Visar inlägg med etikett Liv som lyxhustru. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Liv som lyxhustru. Visa alla inlägg

söndag 24 februari 2008

Ensamma veckan

Snyft. I morse åkte Christoffer till Frankrike på jobbresa och kommer inte hem förrän nästa helg. Har skrivit det förr och skriver det igen - att vara ensam i denna slukande stad är mitt största trauma. Räknar dagarna...

måndag 18 februari 2008

Skönhetsveckan



Flaggandes den journalistiska fanan ska jag gräva djupt i Tokyos skönhetsdjungel denna vecka. Detta är mitt livs bästa jobbschema för en vecka. Here goes.

Tisdag - Möte med Vogues skönhetschef på redaktionen.
Onsdag - Få ansiktsmask av 24 karats guld (värde ca 2 000 kr). Se bild - det är jag alldeles snart och jag ska få hy som en 14-åring igen sans finnar.
Torsdag - Privat guidning på Tokyos hetaste lyxspa, nya ESPA på Peninsula hotell. Smyghoppas att få testa någon liten treatment.
Fredag - Möte med högsta utvecklingschef på Kanebo Cosmetics' forskningsinstitut. Sedan vidare till skönhetssalong i Aoyama för gott snack.

tisdag 15 januari 2008

Kinaänka

Kommer man till Tokyo som lyxhustru är man nästan garanterad att vinka adjö till gubben jämt och ständigt pga resor till Kina. Tack och lov är Christoffer aldrig iväg på några längre turer, och sällan längre än Beijing, men aj vad det är tomt, ensamt och lite mer grått när han är borta. Nu är jag ensam som i graven ännu en vecka, och inte ens en teve med någon kanal förutom japanska tramskanaler har jag att hålla mig sällskap. Och den satans tidsskillnaden gör en mysig telefonafton uppkrupen i soffan lika enkelt som att vinna typ OS-medalj.
Tänk att man kan vara så ensam i en stad som man delar med 34 miljoner andra...

Nu är det i alla fall skola. Har bett om att få byta klass för fröken Kubota är så hetsig och orden flyger runt så fort att jag inte snappar upp ett enda, så det kommer ju kännas jätte bra att sitta i hennes klassrum idag och veta att hon vet att jag klagat till rektorn.

onsdag 9 januari 2008

Första dagen i Tokyo

Skolan började med att jag satt en timme i fel klass och det blev full uppståndelse bland förvirrade fröknar på rasten. Min nya klass verkar i alla fall okej - två koreaner, en tjej från Mali, två mycket intellektuella ynglingar från USA, en italienare och så jag och en annan svensson.

Efter skolan lunch som blev 7-timmarsfika med Martin. Hade sådan jobbångest efter semestern att jag liksom inte kunde med att gå hem till den lilla lägenheten med den stora datorn, och det är ju så trevligt att catcha upp över alldeles för många sojalatte!

Sedan en sväng in på UT, Uniqlo's yngre och hippare linje, för att kolla jeans, och det måste varit en felmärkning i farten för jag fick på mig jeans i storlek 24 (nej, det är inte möjligt att det stämmer, var nog 7 senast jag hade den sizen).
Därefter matshopping, har mycket grandiosa planer på att bli mästerkock på thaimat, sedan hem och skicka bilder till DN Resor, men såklart bråkade ftp-uppkopplingen. Blir galen på det satans programmet.

Vid halv nio kom underbara C hem med fyra tjusiga flaskor vin med motiveringen att jag har ju lovat att "stå för käket så då får ju han stå för SPÅNKEN (!!)". Så nu har jag fyra middagar framför mig att briljera på för att matcha de fina vinerna. Har handlat tusen flaskor tamarind, fisksås, chilisås och halva kryddhyllan. Först ut blir fisk ångad med lime/vitlöks/chilisås toppat med massa koriander. I morgon ska jag till en thaitant i Shin-Okubo och försöka spåra en grön papaya. Jag och mannen är helt besatta av thaimat, det käkas papayasallader, tom yam-grytor och grillade korianderfiskar som om det vore sista måltiden.

Nu sitter jag nyduschad och nyhårinpackad iförd min nya Kitty-hemmadress som jag fick i julklapp av mamma (se bild - är man hemmafru i Japan är hemmadräkt ett måste!).


Fick nu mail att bilderna har nått Stockholm, tack teknik. Laddar även upp för i morgon då jag ska INTERVJUA EN ROBOT för Vice. Melanie har redan plåtat henne (den?) och den är riktigt weird...

Nu mot bädden och en av mina tusen julklappsdeckare. Älskar mina deckare mer än livet självt. Läste ut Camilla Läckbergs Tyskungen på två dagar, som vanligt är Camillas böcker så omöjliga att lägga ner. Det är Camilla och Stieg som är mina hjältar.
Jag + thaimat & deckare & hemmadräkter & min fina kille = santast.