganördar, geishor och sumobrottare.
OMISSBART!










En mycket konstigt fluga - kille på klack



Första gången jag såg det tänkte jag att det måste vara en crossdresser. Andra gången tänkte jag MEN VA FAN, EN TILL?? Tredje gången tänkte jag att det KAN INTE vara en slump. Fjärde gången tänkte jag att, jo, vi har nog en fluga.

De coola pojkarna som glider runt i Harajuku har nämligen en ny lover jämte clownkavajer och ironiska glasögon. Nämligen DAMSKOR.
Noch einmal - D.A.M.S.K.O.R.
Jag har sett FLERA killar trippa runt i små ballerinas alternativt en kitten heel.

Idag spanade jag in hipstern ovan på Omotesando. Han kör en bikerinspirerad mormorskänga. Ni som funderar över betydelsen av ANDROGYN - där har ni svaret. Eller egentligen inte. Skon är mer tvåkönad än könslös. En hermafrodit i svart läder.

Jag vet inte hur jag ställer mig. Jag gillar ju det individuella och knasiga. Folk som klär sig som knäppgökar har man aldrig tråkigt med. Och japanska killar ser faktiskt coola ut i det mesta. De kommer undan med allt.
Men jag fantiserar med fasa om Beats uppstassad i en kilklack. Det hade varit svårt att STÅ FÖR HONOM så att säga. Ja, jag vet inte jag, men det här är en av de märkligaste trender jag skådat under snart tre år i Tokyo.

JAG VILL HÄRMED UTMANA ER LÄSARE.
Jag vill att ni surfar runt på varenda jävla svensk modeblogg och ser om ni kan hitta NÅGON modenyhet av denna kaliber idag. Hittar du en större sensation, ett större WTF?!?!?!, så postar jag personligen en högklackad herrsko till dig.
Go figure!