fredag 31 oktober 2008

Present från Shu Uemura pour moi ♥



Igår hade jag möte med SHU UEMURA, ett av mina all-time-favoritmärken när det kommer till skönhet. Började använda deras ögonskuggor och rogue när jag flyttade till London -98, och sedan dess är jag hooked. Fast idag är det hudvården jag är mest impad av.

Igår träffade jag tjejerna på Shu Uemura för att prata om hur vi kan samarbeta kring min bok, och pratade lite om andra eventuella projekt också. Innan jag gick fick jag en påse med lite goodies - två bruna skuggor, lipgloss i härlig brunrosa, läppstift och en jätteflaska Cleansing Oil. Jag vill VERKLIGEN VERKLIGEN rekommendera den här oljan (jajaja, vet jag har tjatat förr, men den är ljuvlig). Oljan löser upp olja från makeup och annat, så man ska inte vara rädd att tvätta med olja även om man har fet hy. Tvärtom är olja så snällt mot huden att den får bättre balans och kanske till och med blir MINDRE oljig i sin själv. Shu Uemura säljer en sån här Cleansing Oil var 20:e sekund, och det är en klassiker på den japanska tjejens badrumshylla. Jag köper den av och till (när jag har råd), och blir alltid jättenöjd. Bort med smuts och makeup och skräp utan att torka ut det minsta. Kanske skulle jag dock tävla ut ögonskuggorna, är inte så snygg i. Skulle ni vara sugna på det?

VINYL KILLER goes MINI Clubman (love love!)


DJ Beats klagar jämt på att vi inte har någon plats i skokartongen för hans skivspelare, mixare, förstärkare och megahögtalare. Så igår spanande jag in den perfekta lösningen på DESIGNTIDE-invigningen. Små Volkswagenbussar som kör runt på vinylskivan och samtidigt spelar upp den med en liten inbyggd nål är egentligen inget nytt, men vad som är nytt är miniatyren av MINI Clubman som spelar upp de gamla vaxen. VINYL KILLER, som den lilla spelaren passande döpts till eftersom den är känd för att rispa skivorna, i inkarnation av MINI Clubman är gjord av RAZY WORKS (Reijin Fukao), och kostar strax under 10 000 yen (ca 800 kr tror jag , dåligt koll nu när kronan packat ihop...). Är fullkomligt förälskad och vill ge till Beats i julklapp (fast blir rädd när man hör det där om repor i vinylen).

Razy Works har också gjort en mastodont till boombox som man stoppar in Ipoden i. Så sinnessjukt snygg, får mycket möjligt beställas när den kommer in i webshoppen (har ingen bild än).

Diet Finger Cream ♥




Ingen japansk beautyprodukt kan längre förvåna mig. Min toleransnivå är mycket hög efter äventyr bland ansiktsslimmande piller, F-cup Cookies, heltäckande saunadräkter och dubbelhaksfightande stödkragar. Men idag blev till och med jag lite ställd. Jag hittade nämligen en slimmingkräm för FINGRARNA. Krämen lovar att detoxa fingrarna och förvandla dem till graciösa pianofingrar.
Jag vet faktiskt inte vad jag ska säga.

torsdag 30 oktober 2008

Nu drar DESIGNTIDE TOKYO igång ♥



Hör upp designgeeks och formfreaks! I morgon drar fjärde upplagan av designmässan DESIGNTIDE igång här i Tokyo. Huvudlokalen är på Tokyo Midtown, men det blir också en del smått och gott på andra håll runt om i stan. Läs allt om alla utställningar, events och partyn HÄR.
Årets tema lyder: "This edition of DESIGNTIDE TOKYO will be an opportunity to reconsider design as a concept and way of thinking that anyone can share and participate in".
På TIDE MARKET kan man shoppa grejer från de olika utställarna, och hitta riktigt unika prylar, plagg och annat.

Jag kommer mest spana in modegrejerna, och särskilt dessa:
* PING PONG PROJECT Milk Café i Shibuya
* Svenska designerduon MORI & MIMOSA som deltar i utställningen DELUXEEGG Gallery, där japanska och internationella konstnärer och designers utforskar en ny form av lyx och allt är gjort i bubbelplast.
* Schweiziska möbel- och ljusdesignduon YUNIIC, som också är med i DeLuxe på EGG.
* Elegance for future på RESTIR MIDTOWN - "ugliness and beaury" i modeskapelser av Koichiro Kimura.
* RAZY WORKS (Reijin Fukao) på Tokyo Midtown. De har gjort en självgående vinylspelare, MINI CLUBMAN, där en liten MINI-bil kör runt runt runt på plattan och driver på. Så söt, vill ta hem!
* AKIHIRO KUMAGAYA - 24-årig tokyobaserad kille som blivit väldigt uppmärksammad för sin design av både produkter och visuella identiteter. Ställer ut på Midtown.

Ikväll är det invigningsfest och mingel för pressen på Tokyo Midtown. Ska dit och spana lite, sen blir det beautyintervju med söta Arica på hudvårdsmärket UMOSEN (som la GULDMASK på mig i våras, remamba?).

Nu hemma och tvättar så att jag och gubben är fräscha när vi åker till HONKONG i övermorgon! Har bokat bord på restaurang Hutong som ska vara fantastisk med utsikt att dö för. Har någon varit där och kan rekommendera något (inte kött eller kyckling bara)?

Smoker's Style - kampanj för ciggetikett



Förra året drog en kampanj igång, sponsrad av Japan Tobacco, som ämnade lära folk att röka med klass. Här är min absoluta favoritposter.

KEGADORU - Tokyos bandage- och plåsterfetisch



Brudar i plåster, ögonlappar och munskydd – säg hej till kegadoru, de "skadade idolerna" eller "skadade dockorna". En hot mikrotrend just nu är omplåstrade unga skönheter. Centrum för rörelsen är som vanlgt manga-, anime- och dataspelsdiistriktet Akihabara, känt för sin aldrig sinande flora spejsade fetischer. Precis som det för ett par år sedan började poppa upp maidcaféer överallt där gästerna blir uppassade på 1800-talesmanér, nigda för och kallade my master av en unga maid i krinolinkänning, misstänker jag att sjukstugestylish caféer där den kvinnliga personalen bandagerar sig själv eller kunden snart kommer vara in vogue. Kanske tar snart japanerna "leka doktor" till en helt ny nivå?

Menyförslag på KEGADORU KAFÉ:
Ung skönhet i ögonlapp 1000 yen
Ung skönhet med gipsarm 5000 yen
Ung skönhet med bandagerad fot 7000 yen
Ung skönhet i helkroppsbandage 10 000 yen
Få fingret inslaget i litet plåster 300 yen

Vill ni läsa mer om fetischer på TOKYOS SPEXIGASTE ROLLSPELSCAFÈER så kolla in den här artikeln jag skrev för DAGENS NYHETER i somras!

onsdag 29 oktober 2008

BALLOON LIPS – Lip Enhancer Balm to be fuller pouty lips



Japaner och engelska alltså... Det blir så knasigt. Så sött. Nästan farsartat. Japan är sin egna lilla bubbla med sin egen tolkning av det engelska språket. Entusiastiskt svänger de sig med engelska i t-shirttryck, på förpackningar och menyer ("omelet that the cheese enterd" är fortfarande en av de bästa beskrivningarna för ostomelett...).
Tillverkarna för BALLOON LIPS kan inte ha haft mycket konsultation utifrån när de döpte sin produkt. BALLOON LIPS. Smaka på det. BALLOON LIPS. Blir du frestad?? Fast löftet "to be fuller pouty lips", jo det låter in så tokigt...

Karaoke och sömngång. Story of my life.

Karaoke och sömngång. Story of my life
Igår klämde jag in båda två.

Vaknar i morse och märker att min kudde är borta. Tänker inte så mycket på det utan snor en av Beats och somnar om. Beats går sen upp och gör sig i ordning, och kommer förvånad in i sovrummet med den förrymda kudden. "Varför har du lagt kudden i vasken?" undrar han. Ja, det kan man verkligen undra. Kanske fanns det inte plats i TVÄTTKORGEN, mitt vanliga favoritutflyktsmål när jag går i sömnen.
Är jag sinnessjuk? På riktigt. Är så satans trött på att vakna upp och upptäcka att jag varit uppe och donat på natten. Jag blir av med saker (som sedan ALLTID hittas i tvättkorgen), jag lägger mig under byrån och sover, jag hämtar in saker till rummet (gärna toarullar), jag bäddar upp på soffan och fan vet allt. Stackars Beats som jämt får ut i lägenheten och hämta in mig. Men jag säger som alltid, så länge jag inte går ut ur lägenheten är jag ganska nöjd. Det kunde varit värre. Istället för att vandra med olika saker till tvättkorgen hade jag kunnat gå ner till postfacket i lobbyn. Eller till 24-timmarsbutiken i huset bredvid med leveranser. Ja jösses, that will be the day...

Nylackad madame ♥



Jag kunde inte motstå manikyr, trots att jag egentligen varken har tid eller pengar just nu. Pep förbi Nail Quick i Aoyama och körde full handvård plus lack. Älskar känslan av att få bort alla gamla flagor runt naglarna och städa upp tassarna. Jag valde lacket 705 Who are you wearing? från OPI. Mörklila, skimrande och väldigt partyprinsessigt! Passar bra, för ikväll vankas det cocktailparty i Swedish Styles ära. Är Tokyo Designweek nu, och tusen fester varje kväll över hela stan. Önskar jag hade förmågan att vara på tio ställen samtidigt...

Början på en fullspäckad vecka ♥




Veckans schema kommer vara minst sagt proppat, så bli inte arga om jag bloggar lite sämre än vanligt! Nu har jag precis gjort en intervju för KING och nu ska jag luncha med designern Christina MORI & MIMOSA. Trevligt värre!

Idag ser jag ut så här (usla bilder, sorry...):

Randig trikåklänning - H&M Divided
Parkas - Uniqlo
Skor - Diana/Parco Shibuya
Väska - Marc by Marc Jacobs
Tights - Topshop
Torgvantar - Snuskgallerian under Shibuya station

Beats önskelista julen-08



I lördags var vi på housewarmingfest. Där fanns en enorm salami som fraktats över från Sverige. Beats blev galen. Han åt salami tills han nästan storknade. Det kanske blir så när man annars tvingas leva på frugans linsgrytor och veggoburgare?
I alla fall - nyss anlände ett mail med länk till nätbutiken Vild-Hasse. Älgsalami står högst på årets julklappslista.
Älskling, det finns en möjlighet att just denna önskan INTE hamnar i strumpan i år. Din fru är militant vegan. Ok?

Sex roliga CASIO-klockor i ELLE Girl Japan ♥



I senaste japanska ELLE Girl visas sex roliga klockor från CASIO. Jag älskar Casio-klockor, och i Tokyo är de nästan gratis.
Jag gillar särskilt nr 2 och nr 4. Gröna nr 3, är också tjusig i sin miniräknarkostym. Ska man kanske unna sig en klocka i lördagspresent??

tisdag 28 oktober 2008

Reunion med en gammal vän ♥



Hittade en gammal grön skinnjacka i vintergarderoben! Hade glömt bort att jag hade den, tror aldrig jag egentligen har varit så fäst vid modellen. Gillar skinnjackor som sitter som ålskinn!
Men i panka bankrutta tider som dessa så blir jag överlycklig över alla gamla godingar som går att återanvända. Så vi tackar, tar emot och gör en liten Dagens-ensemble.

Jacka - secondhand
Klänning - H&M
Strumpisar med vågmönster - Indiska
Skor - fusk-Converse, köpta för 50 pix i Tokyo
Hår - nyfärgad med Schwarzkopf Natural & Easy i mörkaste brun

måndag 27 oktober 2008

Kawaiiii - modespaning i Shibuya ♥



Jag gör en fashion-paparrazzi i Shibuya och fångar denna lilla docka. Hon vände sig tyvärr om, men hade finaste tjockispagen med full lugg. Och skorna är ren kärlek

söndag 26 oktober 2008

Mr Beats, jag rodnar ner till tårna...




Karlar! Att man ska behöva skämmas!
Som jag skrev häromveckan tyckte Beats att det var en trevlig idé att gå ner till gubbarna på vårt lokala sushihak med en tub svensk lågpriskaviar. För att liksom ge de japanska fiskmästarna ett smakprov på havets skatter i vår del av världen. Och för att se vad de gjorde med den. Kommer det bli Tokyos första Kalles-maki? Det hela var väldigt konsigt och jag undrade om jag egentligen känner mannen jag har gift mig med.
Så igår är vi på restaurangen. Äter edamame, grillad misomarinerad torsk, bläckfisksashimi och sushi. Dricker vuxna drycker. Så kommer den. En liten liten skål med en liten liten klick fusk-Kalles.

De stackarna har inte kunnat med att slänga den. Eller tror de faktiskt att det är en tjusig svensk specialitet. Jag bara dör av tanken på att de skulle ha serverat en klick i japansk keramikskål till andra gäster.
Beats åt i alla fall upp kaviarn. Med pinnar. Undrar om någon tidigare avnjutit svensk lågpriskaviar med pinnar?
Ibland får man som det heter smaka på sin egen medicin. Fast han tycker ju det är gott.

Kära högt utbildade och ansedda sushikockar - förlåt för min dårfink till gubbe. Nästa gång han kommer in och vill introducera nya livsmedel, porta honom. Han har inget rent mjöl i påsen. Han har äcklig ett år gammal lågpriskaviar som inte ens innehåller kaviar. Det är inget för era gäster. Släng tuben. Och ta aldrig mer emot gåvor från denna man.

Min granne på tunnelbanan



Efter kaviarätandet åkte vi på inflyttningsfest hos Lego (och dog av avund...). På tåget hamnade jag bredvid en skön snubbe. Han rörde inte en min på 18 minuter. Bara satt där och bjöd på fri insyn. Och jag kunde inte släppa tanken på att man kanske borde ge honom flaska vatten - det lär han behöva när han vaknar.

Och så säger dom att gifta par är tråkiga! ♥




Jag: Idag har jag varit riktig hausfrau. Skurat tjuttan och tvättat handdukar och sånt.
Beats: Höhö, lyssnade du på HOUSE-musik under tiden då eller?
Jag: Hohohohohohohohohohohohohohohohohohoho!

Nu ska vi äta ananas. Så vi blir lite SURA. Hahahahahahahohohohohohohohhoooo.

Maria Ahlgren bygger PERSONLIGT VARUMÄRKE




Ånej. Skickade in några bilder på mig till tidningen KING där jag är med i en panel. Förutom alla glada Dagens-bilder i spegeln finns det inte många bilder på mig i varken kameran eller datorn. Så jag skickade in några gamla. Bland annat denna. Tänkte att den är ju KÄCK och väldigt TOKYO eftersom jag står i Shibuya-krysset och gör V-tecken.
Nu när jag tittar igen tänker jag däremot, faen. Den är ju inte alls käck. Jag står ju i Shibuya-krysset och pangar mig i huvudet.

Klapp på axeln, Maria Ahlgren. Du är din egen PR-maskin!

Sa jag förresten att den där modellscouten aldrig hörde av sig?

lördag 25 oktober 2008

En natt på japansk bögklubb ♥

Det blev japansk bögklubb igår. Hysteriskt roligt. Stack upp till gaydistriktet i Shinjuku efter middag med Natsuko och gänget på izakayan Anko. Jag skulle vara den perfekta gaykillen - älskar dansa fuldisko, dricka sliskiga drinkar, göra sexy dancing på scenen och klä mig i kitschig partystass. Bögklubbar är alltid roligast. Inte minst för att det är de enda klubbarna som inte har minsta creddokomplex. Det spelas hits och alla får vara med och dansa.Och så slipper man långa köer till tjejtoan - OTROLIGT många plus i min bok. Och så gillar jag de roliga ordvitsana som ofta återfinns på små planscher eller hemmasnickrade tavlor. Exempel: "Home sweet homo".

Jag och Biola blev alldeles tantsjuka i baren, och önskade att vi var 20-åriga gaykillar när vi såg alla docksöta pojkar. Det var många överkroppar på display – oftast inga dåliga sådana och gärna med en slips hängande över bringan. Där hade jag iofs INTE passat som gay - har grav gymfobi och skulle aldrig kuna hålla jämna steg med gayvärldens kroppsliga fåfängor. En killversion av mig med naken torso och slips = INTE tilltalande.
Överallt kunde man plocka upp lappar där man kunde fylla i namn, email och telefonnummer och ge till den eller dem man spanat in. Väldigt praktiskt.

Men en sak var konstig - ingen dansade med armarna i luften (förutom när det var massdans till en viss hit som alla gjorde samstämda moves till). Kan någon förklara? Är jag hopplöst ute när jag vevar ovanför huvudet? Eller är det något japansk? Lika konstigt som när jag var på rockspelning i Madrid (tror det var Killers) och publiken KLAPPADE med i låtarna om om det vore folkdansuppvisning.

Vid tre loggade jag ut och åkte hem till min sovande äkta make i den straightäktenskapliga boudoiren. Från en värld till en annan. Så att säga.

Mika Ninagawa forever ♥



Flitiga FROM TOKYO WITH LOVE-läsare vet att jag är besatt av japanska fotografen och art directorn MIKA NINAGAWA. BESATT! Inte minst av det senaste Shu Uemura-samarbetet, mmmm...

Har precis varit på livesnack och lyssnat på bland annat Mika på bokaffären Tsutaya i Roppongi. Det var Mika, popkulturprofilen och tokyobloggaren Jean Snow och Ian Luna (bakom makalösa boken Tokyo Life: Art and Design) som pratade japansk kreativitet och kultur. Orkar inte återge vad de sa, är bakis och IQ fiskmås, men intressant var det. Bland annat pratade Mika Ninagawa om att hon tillhör den första generationen japanska konstnärer som släppte komplexet jämtemot det västerländska uttrycket. Ja, inte fanken ska japanerna beöva ha komplex och jämföra sig med väst - de är ju världsbäst på form, design, popkultur och kreativt knas.

Blev väldigt starstruck. Mika var dessutom så söt i rosa, Pucci-inspirerad klänning.

Sedan gick jag och Beats och käkade sushi och färska vårrullar på GENJI, och nu är han på Omotesando Hills och spanar vinterjacka. Jag då? Jag ligger på soffan, käkar hallonskallar och ska dra igång senaste avsnittet av Gossip Girl... Bliss.

If you ever see this, Ninagawa-san, I am a HUGE fan. Maybe biggest fan in Sweden.Thanks for being so wonderful and crazingly inspiring!!! Maybe I can interview you someday??
Love, Maria

Hello Kitty + Kimora Lee Simmons VS Miu Miu




Visst att det är diamanter och schweiziskt urverk och luxus, men det känns ändå inte okej att EN klocka från Kimora Simmons för Sanrio Hello Kitty kostar som TVÅ patchworkväskor från Miu Miu. Och då är det STORA MODELLEN VÄSKA! Ja, jag vet ju vad jag väljer, och det är INTE Kimoras slentriandesign med rosa och diamanter... Sorgligt att vissa samarbeten är så fantasifattiga men trots det kan ha en så skyhög prislapp. Jag gissar att Paris Hilton har minst tre såna här.

fredag 24 oktober 2008

Favvisar & fanskap - veckan som gick!



Min nya fredagstradition här i bloggen kommer vara en liten lista över veckans favoriter samt tveksamheter. Varsågoda, en liten sammanfattning av en tokyovecka à la Maria!

VECKANS RESTAURANG
KAIKAYA i Shibuya. Hade middag där med Beats, DavidSUIREN, Malin och tokgulliga modejournalisten PETRA DOKKEN i lördags (som för övrigt intervjuat mig för Moderådets räkning, håll utkik fashionpacket!). Det var suveränt. I princip bara fisk och seafood, så klart färskt från marknaden, och så billigt att man skäms. Maten är japansk, men det finns vissa inslag av vietnamesiskt och italienskt (fiskcarapaccio med örtolja är beroendeframkallande!).

VECKANS SKÖNHETSFAVORIT
Nu börjar det bli kyligt och luften torrare, och då slutar jag tvätta ansiktet med vatten på morgonen för att hålla kvar fukten. Istället fräschar jag upp med milt ansiktsvatten - just nu har jag ett från Dior.

VECKANS BUTIK
Hittade mycket kul och inspirerande glasögon och solisar på DITA LEGENDS i Daikanyama igår.

VECKANS SNACKIS
Tokyos filmfestival är i full gång. Alla som gillar japansk film (ja, det finns mer än porriga zombies och mänskliga jättekrabbor!), kolla HÄR för tips.

VECKANS MODEFAVORIT
Morgontofflorna är framme! Höstrusket kan börja.

VECKANS FUROKU (FREEBIE I TIDNING)
Den söta dagboken 31 Jours avec Dior som följde med novembernumret av SPUR. På varje sida underbara illustrationer, mycket inspirerande.

VECKANS VÄRSTING
Det måste ju vara den japanska salarymannen som väste PUZZZEEEEEE i mitt öra förra fredagen. Har ALDRIG blivit sexuellt trackad av en japan tidigare, lång och hotfull utlänning som jag är. Det var jättekonstigt att höra såna ord komma ur munnen på en späd liten glasögonprydd japan.

VECKANS LÅGVATTENMÄRKE
Häromkvällen när jag uppdaterade vårt "disaster kit" - alltså kitet som alla tokyobor har hemma ifall man måste evakuera vid en stor jordbävning. Det är en gympapåse med vätskeersättning, energybars, ficklampa, radio, vissla, värmefilt och annat som man kan tänkas behöva om det som inte FÅR hända händer. I onsdags packade jag ner lite underkläder och strumpor till oss, och det var en otroligt läskig möjlig verklighet att konfrontera. Jag kunde inte sluta tänka att "nästa gång jag ser de här trosorna kanske jag sitter i något flyktingläger medan vårt hem ligger i ruiner och Beats är försvunnen...". Fast risken att vi skulle vara här när det slår till en dag är egentligen ganska liten, så oroa er nu inte, mamma och pappa! Men OM vi måste sticka så ska vi åtminstone ha fräscha underkläder!

VECKANS HÖJDPUNKT
Att jag och Beats bokat romantisk resa till Hongkong nästa helg. Kan inte bärga mig!

Kvällens outfit ♥



Colette får en makeover av japanska Wonderwall ♥




Om du har tokyocravings men finanserna tryter, ta en tur till COLETTE i Paris istället. Tokyobaserade designern Masamichi Katayama, aka WONDERWALL, gick tidigare i höstas loss och gav hela butiken ett ansiktslyft, vattenbaren inkluderad. Wonderwall ligger bakom designen av tokyobutiker som BAPE, A.P.C Homme Daikanyama, Hysteric Glamour i Roppongi Hills, And A i Shibuya och Dress Camp i Aoyama. Han har också fixat Uniqlos flagskepp i New York och London, och lagt vantarna på en lång rad caféer och delikatessaffärer som BAPE CAFÉ!? i Harajuku, 100%Chocolate Café i Shinjuku och Dean & Deluca i Roppongi.

Att Colette blivit wonderwalled syns den rått avskalade looken med mycket metall och glas (detta är ju mannen som gjorde BAPE-butiken i Aoyama till ett bårhus...), några mangaposters och en specialavdelning för japanska BAPE. Go go go!

torsdag 23 oktober 2008

Här sitter jag och väntar på blommor & choklad...♥



Ny dag - ny leverans av blommor och lyxchoklad. Fast det är inte till mig, damn it... Är bara budbärare och ska leverera detta romantiska kit till en kompis i eftermiddag, från en annan kompis. Mycket smussel, mycket romantiskt - klart man vill vara involverad (som gift madame är det inte mycket smussel och hemliga blomleveranser i omlopp).
Medan jag väntar på budfirman slackar jag med datorn och käkar svensk lakrits i soffan och mejlar lite. Försöker bland annat stämma möte med Shu Uemura HQ nästa vecka för att prata samarbete. Ska påminna några tidningar om obetalda fakturor och sånt också - det är min värsta... Känner mig gamig trots att det är mina pengar. Behöver pengar så badly nu inför Hong-Kong nästa vecka..

Så här ser jag ut när jag soffslappar (fast byt pumpsen mot morgontoffel):

Jeans- Lowry's Farm
T-shirt med damben - The Closet i Daikanyama
Pumps - Monki
Smink - Puderfoundation Studio Fix från MAC, aprikost rogue från RMK, rosaglittrig ögonskugga och brunglittrig skugga från Coffret D'or (Kanebo), rosaglittrigt lipgloss från RMK och mascara från FiberWig

Torsdagspressy pour moi - MAC Tendertone



Träffade Jenny en snabbis i eftermiddags för att säga hej innan hon drar EN MÅNAD till Maui, och fick bara sådär en jättefin present - lätt färgat Lip Balm från MAC i bronziga "Hush, hush". Så tjusigt! Det ska invigas ikväll när vi ska på sayonara-party för DAVID i baren på hotell CLASKA.
ありがとうかわいJennyちゃん! ♥

Kvällen som kom av sig (självömk)

Allt blev lite päronformat i afton, som en engelskman skulle sagt. Eller kanske ännu hellre, det gick "med tuttarna upp".
Skulle gått på kalas, men allt blev för sent och fel och jag fick inte tag på någon på hundra år och tappade peppet och ja... ni vet hur det kan bli. Man är som en sufflé som bara säckar samman efter en viss punkt. Så har istället kört Top Model-maraton, krängt två bunkar chokladglass och pillat av all fibermascara samt vad som känns som halva fransraden.

Har haft en lite orolig vecka. Det finns lite väl många frågetecken i mitt liv just nu för att jag ska känna mig lugn, kontrollfreak som jag är. En viktig bit av mitt öde, i alla fall jobbmässigt, ligger i någon annans händer, och jag kan inte påverka ett dugg och det tär och skär. Det är ju oftast så det funkar med JOBB och VUXENSAKER, men nu känns det mer på liv och död än på länge. Det är en grej som är så himla livsviktig för mig och så jongleras det runt runt runt bland okända människor och är nya bud varje dag och det gör mig tossig. Jag är en fyrkant - jag vill veta var jag har saker. Ställ skåpet där skåpet ska stå hojtar jag! Funderar SERIÖST på att gå till ett medium som kan säga mig var den här grejen kommer landa, för jag KLARAR inte ovissheten mycket längre (kan dröja till årsskiftet, mara mara!).

Sorry David för avhoppet, hoppas det blev ett sjöslag. Många sayonara-kramar från mig och Beats! Ganbatte ne!

Nu försöka sova. Kommer säkert gå asbra. Antingen blir det väl vaknatt till ljudet av skrålande japaner och brunstiga jättekråkor, eller en skön nattlig promenad i pyjamasen ut i Shibuya-natten. Berättade jag förresten om senaste sömngången? Denna är ny - hade lagt mig raklång på magen på golvet i vårt rummet med huvudet UNDER BYRÅN. Beats plockade upp mig som så många gånger förr. Tycker genuint synd om den mannen. Vilka nattliga spektakel han måste uthärda... På morgonen var mina pyjamasbyxor borta - ÄNNU en gång har jag varit uppe och prydligt vikt samman pyjamasen och lagt i tvättkorgen. Denna attraktion till tvättkorgen, begriper det INTE! Finns ingen attraktion i vaket tillstånd... Antingen går jag till tvättkorgen och lägger tvätt, eller hämtar jag in toarullar och parkerar på nattygsbordet. Det MÅSTE vara någon häst som INTE är i hagen alltså...

Nightynighty!

Så här ser jag ut idag ♥



Riktig höstgosigt fick det bli idag. Sitter just nu på nudelhak i Roppongi och käkar rykande hanamaki-soppa med sobanudel och sjögräs. Yum!

Kofta & t-shirtklänning - Zara
Tights - Topshop
Stövletter - Diana/Parco Shibuya
Mössa - LDS Harajuku
Halsduk - minns inte, billigt Shibuya-skröfs
Gröna torgvantar - billiga skabbgallerian under Shibuya station, som vanligt...
Väska - Marc Jacobs

onsdag 22 oktober 2008

Tisdagsromantik och sovhelvete ♥




Igår gick romantiken av stapeln i god tisdagstradition! Först strosade vi runt i Ginza, sen toscansk tonfisksallad, pilgrimsmusslor på risotto och champagne på Cicada. Liten Beats var sliten av sitt hårda liv som japansk salaryman så vi stack hem ganska tidigt och hamnade framför våra datorer. INTE okej på tisdagsromantik, fy på oss!

Sedan var natten en spektakel när jag sov typ totalt noll timmar. Dessa sömnlösa nätter, blir så trött... Sedan på morgonen känns det som att jag skulle kunna sova ett år utan problem. Hatar hatar hatar min dumma hjärna som har så svårt att fatta det här med sova.

FiberWig - kultförklarad mascara tried & tested ♥



Detta är lätt en av de bästa mascaror jag testat. Japanska FiberWig, som lägger sina långa fiber som en "peruk" runt fransarna, ger precis om utlovat vippor nästan lika långa och volymiga som lösfransar. Jag har ett duokit med mascara och en liten "finisher" som ger extra puff, men det funkar med bara mascaran (kostar drygt en hundring på drugstores).
FiberWig finns på SEPHORA, och jag tycker verkligen ni ska testa om ni kan. En supermascara som förtjänar sin status som bästsäljare här i Japan!

*blinkblink from Tokyo with Love*

Vår lokala dåre ♥


Nästan varje dag står han där, den lilla mannen med sin MAGIKU och SUMAIRU SERAPI (magic och smile therapy that is på bästa ingrish). Han bygger upp sitt lilla podium utanför Shibuya-stationen och sprider sitt glada buskap. Låt oss vara glada! Le! Titta på mig och skratta - jag bjuder på en stunds gladhet! Han är nog lite av en dårfink, men han är ett glatt inslag i min vardag. Ingen stad är komplett utan en skara stollar som håller låda på stan - tack för att ni finns!

Jag tror jag skriver in Beats på Wedding school ♥



Jag vill gifta mig en gång till så skrikande mycket. Mitt och Beats galna spontangiftemål i Köpenhamns rådhus för två år sedan var jätteromantiskt och det bästa någonsin, men jag vill ha ett bröllop till med storslagna traditionella inslag som marängklänning, tårta, hundratals gäster, tal, brudnäbbar, smällande champagnekorkar, bröllopsvals och allt det andra vi inte hade när vi gifte oss då "på låtsas" (inte ens våra föräldrar fick vara med på Bröllop 1.0). Det behöver inte vara en till VIGSEL, men allt det andra vill jag ha, giriga brud.

För att försäkra mig om att bröllop nummer två blir filmiskt perfekt borde jag kanske sätta min karl i BRÖLLOPSSKOLA i Aoyama? Egentligen är det en skola för weddingplanners, men visst måste en blivande brudgum kunna hänga på och lära sig allt om morgongåvor, löftestal och smekmånader? Japanerna är NITISKA när det kommer till bröllop. det är ren och skär raketuppskjutning varje gång äktenskap ska ingås.
Vad säger du älskling??? INGEN PRESS NU!!!

Dita Legends - favvobutiken för Tokyos brillnerds ♥




Alla som varit i Tokyo vet att glasögon är the shit. Och vi snackar inte en tillfällig säsongstrend - det tänkande, creddiga och KREATIVA folket har ALLTID brillor i Japan. Immer. Killarna som är coolast är alltid dom i långt hår, hatt, mustach och maffiga bågar. Även om man inte har synfel ska glasögat på. Att solisar alltid är in vogue säger sig självt.
En av de absolut bästa butikerna för bågar i Tokyo är DITA LEGENDS i Daikanyama. De har alla Ditas solisar, glasögon, omgjorda vintagebågar och andra accessoarer. Det är två killar från LA som designar, men materialen är av högsta japanska kvalitet, och butiken i Tokyo är en av fyra i hela världen (jämte LA, Hongkong och Nagoya). Jag var där inne en sväng idag, och fick flera tillskott till den stundande födelsedagens önskelista. Fast jag är inget snygg i glas-glasögon, så spetsar in mig på solisar. De har många enorma bågar av typen som täcker hela ansiktet, och det är precis min melodi.

Adressen är:
Dita Legends
Somule Daikanyama 101
Daikanyama-Cho 3-3
Shibuya-Ku, Tokyo

PS. Visst börjar jag bli duktig på kollage?? Personligt meddelande till Jenny Olsson - ÄR DU STOLT?

tisdag 21 oktober 2008

Dagens dress - fransk melankoli kanske? ♥



Det är bara baguetten som fattas, mademoiselle!

Byxa - Gina Tricot
Topp - Topshop
Boots - Whyred
Skärp - Urban Outfitters
Solisar - Dior
Väska - Marc Jacobs

Koll på japanska skönhetsmärken #1 - RMK ♥




RMK är ofta den första butik jag rekommenderar folk att gå till om de vill shoppa skönhet i Tokyo. Här är varför!

BAKGRUND
RMK grundades 1997 av japanska makeupartisten Rumiko, som startade sin karriär i New York under åttiotalet. Redan som nykomling landade Rumiko av en slump omslaget för amerikanska Vogue, och sedan dess har hon medverkat i Vogue och en lång rad andra modemagasin över hela världen.
1994 fick hon en egen spalt om makeup i japanska modemagasinet SPUR, och blev snabbt en profil. De senaste elva åren har hon gett ut ett gäng skönhetsböcker, sminkat världsartister och gjort prestigetunga musikvideos och reklamkampanjer.

STILPROFIL
Rumikos många år i såväl New York som Tokyo har präglat RMK's filosofi - NY står för trend, utsvävningar och nytänk, Tokyo för dyrkandet av den perfekta porslinshuden och en kvinnas strävan efter en ung och naturlig look. Budskapet är enkelt - att få tjejer att “feel happier, sexier, fresher and more comfortable”.

TYPISK KUND
Trendtjejen som gärna splashar cash på produkter som är lyxiga men fortfarande känns unga. Många fans inom den japanska och internationella modeeliten.

KÄNDA FANS
Rumiko har fixat flera a-listade skönheter som Uma Thurman, Drew Barrymore och Milla Jovovich. Hon har jobbat med de flesta stora modefotografer från Steven Meisel och Avedon till Mario Testino och Irving Penn.

IKONPRODUKTER
RMK är kända för sina foundations och särskilt fuktbomben Creamy Foundation. Hudvårdserien är kultförklarad, och många porslinsdockor svär vid rengöringsoljan Cleansing Oil N (i Japan rengör man oftast med olja, inte så ofta med gel eller mjölk). Clear Jelly Sheet Mask piggar upp det mest sönderfestade ansikte med hjälp av, ironiskt nog, risvin.
Världens bästa makeupborstar kommer från Japan, det gamla Kabuki- och Geisha-landet, och RMK's borstar är inget undantag.

PRISKLASS
Överkomlig lyx i samma klass som Lancôme eller Biotherm.

KÖPA VAR?
I Japan finns runt 90 RMK-butiker, och alla asiatiska metropoler från Singapore till Hong-Kong har outlets. I London hittar du RMK på Selfridge's. Trots grundarens många år i New York finns märket inte ännu i USA.

MARIA SÄGER:
Älskar! Jag är en slav för riktigt bra hudvårdsprodukter och RMK står högt i kurs. Att använda olja istället för gel är perfekt för oss med torr hy, och precis som en bra rengöringsolja ska så lämnar inte RMK's kvar någon flottig känsla. I Japan kostar en flaska drygt 3,000 yen - 200 kronor. Jag har också en lång rad läppstift, rogue och nagellack som tillhör favoriterna i beautyboxen.
Här länk till en TOKYOGUIDE jag skrev för MODETTE förra året där RMK finns med!

RMKs HEMSIDA

Lolita-spaning i Ebisu och liten stilreflektion ♥



Jag älskar det här med Tokyo att folk är i full kostym på gatan och att det är ett lika naturligt inslag som salarymän eller tanter med ostbågerygg och solhatt. Lolita-grejen är fortfarande i full boom, och det finns en mängd olika Lolis (våga inte dra en KuroLoli i svarta sorgekläder över samma kam som en AmaLoli, Sweet Lolita, i rosa körsbärsmönstrad klänning!). Så jäkla coolt att vara fjorton och gå runt alldeles ensam på stan i 1800-talskläder och känna sig FIN och inte SUSPEKT. Lolisarna till exempel är är så många och vanliga att ingen titar snett eller blir provocerad, inte ens den mest ruttna pensionär. När jag gled runt i min vitblonderade Courtney Love-hårmopp och sjaviga babydollklänningar i Malmö kunde vuxna väsa och viska saker bakom ryggen, och även om jag inte ville bry mig så kände jag mig lite obekväm när jag var ensam och den som alla vuxna tyckte var sjaskig. Jag såg ju ut som en KNARKARE, och varför i HELA FRIDEN vill man se ut som en knarkare?

I alla fall – dom är så söta, alla dessa små dockflickor! Däremot kan jag bara inte vänja mig vid männen som går runt på stan uppsvidade till maids och Lolitor som någon slags fetisch-cosplay... Det är ÄCKLIGT när dessa karlar står och försöker se söta och plutiga ut i spetshätta och Alice i Underlandet-klänning mitt i en klunga småtjejer och man VET att de har stånd där under volangförklädet.

måndag 20 oktober 2008

Måndag morgon - nu kör vi! がんばってね ♥



Nu ligger ni så sött där hemma i era sängar och snusar och jag är vaken sedan ett par timmar och i färd med att strukturera upp veckan. På agendan står bland annat:

* Hämta ut paket på posten från mamma med godis och födelsedagspresenter!!!
* Skriva notiser till olika tidningar + sälja in något större, sugen på tidningsjobb...
* Skriva skönhetsbok och fixa med intervjuer
* Se Tokyo Life Talkshow live på lördag på Tsutaya om konst, design, mode och kreativitet i Tokyo
* På onsdag vina och skvallra in på småtimmarna med Biola
* Reda ut onåd med CSN
* Jaga fakturor - VARFÖR är så många så dåliga på att betala ut i tid? Jag SVÄLTER ju!!!
* Planera min och Beats resa till Hong-Kong nästnästa helg!
* Sätta igång en liten artikelserie här på bloggen om japanska skönhetsmärken!

Jag kryddar måndagen med kortkort kjol och porrstrumpor - allt blir ju så mycket roligare i kjol!

Topp - Marc Jacobs
Kjol - H&M som jag sytt om
Orange skärp - Urban Outfitters
Overknees - minns inte...
Skolett - Topshop 2006
Blå- och svartrutig kommunistsjal - Laforet Harajuku

Svar till frågestunden del 3 ♥



Dags igen för FRÅGESTUNDEN, kaptiel 3!

Q1 - M: Här i Sverige ser man ju allt mer av ekologiska kläder/mode/smink i butikerna, och det blir allt mer uppmärksammat. Jag undrar om det märks av på samma sätt (eller ens överhuvudtaget) i Japan? Tack för en mycket kul blogg!
Maria: God morgon! Japp, det ekovänliga och naturliga är buzzwords här också, framförallt inom skönhet. Just nu är naturliga ingredienser i hudvård etc väldigt viktigt och något alla tjejer vill ha. Kläder är det lite snävare med, även om det såklart finns ett utbud.
Men jo, jag skulle nog säga att eko är väldigt rätt i Japan just nu, samt mikrobiotisk mat och annat hälsosamt!
Ett bra boktips är unga proffessorn och mode/designvetaren Bradley Quinn's "Ultra Materials" om hållbar arkitektur, design och mode. Jag var på hans föreläsning i Tokyo i våras och han har väldigt mycket bra tankar. Läs läs! Kram Maria


Q2 - J: Tja! Jag undrar om det är lätt att få ett jobb i japan. Då menar jag i allmänhet. Typ café, butiks jobb, snabbmatställe etc.
Kostar utbildningarna i japan eller är de gratis som i sverige?
Vad kostar ungefär en hyres etta i Tokyo-området(behöver inte vara jättecentralt).
Vet du ifall man kan köpa anna sui någonstans i sverige? Jag har bara stött på deras grymt snygga montrar och expiditer i japan;) Visst är de helt sjukt snyggt stylade! oh så söta.
Har du tips på lite schyssta japanska bloggar? Streetmode. Hime och annat sött och schysst.
Antar att du varit på glassbaren Sweden i shibuya? Annars tipsar jag om att tar en sväng förbi ;)
Grym blog, tjejjen! Riktigt grym!

Maria: Tack tack, hurra!!
Utbildningarna kostar - för jag antar du menar universitetsutbildningar? Språkskolor kostar ju också, men man kan få stöd från CSN för vissa.
Bara du har visum som tillåter arbete så är det hyfsat lätt att få så kallat "arbeito" på snabbmatshak eller café. Japanskan ska nog helst vara mer eller mindre flytande dock! Men pluggar du och har studentvisum så ska man få jobba ett visst antal timmar i veckan! Många utländska tjejer tar jobb som bar hostess, men det skulle jag verkligen inte rekommendera... Finns mycket skit i de där kretsarna.
Hyresettor varierar såklart kraftigt i pris, men kan man tänka sig att bo utanför centrum och litet så behöver det inte bli dyrt - ungefär som i Sverige fast lite mindre för pengarna. Ska man stanna kortare tid är nog guesthouse ett bättre alternativ. Inne i stan är det dyrt. Våra 50 kvm i Shibuya kostar så mycket att jag inte ens vågar skriva det...
Anna Sui finns inte i Sverige vad jag vet. Däremot funderar jag på att ha Anna Sui i en webbshop här på pause.se. Vad tror ni om det???
Japanska bloggar, hmmm.. Läser en som heter 8tokyo ibland, men annars surfar jag mer planlöst beroende på dagshumör. Vet du någon bra så tipsa gärna!!!
Har inte varit på Sweden än, knasigt va?? Det får det bli ändring på!!! Har de sorbet också??
Tack för roliga frågor och kram!


Q3 - Paulina: braaa det där med frågestund! :)
här kommer frågorna…
1. hur längre kommer ni bo i Tokyo?
2. Vem är din favoritdesigner (hm…något säger mig att det är Anna Sui?!)
3. Vad var det roligaste med att göra Starlet? ;)
4. Hur sminkar du dig och vilka produkter använder du? tycker att du sminkar dig sjukt fint!!!
5. Vad är det bästa och sämsta med att bo i Tokyo?
jag ÄLSKAR din blogg! man mår alltid bättre efter att man har varit inne och läst här en stund :) Keep up the good work!
kramar

Maria: Hej Paulina! Tack för sött beröm och skoj frågor! Här kommer svaren:
1. Vi kommer bo i Tokyo minst till årsskiftet 2009/10, men kan Beats förlänga sitt kontrakt så kanske vi stannar. Så länge vi kan vill vi bo i Tokyo!
2. Mmmm, älskar Anna Sui... Men annars mixar jag mycket. Jag gillar Paul & Joe, See by Chloé, Marc Jacobs, Jill Stuart och så mycket mer. Men Anna Sui har byggt en så söt värld kring sina grejer, och jag ÄLSKAR butikerna och sminket och konceptet (och de underbart docksöta paraplyerna - ÅH!).
3. Roligast med att göra Starlet var nästan allt... Jag fick jobbet som redaktör direkt efter jag var färdig på journalisthögskolan, och på Starlet lärde jag mig otroligt mycket om tidningsmakeri och produktion. Sedan älskade jag att göra Sveriges tjejigaste tidning, rosa fluffer som jag är, och all respons från alla underbara läsare. Sedan är ju tjejtidningsjobb otroligt kul på tusen andra sätt - göra modeplåtningar, testa smink, testa hångelmetoder, träffa popstjärnor, höra unga livsöden, få tillgång till databaser med senaste kändisbilderna osv osv. Starlet var under ett par år min lilla bebis, och jag vet att det låter klyschigt men jag brann verkligen för den tidningen och det jobbet. Sedan kände jag mig redo för nya äventyr och lite vuxnare tidningar och då blev det Tokyo och frilansande. Men Starlet och alla starlettjejer kommer alltid ha en speciell plats i mitt hjärta ♥
4. Tack söta!! Jag ska ge mer sminktips, men i korta drag håller jag huden heltäckt och ljus - det är viktigt med bra kanvas. Puderfoundation från MAC är min favorit, det blir matt och porslinsperfekt. Sedan vit ögonskugga som öppnar upp ögat, svart kajal runt ögat för att forma och rama in och så MASSIVT med mascara. Lite rosa på kinderna och gloss på munnen och jag är redo! Men håll utkik för mer exakta tips!!
5. Jag skrev om bäst och sämst i fredags, så klicka tillbaka till det! Hade nog kunnat skriva en bok om det ämnet haha...
Tusen tack för dina frågor!! Kram Maria


Q4 - Ylva: halloe, jag ska flytta till tokyo nästa år, och undrar vart man ska vända sig för att hitta en bra lägenhet?
Maria:
Jag är jättefel person att fråga om lägenhet... Vi är ju här på min äkta hälft Beats jobbkontrakt, och hans företag fixade vår lägenhet. Hoppas du kan hitta någon annan med bättre koll... Kram Maria

Q5 - JULS: Har du lust att tipsa om dina fem favoriter när det gäller vegetariska restauranger/matställen? Eller ställen som har mycket vegetariskt på menyn. Tack tack!
Maria: Yepp, det gör jag så gärna!! Googla för adresser, jag hinner inte plocka fram dem just nu, sorry!
1. Aveda Pure Café i Aoyama - helt vegansk meny med goda lunchgrejer som sallader, mackor, soppor och grytor.
2. Brown Rice Café i Aoyama - också helt veganskt och väldigt mysigt ställe på en bakgård. Här är det lite matigare rätter som indisk gryta, grillad tempeh, tofustekar och burgare. Varje dag finns också set menu med huvudrätt, misosoppa, brunt ris, pickles och te eller kaffe.
3. MuMu - Stylish izakaya i Ginza med massa grönt på menyn. Är trots att det ser flashigt ut och har suverän, organisk mat inte alls särskilt dyrt. Här finns ganska mycket fisk dock, så dubbelkolla när du beställer vad det är för buljong etc.
4. Sora no Niwa - Underbart mysig och väldigt japansk tofurestaurang i Shibuya, precis bredvid Yamanote-linjens spår mellan Shibuya och Ebisu. Gillar du tofu och sojabönor i alla dess former är detta ett guldställe. Inte helt vegetariskt, men mycket veggo på menyn!
5. Nataraj - Indisk restaurangkedja med helt vegetarisk meny. Dessutom lite nyttigare naanbröd med grovt mjöl. Finns bland annat i Aoyama och Ginza. Mysigt för en kvällsdejt!
Hoppas du hittar något du gillar!! Är inte lätt som bekant att vara icke-köttätare i detta land av porku och beefu...
Kram Maria!


Q6 - Emelie: Vad är åldersgränsen på barer och är det lätt att komma in om man ser äldre ut än vad man är?
Maria: Jag tror de flesta ställen har 20, men trots det hänger tonåringar på typ hundratals ställen runt om i bland annat Shibuya. Jag tror inte att barer brukar kolla leg, däremot klubbar och konsertställen. Varje gång jag går på större klubb vill de att jag visar mitt japanska Alien Registration Card alt ID. Men jag tror inte du behöver oroa dig, särskilt inte i områden som Shibuya och Harajuku! Lycka till! Kram Maria!


Q7 - Mia: hej tjejen Jag har en fråga - tidig lunch date i början av nästa vecka? Tisdag kl 11 i Hiroo? kram kram
Maria: Gumsan, SKANDAL att vi inte setts på år och dar!! Fick ditt grillmeddelande alldeles för sent. Så jäkla typiskt, det hade passat PERFEKT i fredags!! Well well... Lunch imorn blir bra! Kanske hoppar jag att äta så pass tidigt (brukar ju köra med frukost vid 10..), men kaffe vill jag ha! Ska vi ses 11 på hörnet utanför Hiroo Plaza? Kramss!!

Q8 - Jessica: Jag har PRECIS börjat läsa din blogg och undrar vad du gör i Japan? :)
Maria: Vad roligt att du hittat mig :)
Jag flyttade hit med min kille (eller make, men känns så vuxet att skriva!) Christoffer, eller Chris Beats, för snart två år sedan. Beats (hans gamla DJ-namn som är så festligt att jag inte kan sluta använda det i bloggen haha...) fick jobb här och har kontrakt på totalt tre år, och så klart satt jag direkt på flyget. Jag är journalist så för mig var det lätt att ta med jobbet. Härifrån frilansar jag fär Damernas Värld, DN, Vagabond, DV Man, RES, Solo och lite annat smått och gott. Jag jobbar också med mode- och designprojektet Swedish Style i Tokyo, och skriver på en bok om japanskornas skönhetshemlisar. Under ett halvår pluggade jag också japanska, på skolan KAI i Shin-Okubo (man får CSN!). Annars shoppar jag, sjunger karaoke och är en allmänt glad lax här i neondjungeln! Kram Maria!


Q9 - Veronica: Hej Maria! Är väldigt facinerad av japanskornas skönhetshemlisar och väntar med
spänning tills din bok kommer ut...finns det något skönhetsknep du skulle kunna avslöja redan nu? Hur gör dom med sina hår tex för att få dem så fantastiska och vilket fantasktisk läppstift / glans ger alla gyaru-flickor deras ljusa läppar?
Maria: Hej tjejen! Hihi, japp, det kommer bli många spännande hemlisar kan jag lova :)
Håren är ofta uppfluffade med extensions, och de flesta använder locktång. varmluftsborstar eller plattång. Japanskorna har mycket tjockare hår än vad vi har, och har därför lättare att forma många frisyrer. De är också mästare på att tupera. En grej de gör för att skapa illusion av barbiehår är att dela håret och låta det hänga fram över axlarna medan nacken hålls bar. Nacken anses ju mycket sensuell i Japan, och genom att lägga fram håret hålls nacken bar samtidigt som de framifrån ser ut som att man har jättetjockt glamourhår!
Som du lagt märke till favoriseras ljusa läppar, inte minst bland Shibuya-galsen. Rött eller starkt cerise läppstift ser man så gott som aldrig i Japan. Det är olika vilka märken tjejerna använder, men ofta något väldigt svagt brunrosa. Förutom hardcore-gyaru då som går loss på vitt lippy (som inköps på någon drugstore i Shibuya!)... Tjejerna lägger mest krut på huden - den ska sminkas till perfektion. På ögonen gäller ofta lösfransar (japaner har ganska korta och raka fransar annars) och till de dramatiska ögonen funkar det bäst med naturlig mun. Hoppas du fick några tips!
Kram Maria


Det får nog bli frågestund snart igen - är ju superkul!

OCH ÅTERIGEN - förlåt för stavfel och annat slarv - skriver i hast!

LoveLove

Maria Ahlgren - en förvirrad kebab i sushiland



Ibland hatar jag att vara utlänning. Att alltid vara den som aldrig kan smälta in, som är tre meter längre än alla andra, som är klumpig och håller pinnarna fel. Värst är att inte kunna språket särskilt bra - att låta imbecill så fort man ska beställa en pizza eller fråga efter rätt storlek (STÖRRE storlek utan undantag). Det är ju mitt eget fel, jag har inte tagit mig tid att lära mig japanska. Jag har prioriterat annat och hankat mig fram på några få artighetsfraser, vänliga kompisar och proffsiga tolkar. Ofta går det ganska bra, men ibland blir jag så arg och frusterad.
Som på lördag när det ska vara live-snack på bokhandeln Tsutaya kring Tokyos popkulturella läge med utgångspunkt i fantastiska superboken TokyoLife: Art and Design. Boken är en BIBEL om man blir uppeldad av japansk popkultur, vare sig det gäller arkitektur, mode, film, konst, prylar eller foto, och det blir ju jag... Författarna har utgått från Tokyo som stad och presenterar över åttio mer eller mindre kända kreatörer som respresenterar stadens kulturproduktion. Tokyonörderi på högsta nivå! Köp HÄR eller om du har vägarna förbi MoMA i Tokyo eller New York.

I alla fall, det här live-snacket på lördag lär vara hur intressant som helst med en massa intressanta talare, och så sitter man där med sin jäkla dagisjapanska och fattar inte mycket med än låneorden... Men jag ska dit ändå. Jag ska fanimej hyra tolk som får tolka i realtid.
Bububu, ibland vill jag vakna upp och bara vara japan. Kunna japanska flytande, kunna tretusen kanjis, vara 1.55 m lång, väga 2 kilo, ha mystiska mandelögon och prydligt bordskick. Inte vara den här gaijinen, eller KEBABEN (detta härliga uttryck som doftar 90-tal och finnig tonårssvenne som nyss fått konfrontera sin första SPAGGE - vilket film/tv-serie var det nu som myntade det här med "kebab"??).

Nu ska i alla fall denna kebaben få njuta lite av sitt hemlands frukter - strax kommer nämligen ett bud från mamma med paket och massa GODIS!!!!! Och snart kommer Beats hem - vilken fest!

Shibuya-trance från Tokyos egna Britney



Ja, för så kallar hon sig, den lilla busen BRITNI, denna glada 20-åriga producent för tranceplattan EXIT TRANCE presents PAGARU TURANSU - Pagal Trance ("pa" från parapara, gyaru för gal/girl). Detta, darlings, är en riktigt hundraprocentig SHIBUYA GYARU! Britni titulerar sig till och med "hemlös", vilket betyder att man är en slackertyp som slaggar på internet- eller mangacaféer och dygnet runt-öppna hamburgerhak - mycket poppis under 90-talets gangura/yamanba-boom. Ni som är insatta vet vad jag menar! Tror de flesta gangura och yamanba egentligen åkte hem till mamsen och tvättade av sminket efter en vild parapara-natt i Shibuya, men HARDCORE-brudarna under denna Japans tjejrevolution på 90-talet, när rebellernas, aka gyaru, främta vapen var brunkräm och kortkorta kjolar, tog sig gärna en kvällslur på First Kitchen eller McDonalds.

Det kan nog BARA hända i Japan att långa lösnaglar med rosa paljetter och "hemlöshet" delar mening... Det krävs nog ett land där 95% anser sig vara stabil medelklass för att fejkad hemlöshet ska bli ett trendigt fenomen bland skolflickor med Louis Vuitton-plånbok i väskan. Trodde det fenomenet var dött och begravet, men gör Britni det så är det säkert fler pseudo-hemlösa gals i omlopp.

Hemlösa eller inte, roliga att spana in är de i alla fall, de här tjejarméerna av Britni-liknande gals. Gyaru pauwaa!

lördag 18 oktober 2008

Morrn morrn! Svar på era frågor Del 2 ♥

Äntligen fredag! Älskar fredagskänslan. Allt blir så FESTLIGT i och med att det är fredag. Fast en ganska ofestligt grej hände alldeles nyss. Gick Bunkamura Dori i Shibuya upp mot caféet där jag nu sitter och skriver. En liten medelålders japansk salaryman i glasögon passerar och VÄSER i mitt öra "PUSSY!". Bara sådär Med lite go japansk brytning - Puuzzii. Jag bara jaha, vad vill du nu ha för respons på det. Karljävel. Vad är det med det manliga släktet och helt sjkt opassande parningsvrål??? Vad är det de vill att vi ska svara??? "Jaaaa, det lät härligt! Låt oss gå upp till Love Hotel Hill och hyra ett rum!". Visslingar är också så oerhört märkligt. Hur ska man svara på den sortens UPPSKATTNING??? Ja, gubbar alltså... Tänk den dag när Beats är senil och inloggad på seniorboende och nyper unga sköterskor i rumpan och har pilska förhoppningar trots att snorren sovit i tjugo år. Å jesus. Den hoppas jag slippa uppleva.

I ALLA FALL - tillbaka till era frågor!

Q1 - Virvia: jag undrar om du har sett märkena Etude House och SkinFood i Japan? Båda säljer billigt smink i söta förpackningar!
Särskilt Etude House handlade jag mycket på när jag var i Korea. De har en varsin totalt opålitlig hemsida, eftersom jag har varit där så vet jag att de har fysiska butiker i Seoul men ingen av deras hemsidor nämner detta. Därför tänkte jag att de kanske finns i Japan också utan att deras hemsida har fattat galoppen? Jag har inga säkra planer men jag lär åka till Japan innan jag åker till Korea igen och jag vill fylla på mitt förråd av rosa små askar och “romantic cat” foundation! etudehouse.com och skinfood.sg är hemsidorna om du vill ta en titt. tack :)
Maria: Å vad roligt att du nämner det! Har varit sugen att testa SKINFOOD cappucinorengöringsmousse hur länge som helst men inte kommit loss! Läste om den på någon skönhetsblogg och den ska tydligen vara kalas. I Tokyo kan man shoppa SkinFood på drugstores i Korea Town, alltså Shin-Okubo på Yamanote Line. Borde vara samma för ETUDE HOUSE. Om ett par veckor ska jag förhoppningsvis till Hong-Kong och där har E.H butiker, så då måste jag kolla in det. Låter ljuvligt!! Tack för tipset! Kram Maria

Q2 – Emma: haha vad passande att du hade en frågestund!! Jag och 2 kompisar letar efter en lägenhet, en rymlig 1:a eller mindre 2:a…vet du var man kan vända sig om man vill ha det i Shibuya/Harajuku området? :)
Maria: Hej Emma! Jag har faktiskt ingen aning... Vi fick vår lägenhet genom KEN Corp, men tror de har mest dyra lyor... Om ni inte ska vara här så jättelänge så kanske Sakura House är ett bra alternativ? Lägenheter har ju ofta massa deposition, key money etc. Hoppas ni hittar något! Kram Maria

Q3 - Sophia: Jag undrar massor med saker ju :) Pluggade du mkt japanska innan du flyttade & hur länge har du bott i Tokyo? Är det svårt att ta sig runt på bara engelska om man är där? Finns det något som du verkligen ogillar med Japan? & såklart: Vad är det bästa med att bo i Tokyo?
Maria: Hej Sophia! Det är så skämmigt men jag har bott två år i Tokyo och är USEL på japanska! Kom hit och kunde inte ett ord och blev sur för att ingen kunde engelska. Tror det var kulturchock eller något, det här med att bli bitter över att de inte kan engelska istället för att bli peppad att lära mig japanska... I alla fall, sen pluggade jag faktiskt japanska fulltid under drygt ett halvår. Jag gick på KAI i Shin-Okubo, det var väldigt bra med lite för hårt när man som jag jobbar samtidigt (är ju frilansande journalist), så jag hoppade av.
Som sagt, VÄLDIGT få kan engelska, så att lära sig i alla fall lite japanska höjer livet här rejält. Jag kan ta mig fram hyfsat på restauranger och i taxi, och bara det r en frihet. MEN, man kan ha det jättebra utan japanskan också. Man får se till att ha vänner som kan översätta åt en när det kniper! Det jag ogillar med Japan är nog den äckliga fetischen män har för tonåriga skolflickor! Det är liksom okej med en form av pedofili här och det tycker jag är sjukt. Att synen på sex är extremt liberal kan på vissa sätt vara bra, men man ska aldrig blanda in folk som inte ens är byxmyndiga i sina fantasier... Jag har ju till och med sett såna där sexdockor, realdolls, gjorda som barn! Och så tycker jag att det är synd att tjejerna fortfarande har svårt att klättra på arbetsplatser. Hur hög utbildning en tjej än har så blir hon sällan mer än en "office flower" som får hälla upp te och fnittra åt sin manliga chefs skämt på represenationsmiddag.
Bäst är så mycket! Det är vänligt, rent, organiserat men ändå vansinnigt charmigt och levande! Maten är fantastisk, det finns i princip ingen brottslighet, shoppingen är oerhörd och man kan roa sig dygnet runt om man vill. Jag är ju besatt av karaoke som trogna läsare vet!
Kram Maria


Q3 - Albert: Du har vunnit 5000kr och tänker spendera dom under helgen. Vad gör du för pengarna? Mvh, Albert.
Maria: Jag köper lätt den där skinnjackan jag provade igår på SUIREN!!! Eller så tar jag med Beats på något oförskämt lyxigt spa och sedan middag med champagne!

Q4 - Filippa: Ska till Tokyo nästa helg och jag undrar om du har något tips på vad vi kan göra och se? :)
Maria: Hej Filippa! Vad är du intresserad av? Shopping, kultur, tempel, klubbar?? Skriv igen så ska jag försöka tipsa! Kram Maria

Q5 - Matilda: Hej! Tänkte börja med att säga att det här är en av mina favoritbloggar, läser varje dag, men är sämst på att kommentera! (Det här är första gången tror jag!! Jag får skämmas.)
1. Vilka bloggar följer du?
2. Vem är din favorit-designer?
3. Vad är det bästa med Japan/Tokyo jämfört med Sverige.
4. Vad gillar du för musik? Har du börjat gillar någon japansk musik? Själv var jag frälst av Johnnys-grupperna för ett tag sen, vet att de varken kan sjunga eller dansa, men de är förfärligt söta och charmiga.
Maria: Tack vad söt du är!!
1. Jag gillar verkligen HANNA FRIDÉN. Hon skriver roligt, har skarpa åsikter och är så söt att man knappt kan se sig mätt på hennes bilder! Det är min svenska favorit. Jag läser en del japanska bloggar, men ingen är sådär beroendeframkallande. Jag är dålig på att följa bloggar tror jag! Just det, som jag skrivit innan läser jag en del "sorgebloggar", som LUDMILAS blogg om sorgen efter hennes dotters självmord. Modebloggar är jag lustigt nog inte alls intresserad av. Förutom mina Pause-kollegor LINN och KAROLINES bloggar dårå :)
2. Favoritdesigner är svårt, men bland de stora ligger ju See by Chloè, Anna Sui och Marc Jacobs varmt om hjärtat! Det är kul med små japanska designers - att strosa runt på bakgatorna i Harajuku är en fest för ögat. Jag är nog mer high street-tjej jag!
3. Bäst med Tokyo VS Sverige skrev jag lite om i gårdagens frågestund. Här LÄNK! Men jag glömde såklart skriva allt roligt smink som finns i Japan, det älskar jag! Och återigen, att folk så gott som ALDRIG är dryga här som jag tycker att många hemma kan vara... Jag är en tunnhudad typ som inte klarar vssa armbågar och hårda attityder, och då är Japan ett himmelrike!
4. Jag tycker japansk pop kan vara rolig, men det är inget jag lyssnar på hemma. Jag är sucker för gammal 70-talssoul och karaokehits!
Kram Maria :)


Q6 - Dannie: pratar du flytande japanska? om du gör det, hur långt tid tog det att lära dig? btw är det lika dyrt i tokyo som alla säger?
och är det mycket konserter där? jättebra blogg:D
Maria: Tack för beröm, domo arigatoo!! Jag pratar ICKE flytande japanska, men kan lite basics (LITE basics). Att lära mig att kunna ta en taxi eller beställa mat på japanska tog typ ett halvår. Så sorgligt... Det tog tid innan jag förstod meningstrukturen. Däremot kan jag läsa katakana och hiragana utan problem, det lärde jag mig på ett par dagar. Kanji däremot är lite mer CHOTTOOO som vi säger här :)
Inte alls dyrt att leva i Tokyo - det är en gammal myt! Lägenhet kan såklart vara dyrt, men mat, tunnelbana och sånt är mycket billigare än Sverige.
Massa konserter - vill man kan man springa varje kväll! Enorm musikscen och tusentals små spelställen i källare över hela Tokyo. Kram Maria!


Q7 - Johan: Hej! Din blogg är bäst. Du har ju bott i Japan ett tag nu så jag undrar hur mycket av den japanska kulturen du har tagit till dig (förutom maten). Jag har varit en del i Japan och upplever att, även om det finns likheter,så är skillnaderna stora mellan svenskar och japaner. Hur japansk har du blivit? Jag undrar även hur bra Beats är på japanska? Peace!
Maria: Hej Johan! TACK, blir så otroligt glad för beröm, det lyfter verkligen en hel dag!
Jag har nog blivit japansk på framförallt det sättet att jag tonar ner mig själv bland japaner. Jag bugar, pratar med mjuk röst, tackar hela tiden, ler, ursäktar mig och är mycket mån om att vara BEHAGLIG för omgivningen. I Sverige är man mer brölig och inte alls så "feminin" som här. Som jag skrev överst älskar jag också den japanska avsaknaden av dryghet som jag tycker att man möter en del i Sverige. Folk i Sverige är mer måna om att vara RÄTT och COOLA, och vissa dömer folk efter vad de GÖR och hur creddiga de är istället för att se till vilka de ÄR. Creddighet finns inte här på samma sätt, och det är SKÖNT. Har intervjuat många höjdare inom modevärlden och ALLA är så gulliga, mjuka och respektfulla. Håller du med???
Däremot tycker jag att japanska tjejer kan vara lite VÄL menlösa i all sin behagfullhet. Artighet är en sak, men ibland blir de mer som pariodier på pimpinetta kvinnorobotar. Men Japan är en mjuk kultur, och det trivs jag väldigt bra i som den lilla småmes jag är...
Beats är ganska kass på japanska haha... Häromdagen var vi och åt sushi och då beställde han MEGURO (japp, stadsdelen). Vi är båda två väldigt EEEETTTTOOOOO....
Vad gör du här?
Kram Maria!


Q8 - Sofie - KUL med frågestund!! : ) jag har följt dig en stund, men haft svårt att kommentera på förra sidan, så därför vill jag först säga: TACK för massa inspiration och KUL läsning! nu till frgan då: vilka drömmar/mål har du? (som du vill dela med dig av :)) och vart vill ni efter tokyo..? är det ngt ni funderat på, eller ni tar det som det kommer?
Maria: Tack dear!! Det gör mig så glad att höra!!
Just nu är mitt mål att skriva en suveränt bra debutbok som gör succé över hela världen! Jag gör ju en bok för ett japanskt förlag som kommer distribueras över hela världen om det går bra, och SJÄLVKLART är målet en bestseller! Förutom det så vill jag väldigt gärna bli en sån där japanexpert som får sitta i morgonsoffan och prata om Tokyo och japansk kultur i diverse sammanhang. Typ Sveriges Miss Japan eller nåt :)
Efter Tokyo vete tusan var vi hamnar. Vi pratar mycket om det. Helst vill vi stanna här, men går det inte så vet jag inte. Kanske tillbaka till London? Fast då får jag tjäna några miljoner först så vi kan ha ett fint hem. Eller Stockholm? Där finns många tidningar jag skulle vilja jobba med och massa fina kompisar, MEN jag har så svårt för den långa vintern. Det är ett seriöst problem, hanterar inte kyla och mörker... Beats är sugen på mer Asien, kanske Hong-Kong eller nåt... Vi får se! Det blir i alla fall Tokyo ett bra tag till och mitt mål är att under tokyotiden få förmedla så mycket Japan det bara går till folk på hemmaplan!
Kram Maria :)


Q9 - Linda: hur gör du för att få volym i en enkel sned hästsvans?
Maria: Sprayar och tuperar och gnuggar håret mellan fingrarna så det blir frizzigt och lätt att puffa upp! Har väldigt nordiskt, tunt hår, så det behövs MYCKET volymprodukter och spray för att puffa! Jag använder volymprodukter från Sebastian BODY och Redken, och sprayar med TIGI Bed Head Master Piece (fast tycker det finns många bra budgetsprayer också, inte så noga med märke!). Lycka till med puffandet! Kram Maria

Q10 - Lina: ska vi ha en dejt du o jag på det fantastiska stället alcatraz ER i maj?
Maria: Jaförfanken darling!!! Jag sitter i rullstolen på bårhuset med en hjärndrink i handen ;) BOKA BOKA!!!!!!!!

DEL 3 av frågestunden kommer på måndag!! Alla frågor kommer få svar, så håll ut ni som inte fått några än.

TACK igen för alla frågor! Blir alldeles rörd att ni har frågor till lilla MIG!

LoveLoveLove!

PS. Förlåt för stavfel och slarvfel - skrev snabbt som attan och hann inte kolla igenom!

Och så en liten fredags-purikura med Natsu!




Efter sminkandet begav jag och Natsuko (som blev alldeles smashing i sin glam-makeup) oss till purikura-hallen på Center Gai i Shibuya. Det var vi och tusen småbrudar i sjömansuniform. Idag gick vi i svart purikura-automat - man kan ju välja mellan rosa, prinsessa, goth, cool och tusen andra profilautomater. Idag kändes en mystisk kuro-kakkoi bra med tanke på våra väldigt TUFFA ansikten. HUR ska jag klara mig utan purikura den dag vi måste flytta ifrån Japan??? Har ju aldrig haft en så intensiv hobby!

Nu ska jag gå och shoppa glass. Blir hemmakväll idag med Beats och teknikparken. Igår vinade tanten lite och då sprudlar inte energin dagen efter...

fredag 17 oktober 2008

"Maria, you look like Avril Lavigne!"




Så sa makeupartisten NARS-Hugos sidekick i alla fall när min look var redo.
Jag vet inte om jag är så mycket Avril jag... Snarare lite... skabbig och långt övermogen tonårsrebell. Makeupen är grymt snygg i sig - sotade metallicgrålila ögon, mängder med eyeliner och nattlig dramatik - men man ska nog akta sig för riktigt mörk ögonmake när man börjat få sina första fina linjer. Det ser lite scheletet ut det här och jag får nog återgå till min vanliga mer sextiotalsgulliga look med ljusa skuggor. Synd. Skulle så gärna vilja vara lite mer rockchicy...
Men grymt kul att få proffsig makeup! Alla skuggorna var sjukt snygga - rödsvart, lilasvart, gråsvart...
Om något mer lämpat öga vill prova rockstarlet-stilen så kommer ingredienserna HÄR!

ÖGON (all makeup från NARS)
1. Lila tjock glitterkajalpenna som läggs över hela locket - 2406
2. Svart crèmeskugga som blandas ut med lila pennan till sot - 2818
3. Lilbrun skugga på yttre halvan av ögonlocket - 3055
4. Svartröd skugga som ett liggande V på ögonlockets yttre hörn - 2030
5. Lilabrun och ljus grönmetallic skugga längst in vid näsan - 3055
6. Kolsvart kajal - 8003
7. Svart crèmeögonskugga med glitter som blandas med vatten till eyeliner - 2045

MUN (all makeup från NARS)
1. Velvet Matte Penil läppenna över hela läpparna - 2466
2. Blandning av transparanta gloss och brunrosa gloss, 1603+1643

torsdag 16 oktober 2008

Maria Ahlgrens hopplösa olyckliga stora kärlek...♥


En flicka kan aldrig bli för rik eller för smal heter det ju (eller jo det kan hon...). Inte heller kan en flicka ha för många SKINNJACKOR!!! ÄLskar mjuka, doftande, underbara skinnjackor...

Idag var jag på japanska SUIREN's showroom i Naka-Meguro och tittade på vårnyheter. Det var en underbar kollektion med cocktailklänningar och långa svepande älvkreationer som fick mig att drömma om ett annat slags liv där varken jobb eller video i mjukis existerar... Jag postar bilder lite senare.

Nu ska vi nämligen fokusera på SKINNJACKORNA. Jackorna på bilderna är ur A/W-kollektionen och jag bara KREVERAR sönder av begär. Bilderna är ganska dåliga, men det är detaljarbete på de här jackorna som man inte ofta stöter på. Ryggen på den ena har ett broderi som är en replika på hur det ser ut på baksidan av en obi, alltså det breda silkesbältet man har över kimonon (i snitt åtta meter långt eller nåt...). Men min absoluta favve är den svarta bikern med broderade paljettrosor på slaget. Bara ett litet problem... Den kostar runt 10 000 svenska.
Så snälla söta käraste läsare - börja klicka som SATAN så fort det kommer upp lite annonser här på bloggen, OKEJ??!?!?!?!? Eller så skickar ni alla en appeal till Beats om att förse frugan med en ny skinnpaj på uppkommande födelsedag. Jag tror faktiskt inte jag kan leva utan den här förstår ni. Jag har BLODSMAK i munnen jösses...

onsdag 15 oktober 2008

Maria Ahlgren goes fashion model in Tokyo!


Stoppa pressarna! Maria Ahlgren har blivit MODELLSCOUTAD på gatan!

Okej, det ska erkännas, det är inte det att någon velat signa mig som RIKTIG modell (då vore de ruskigt dåliga på att avgöra ålder om inte annat...), men dock som REAL PEOPLE-modell i en AGNÈS B-visning i slutet av oktober. Jag blev uppraggad av en lätt läderbögig modellscout från New York, bara det känns mycket fashionabelt. Nästa vecka blir det CASTING om allt går som planerat.
"Vad ska du göra i veckan då, Maria?"
"Äh, same old bara... Skriva lite, blogga, dra på en CASTING!!!!"

Ja, jag säger då det! Kanske vill scouten och Agnés B ta en titt på mitt modell-CV?

MARIAS MODELL-CV

Sommaren 1998
Är ihop med en kille vars pappa är i möbelbranschen, och inför en designmässa i Köpenhamn behöver en bekant till min killes pappa modeller till att posera i en slags multisoffa som kan anta typ tio skepnader. Jag och min kille modellar i femtiotalsmiljö och jag har på mig en slags underklänning i spets som jag själv valt och har orangeröd Pulp Fiction-page. Fotografen håller på att dö när han ser mig. Han hatar mitt utseende och han tycker att jag har noll talang för modellande. "MARRIIIIIII" skriker han gång på gång, "TITTA INTE IN I KAMERAN!!! OCH SÅ LITE AVSLAPPNAD OKEEEEJ MARIIIIII??!!!". Min kille däremot fick beröm hela tiden och tips om att det här med modellande kunde han ju ägna sig åt på heltid.

Sommaren 1999
Går CATWALK på Gustav Adolfs Torg i Malmö under någon ungdomsdag med massa jippon. Jag är hårmodell för en salong, och mitt hår är en knallröd hjälm med blonda landningsbanor lite här och var. Mina kläder kom från en "märkesoutlet" i Malmö och var en mix av DKNY och Tommy Hilfiger.

Våren 2000
Min bästis Soffan vill söka in till fotolinjen på Skurups folkhögskola och ber mig modella på några bilder hon ska skicka in. Iförd trassligt löshår och återigen någon slags skir underklänning ligger jag som ett sensuellt roadkill på Norra Vallgatan i Lund och poserar. Jag är ett dött väsen men ändå lite nymf. Eller nåt. Det är mitt i natten och varje gång någon passerar tänker jag att de kanske tror att jag är en RIKTIG modell och att detta är ett FASHIONSHOOT och poserar lite extra. Soffan skickade aldrig in de där bilderna vad jag vet.

Sommaren 2006

Är livemodell för butiken Fräulein och frisörsalongen Boudoir under ett mingel i Malmö. Jag är uppsnofsad i blus och kjol från Pretty in Design , har en stor buskliknande frisyr och går runt bland gästerna och snurrar på kjolen. Det var riktigt roligt och alla mina kompisar kom dit för att se spektaklet.

Januari 2007
Flyttar till Tokyo och startar bloggen FROM TOKYO WITH LOVE - En lyxhustrus dagbok. Blir en hejare på att posera i Dagens Outfit eller Dagens Inköp framför självutlösaren, och ser snabbt ett mönster i att mina tår pekar inåt på alla bilder. Dammsugaren spelar en ständig biroll i bilderna.

Det kan bara vara en hiss i Tokyo...




Mycket surrealistiskt... Var det inte bara shitake-svamp i den där lunchen jag åt..??

Kliver in i hissen och möts av tio par klotrunda pandaögon.
Någon har gått loss och tapetserat, vår hiss är turkos, fyllld av pandor och KAWAIIII!!!
Nere i lobbyn fortsätter det. Svarta pandor på turkos bakgrund överallt.

Det är gulligt men samtidigt lite... konstigt. Vad jag vet bedrivs varken dagisgrupp eller tweepopfestival här i bygget.

Vissa romantiker säger att vara i Tokyo är som att kliva rakt in i en anime eller seriestripp. Jo, lite så är det faktiskt!

Go'morrn solstrålar! Svar på era frågor #1 ♥ ♥ ♥



God morgon darlings! Tack för alla era roliga frågor - är så himla glad att ni var en skara där ute som nappade! Vilken ångest att vakna i morse och se att NOLL FRÅGOR blev det... Men så blev det inte, TACK söta fina tokyolavvare!

Jag tar 10 frågor i taget. Här är första gänget ut...

Q1 – Söffi: Ja skulle vilja veta hur gammal du är, och även hur du och Beats träffades. Är han svensk? Kram
Maria: Hej Söffi! Jag är 28 och Beats-gubben är svensk. Han heter egentligen Christoffer, men var under många år DJ och klubbarrangör under namnet Chris Beats. Det är ett vansinnigt roligt namn på ett lite lökigt sätt tycker jag. Vi träffades när musiktidningen han jobbade med under många år, BRUS, hade fest, och han dj:ade. Vi hade en gemensam vän, Beats kom fram för att hälsa på henne, fick syn på mig, kläckte ur sig ett "whoa! Du var ju grymt söt!" och drog med mig på efterfest. Sedan blev det dejting och den 1 april 2005 blev vi officiellt ett ITEM! KRAM!

Q2 – Miriam: Hej Maria! Jag gillar din blogg, keep up the good work! Jag undrar, jobbade du på nån tjejtidning innan, alltså för några år sen? Jag kommer ihåg ditt ansikte från någonstans! Kanske Vimmel eller Starlet eller någon liknande? Sen undrar jag, vad jobbar du med lite mer exakt? Har inte riktigt fått en uppfattning om det av det jag läst i bloggen :)
Sist men inte minst, vad föredrar du; Sverige eller Japan? Alltså, vad är bra och dåligt med de båda? Hare fint!
Maria: Hej Miriam! Visst var jag redaktör för Starlet under ett par år!! Var också mode- och skönhetsredaktör för en kortlivad tjejtidning som hette Chica. Idag frilansar jag som journalist och skriver mest om Tokyo för tidningar som Damernas Värld, DV Man, DV Mode, Dagens Nyheter, SOLO, Modette, Vagabond, RES, King mm mm! Just nu skriver jag på en bok om japanska tjejers skönhetshemlisar som kommer ut nästa år på ett japanskt förlag.
Sverige eller Japan - svårt... Japan rent spontant, det är mycket vänligare och renare här, och sånt uppskattar Maria Pensionär. Finns ingen kriminalitet, alla bugar och ler, ingen kissar utanför ringen på offentliga toaletter och folk luktar inte svett på tunnelbanan. Dessutom älskar jag dygnet runt-kulturen med barer och butiker som aldrig stänger. Och så finns det inte så mycket regler som i Sverige - i Tokyo kan man smälla upp en dansklubb i vilken källare som helst utan tusen tillstånd. Och så är japanerna grymma på att roa sig - shopping, mat, karaoke - allt är i världsklass.
I Sverige har jag ju däremot min familj, och jag saknar dem VANSINNIGT när jag är i Japan. Jag kan också bli galen på att jag inte förstår en massa skyltar och vad folk säger i Japan, så det är skönt med Sverige. Och så ÄLSKAR jag svenskt bröd och snacks - det saknar jag. Särskilt godisarna Hallonskallar... KRAMS!


Q3 – Touch of grey: Er Lost in Translation en favoritt? Og, siden jeg regner med at du har sett den - sammenlign LiT-Tokyo og ekte-Tokyo. Kjærleik
Maria: Jag ÄLSKAR LIT, och för varje gång jag ser den växer den. Den ringar in så mycket av det man upplever som utlänning, gaijin, i Tokyo. Jag är ju lite sucker för att gå på ställen där de spelade in filmen, bland annat karaokerummet på Karaoke Kan i Shibuya, hotellbaren uppe i Park Hyatt mm! KRAM!

Q5 – Anonym: tja. jag undrar bara hur du får reda på allting som händer i tokyo. läser du engelska tidningar? websidor eller japanska tidningar för att hålla uppe med allt kul som händer i Tokyo?
Maria: Japp, jag surfar runt och samlar tidningar som om det inte fanns någon morgondag! Ibland engelska som Metropolis, men oftare japanska sidor och tidningar, även om jag fattar typ nada... Men med lite tålamod kan man ändå tyda en del. Och så har jag japanska kompisar som inviger mig i en massa såklart!

Q6 – Alice: Jag undrar lite om vad du gått för utbildning och gjort för att komma dit du är idag :>
Maria: Hej Alice! Jag utbildade mig till journalist i London 2000-2003 och tog en bachelorexamen i journalistik på London College of Communication (systerskola till mer kända som St Martins och London College of Fashion). Sedan praktiserade jag på Cosmopolitan, Kvällsposten och gjorde några smågrejer till Hennes och reklambyråer innan jag fick mitt första jobb som redaktör för Starlet. De senaste två åren har jag frilansat från Tokyo. Det är världens superjobb, fast lite ensamt ibland!

Q7 – Emilia: hej tjejen! Har följt din blogg ett tag nu, men jag kan fortfarande inte för mitt liv klura ut om maken din är svensk eller inte, och hur i hela fridens tider ni hamnade i Tokyo? Hur länge ska ni vara där?
Maria: Hej Emilia! Beats är svenne, skåning till och med, precis som jag! Han jobbar på Sony Ericsson och fick för två år sedan kontrakt på ett par år i Japan, så vi tvekade inte en sekund utan packade ihop och for. Vi stannar åtminstone till januari 2010, men han får GÄRNA förlänga kontraktet för min del :) KRAM!

Q8 - Linn: Hur går det med boken? Hur mycket jobbar du med den? (heltid eller deltid liksom) Eftersom jag förstått det som att Beats är svensk och ni träffades i sverige, hur kommer det sig att ni flyttade till tokyo? Hur stor är er “skokartong”? vad är bäst/sämst med tokyo? Så, det var lite frågor till dig… =0)
Kram kram
Maria: Jag jobbar deltid med boken, men det blir nog fulltid lite längre fram! Är fortfarande väldigt mycket i början. Vi flyttade hit för 2 år sedan när Beats fick jobb på Sony Ericsson i Tokyo. Skokartongen är ca 50 kvm och då har vi varken vind eller källarförråd så grejer ÖVERALLT!
Det sämsta med Tokyo är inte stadens fel utan mitt eget - det är jobbigt att bo i ett land där man inte kan språket. Man är väldigt utanför den riktiga världen och det kan vara frustrerande. Sjukt jobbigt också att jag inte kan köpa skor, finns sällan större än 37 och jag har 38-39...
Bäst är så mycket! Det är en väldigt charmig stad, full av folkliv och fartigheter. Jag älskar känslan av att bo i en MEGAstorstad. Här är så mycket folk och så många öden som korsar varandras vägar, och dygnet runt stimmas det på barer, nudelhak och restauranger. Jag känner verkligen att jag LEVER när jag är i Tokyo. Det är en grymt kreativ och inspirerande plats! Och så är det rent och snyggt och alla har respekt för varandra och det är fint! KRAM!


Q9 - Veronica: Jag är galen i allt som är asiatiskt specillet hela gyaru-grejen. Har letat med ljus och lykta efter ett sätt att få tag i tidningar som Popteen, Eggmagazine (och andra japanska modetidningar som jag inte vet vad de heter) hit till Sverige, men utan lycka. Vet du någon hemsida/företag eller likande där man kan köpa sådana här tidningar??? För övrigt har du världens bästa blogg, även om den inte är rosa längre ;)!!!
Maria:
Tack söta!!! Här på CD Japan kan du beställa alla dina favvisar! Klicka här: CDJAPAN. KRAMS!

Q10 – Charlotta L: Hej! Har du nån koll på den Japanska musikscenen? Själv är jag totalsåld på Utada, Kumi Koda och Yui. Johnny’s-banden däremot, skulle väl platsa under etiketten Japanskt knas? Eller?
Maria: Haha, ja Johnny-banden är en klass för sig... Nej, jag lyssnar inte så mycket på japansk musik, men ibland drar någon igång en japansk hit i karaokeboxen och då är det bara att digga med! Håller med om att Kumi Koda är duktig, och Utada. Första gången jag var i Tokyo 2006 var det enorma reklamskyltar för Ultra Blue PRECIS överallt (i alla fall i Shibuya!). Det är coolt att det finns en hel generation unga r'n'b/pop-brudar som tagit över musikscenen och blivit megaförebilder i hela Japan. I Japan är japansk musik störst, INTE importerad som många i Väst vill tro! KRAM!