Här kommer RADAR MAGAZINE!!!! ♥

Idag är det le grande opening! Idag drar vi bort ridån! Idag lanserar vi RADAR MAGAZINE! Det är pop, det är bloggar, det är mode i massor, det är kärlek och det är det bästa som hänt den svenska bloggsfären på många många år.
Jag är där (redaktionschef minsann!). Mina vänner är där. Och DU är där!
Häng med och ändra bokmärket till
http://www.radarzine.com/blogg/from-tokyo-with-love

JAPANSKA KÖKET I CENTRUM I SvD HELG

Idag, söndag, pbuliceras mitt och darling-Lina Eidenbergs reportage om hur det funkar på japansk saluhall i SVD Min Helg.
Klicka in och gå alldeles mmmmmmmmmmmmmmmmmmmmm!
Pinglan bredvid mig på bilden är min söta vän och ständiga livlina i den japanska vardagen, Natsuko.

http://www.svd.se/resor/nyheter/artikel_3430043.svd

JAG & LINA I SVD PÅ SÖNDAG ♥

I helgen lanserar SvD sitt nyslipade helgkoncept, och i söndagsbilagan firar de med stooooort tokyoreportage signerat Maria Ahlgren och Lina Eidenberg. Vi provsmakar oss igenom min lokala saluhall och hittar en del gött på vägen - läs läs läs!
Även Natsuko figurerar som tolk, guide och modell.

SNART SMÄLLER DET!! ♥

Hilfehilfe, ingen tid att blogga - håller på att fixa för fulla pannor med NYA SAJTEN som lanseras i början av nästa vecka och är så satans fin och bra och grym att man bara vill ställa sig på en takknock och tjuta av lycka!

Och NEJ - jag håller inte på att lösenordsskydda min blogg! Det blev bara några tekniska blunders igår.

Nu ska jag gå rill mataffären och fylla skafferiet inför helgen. Jag har varit sån sur städtant mot Beats sedan flytten drog igång så tänkte skämma bort honom med världens bästa brunch imorn.

Lovelove!

OPENING CEREMONY TILL TOKYO - 2 DAYS 2 GO!

Om två dagar smäller Opening Ceremony upp portarna till sin första internationella butik. I Shibuya såklart. Alla är vilda och galna av upphetsning, och med rätta! Det finns nog ingen roligare stad att öppna butik i. Vilken publik! Vilken energi!

Såväl Jeremy Scott och Billykirk har skapat små kollektioner dedikerade till Tokyo (Jeremy Scott-linjen finns också i limiterad upplaga i NY och LA, och Billykirk-kollektionen kommer senare släppas i USA). M Blash featuring Gus Van Sant och Jena Malone har gjort en kortfilm för att fira nykomlingen, och Chloé Sevigny sitter väl på planet as we speak. Hon kommer garanterat vara på plats på lördagens öppningsfest - måste få en glimt!

Jeremy Scotts troll-tisch - skapad med Tokyo i tankarna

Själv hoppas jag lägga nävarna på den särskilt framtagna tygväskan med små roliga "trinkets" - tandtråd i tandformad box, hajformad flasköppnare och måttband i glödlampa av plast. KAWAIIIIIIIIIIIIIII låter det från Shibuya!


OPENING CEREMONY TOKYO
SIBUYA SEIBU MOVIDA
21-1, UDAGAWA-CHO, SHIBUYA-KU, TOKYO

Märken/designers: Bland annat Alexander Wang, Other Music, Nom de Guerre, Boy/Band of Outsiders, Chloe Sevigny for Opening Ceremony, Pendleton, Heath Ceramics & The Row

Photo credits - Opening Ceremony blog

HAPPY MOTHER TAJMU! ♥

Jag kommer precis från Shibuya-ku's huvudkontor, alltså vår kommun. Vi har registrerat vår nya adress samt hämtat papper för barnbidrag.
Så händer något oväntat!
Vi ska precis gå när det blir ACTION i luckan. "Chotto matte chotto matte!", vänta lite!
En ny dam hämtas. Shibuya-ku's MASKANSVARIGA!
Jag ska gratis få kvittera ut en låda med 50 masker.
Vi har ju, eeeeeeeetttooo, influensa i Japan, och det är viktigt att du bär dessa, Maria Ahlgren-san!
Sen följde en liten kurs i hur jag dagligen bör gurgla och tvätta handen, samt undvika offentliga platser.

Jag blir faktiskt lite rörd. Det är så fint att någon tänkt till och lagt fram att alla gravida ska få gratis munskydd.
Att barnbidraget heter Happy Mother Subsidy gör det hela mer bedårande. Livet är så kawaii.

LAZY GAL ♥

Idag har jag varit en riktig lyxlatmask. Efter mitt lilla sammanbrott förra veckan när hjärnan kokade samman av jobb/flytt/insomnia har jag försökt att hålla ett lite lugnare tempo.

Dagen har varit i toppklass (även om jag av vana drar med mig datorn överallt IFALL jag bara MÅSTE fixa något).

Jag började dagen med att packa upp och organisera våra böcker. Både Beats och jag är hopplösa bokmalar, med skillnad att jag faktiskt LÄSER mina böcker. Beats klickar hem varenda bok inom områden som "musik, popkultur, streetart, martial arts, matkultur, maffia, motor", men hinner somna innan han kommit genom första sidan. Men det är bra för mig för han köper hem en massa skoj blädder för mig att snylta på.

Sen kom Mia och hennes syrra, Sofie, förbi på husesyn. Jag tror vi fick MVG!
Därefter kaffekick på café SIGN's uteservering innan vi gick i bebisbutiker. Vi dog kollektivt när vi tänkte oss våra karlar i vissa av de bärselen som finns till buds. Så djupt osexigt! Så lattefarsa. Är bara äventyrssandal och mysigt skägg som fattas. Många selen ser ju dessutom ut som en hel TRAFIKPOLIS-väst! INTE HETT! Beats får köra old school med Lillan på armen. Vad fan, han har ju muskler, mannen! Bara att använda! Begränsad mobilitet och sovande arm är ett litet pris för att fortfarande ha en fru som tycker man är en BOMB.

Sen tog vi riktig långlunch på EATALY, och efter frossande av pizza och bröd och annat jäsbart var vi redo för chokladsorbet. Det är det godaste i världen. Chokladsorbet. Riktigt mörk och geggig och syndig.
Plötsligt var klockan nästan fyra och styrde hem stegen för lite mer hemmafix.

Och vet ni - nya bloggsajten/magasinet som jag är med och startar upp ligger nu uppe för oss involverade att fixa med och det är så SNYGGT att min haka trillar av varje gång jag knappar in adressen!!! Nästa vecka är ni välkomna in... Är så stolt och pirrig och glad och uppe i varv kan ni tro! Ni kommer förstå varför, sanna mina ord!

DISKO-DOLLY I MINIFORMAT

Idag har jag tillsammans med Mia och hennes syster Sofie scannat Daikanyamas bebisbutiker efter fina saker till våra små damer (Mia är bara TIMMAR ifrån att få sin bebis, så så så avis!). Jag köpte några fina bodys och en piffig mössa på Oilily-rean (ja, ROSA!).
I nästa butik sprang vi på outfiten ovan.
Är detta okej?? Jag har väl inga större moraliska invändningar mot barnpumps med vadderad klack, men HUR FAN SER DET UT?!
Det är inte ens ironiskt. Inte "lite ballt och galet". Bara så satans fult att min mage vände sig ut och in över hela Sarugakucho.
Nej, det blir varken pumps, trekantsbikini eller toppar med tokroliga slogans för Bollen Beats på många år.

HILFE BITTE - NY FRISSA TILL MIG?

För några veckor sedan intervjuade jag en av Tokyos tophårstylister, Yasuko Inomaru, för shu uemura's internationella magasin. Jag frågade henne om vad hon rekommenderade mig för frisyr, och hon nämnde en mjuk bob med full lugg, som den på modellen Rinka (överst).
Tänkte inte så mycket mer på det, men så idag dök tjejen på fotot upp på Starbucks. Och nu vill jag bara saxa!

Den här looken är da bomb just nu i Tokyo, och jag älskar älskar älskar alla söta docktjejer som springer runt i sina bobbar, men hade JAG passat i en?? Har ju först och främst inte tjock hår som ger den där peruklooken, och dels är jag ju lite feg att klippa på längden.
Fast man kan ju faktiskt behålla längderna och böja topparna inåt med tång varje morgon. Och så full lugg och mjukt runt ansiktet.
Vad tycker ni? SKA JAG?????

JAG BLEV VISST MED ROSA SKINNPAJ! ♥

Efter att ha vältrat mig i vegansk, politisk korrekthet på Manna åkte jag till Harajuku och träffade söta Emma (blondie på bilden nederst!). Vi strosade runt i Harajuku och kollade in en street art-butik med killer-posters samt suveräna vintagebutiken Space, där man kan fynda Tsumori Chisato-blusar, Chloé-klackar och Balenciaga-brillor till vrakpris. Emma köpte en supersnygg jeansjacka, jag suktade mest och körde mitt "inget lönt att shoppa nu"-mantra på repeat i huvudet.

Sen hamnade vi på Goocy, min akilleshäl.
Och där var den. En rosa, bebismjuk skinnjacka med blixtlåsdetaljer. Kärleken. Jag slog till. Det är min present till mig själv och den ska ligga i sitt silkespapper tills vår bebis är ute. Först då får den invigas. Vet inte varför, för den funkar nu också, men känns som en grej jag vill ge till mig själv i present att kickstarta min mammaliv i. Jag ska trippa runt med min lilla bebisflicka på armen i rosa skinnjacka.
Jag köpte till en svart t-shirtklänning med rosa tryck, och den ska också invigas är jag är hot mami i rosa skinnpaj, nitklackar, stuprör som INTE är av trikå och världens sötaste, ljuvligaste lilla flicka i famnen.

Nu kom Beats hem, nu håller vi kväll!

Min nya kompis Emma

Älskade Goocy i Harajuku (mittemot Marc by Marc Jacobs)

I LOVE MANNA! ♥

Idag lunchade jag med Akiko och Martin J från Swedish Lifestyle på hypade rawfood-stället Manna i Yoyogi. Det var seriöst den bästa veganlunch jag fått i Japan. Är helt yr av matglädje. På TOKYO TOTAL, min blogg på RES.SE, får ni the full story med menyporr och all nödvändig info.
GÅ GÅ GÅ! Beach 2010 börjar NU!!!!

MERA HUSESYN! ♥

Eeettoo...
Ni kanske vill se mer av vårt nya hem än det mikrolandskap som är mitt badrumsskåp?
Tills lägenheten är redo att ta steget ut i offentligheten så får ni ett gäng bilder från själva huset, ritat av arkitekten Yasuo Kondo (vars möbellinje AB Design inte bör missas av fans av japansk minimalism - butik finns på möbelparadgatan Meguro Dori).
Häng med!

Entrén. Bakom glaset är våra postfack (och de deliveryboxar som vi inte får lägga fisk i eller stänga in oss själva i enligt husets regler)

Lobby

Vardagsrum i ett av showroomen. Tyvärr har vi varken terrass eller den takhöjden på bilden.

Badrum i showroomet. Nästan som på nattklubb!

Tydligen bor förresten en riktig kändis i huset - en av skådisarna från filmen Waterboys. Har glömt hans namn, men han är visst ung och snygg enligt Martins fru Yuko. Och rik med tanke på vilka bilar han har på parkeringen...
Meddelande till Beats - hittar du på hyss går jag till grannen och lånar socker.

O NO!!

Jag tror jag glömde min Nipple Concierge i gamla lägenheten!!!!

TROPISKA NÄTTER ♥

Ni vet ju vid det här laget vilken klagotant jag är när det gäller värmen här på vår lilla ö i öst. Jag stånkar runt och ojar mig och vissa dagar går det så långt att jag tänker att svensk vinter nästan är bättre än japansk sommar.

Men ibland är det ganska jäkla underbart ändå. Som kvällarna. När man sitter ute i bara linne och cicadorna gastar i träden och man plötsligt inte längre förstår innebörden av ordet "frysa".
En sån kväll var det i fredags.
Jag och Beats var på fredagsromantik på La Colina, en mexare fast lite mer raffinerad än vanliga burrito/taco-hangouts. Deras terass är fantastisk med överblick över parken i Roppongi Midtown, där det dessutom var vattenfyrverkerier och glam med folkfest bland de formklippta träden och japanska små broarna. Maten var också topp och sådär semesterfräsch. Mängder av skaldjur, fisk, grönsaker, koriander och chili - precis som vi gillar det. Det enda som fattades var en frozen margherita i min hand (Beats frestade med Tequila Sunrise - the pain...). Men nu är jag snart i mål - 2,5 månad kvar, sen ska det sippas Chablis och Le Skump like it's 1999!

ÄNTLIGEN PÅ PLATS! ♥

Som jag längtat efter att skriva detta. Vi är på plats. Vi är PÅ PLATS!! Jag, Beats och Bollen.

Skokartongen på Sakuragaoka - SAYONARA.
Trea i världens mysigaste Daikanyama - KONNICHIWA!

Vi är officiellt inflyttade i nya lägenheten och har sovit första natten (och så gott vi sov!).

Nu ska det bara till att vi löser dusten kring babyrummet/pojkrummet. Jag ser oroväckande många lådor markerade "SLADD" där inne.

Än så länge är det såklart inte mycket som hunnit på plats, men här kommer en minimini-husesyn från vårt begynnande hem!

Sovrum. Vi har uppgraderat till 1.60-säng, och för att skrapa några extra vuxenpoäng har jag bäddat med lyxlakan från Chris Mestdagh för BALS Tokyo.

Min walk-in closet!

Äntligen lite överblick!

Mycket smarta badrumsskåp - två till mig och ett till Beats. Inreda badrumsskåp är för mig som att inreda dockskåp.

Överblicken mina vänner - ÖVERBLICKEN!
Här är min samling totat underbara Painting Eye Liner i regnbågens alla färger från shu uemura. Längtar efter att bli partypingla på nytt och frossa i rosa eller turkos liner...

Mer mejku. Är ingen slump att detta och garderoben var det första jag ställde i ordning.
Och Beats? Ja, han satte sig direkt och kopplade samman vårt mediacenter.
Herregud, stod vi modeller för könsstereotyperna eller???!!

Förbaskade jäkla skitdator!!!

Köp inte nya Macbook Pro. Gör det bara inte.
Inte ens en vecka efter att jag hämtat den på service efter att touchpadden (musplattan) lagt av så är det batteriets tur att krångla.
Den utlovade batteritiden på upp till 7 timmar är på min burk 2 timmar och 15 minuter. Så länge håller den när batteriet är 100%. Sedan tre dagar är det såhär.
Skitbra. Super. Jättebra för en som jobbar mobilt.

Två månader med min nya Macbook Pro och fyra månader efter den fatala kraschen hos min gamla Macbook SAMT backupmaskinen TimeCapsule undrar jag vad sjutton Apple pysslar med. Överväger starkt PC nästa gång. Tio års lojalitet mot Mac lider mot sitt slut.

Happ. Då var det Apple Store i helgen igen dårå. Kalas.

INREDNINGSMANIA PÅ TOKYO TOTAL! ♥

Som ni vet byggs det bo här i Tokyo, och jag flänger som en vilde mellan inredningsbutikerna. I dagens blogg på RES.SE listar jag Tokyos 5 bästa inrednings- och prylbutiker. Kolla HÄR!

KONKATSU BOYS! ♥

Det gick jättebra igår!
Jag och Natsuko åt middag i Ebisu med tre glada killar på "marriage hunt", och jag intervjuade för mitt reportage som kommer inom kort. Grabbarna hävdar att de ständigt är inne i "konkatsu-mode" - att leta efter fru är ett ständigt tillstånd.
En middag och tio öl och Mojitos senare gick vi till en standing bar (mingelbar) och fotograferade loss varenda steg boysen tog.
Kan inte berätta alltför mycket om killarnas framfart, det får ni läsa om senare, men mina öron var stora som trattar kvällen lång.

På baren hamnade vi tyvärr på ett bord bredvid en drös dragna amerikaner i crocs och badshorts som var så jäkla störiga att mitt hormonstinna jag var nära att drämma sakeflaskorna i huvudet på dem.
"Photograph me and my GAY boyfriend höhöhöhöhö"
"Hey hey, what are these guys, like SUPERSTARS? Yeah, höhöhö, my GAY friend is like so famous höhöhöh, and GAY man".
För helvete, bögskämt efter man passerat tolvårsåldern?? Seriöst?
De kunde bara inte låta oss vara och jag tyckte så synd om våra små, redan nervösa, salarymen.
Skräniga amerikaner är en av Tokyos fulare sidor. De kommer in till stan från de hundratals militärbaser som omger stan och svinar loss totalt. Jag kommer aldrig glömma mitt livs enda besök på en klubb GAS PANIC (japp!) i Roppongi. Det var jag, Lina, Linda och Karin, och vi blev torrjuckade från ALLA HÅLL av militärbasidioter som inte sett en tjej på typ hundra år. Vi dog och drog kan man säga.

Anyhows, så skönt att intervjuerna är gjorda. Gick sen hem till ännu en insomnianatt och hela morgonen har ägnats åt att stortjuta av en trötthet som spränger alla tidigare kända gränser.
Kan inte vänta tills vi flyttar in i nya lägenheten, får ingen ro i det kaos som för närvarande är vårt hem. Jag har inte sovit mer än max två timmar i sträck på jag vet inte hur länge. Är alldeles jätteskör.

Nu sitter jag och Biola och ritar min banner till nya bloggen!!! Eller Biola skissar, jag betar av emails och siktar på en eftermiddagstupplur efter det.
Blir så tjusigt kan ni tro!!!

SÅ SÖMNIG... ♥

Det känns som att jag inte gör annat nuförtiden än jobbar, flyttstädar och sover. Varje dag samma sak. Och så är det fem timmar jag sover, resten är jobb och flyttstök. Deadlines nästan varje dag och tusen flyttbestyr. Har inget socialt liv. Samtidigt är jag ju hopplös arbetsnarkoman och älskar att ha tusen projekt igång. Mitt jobb är ju min stora hobby! Men nu börjar jag bli trött. Även roliga saker frestar på ifall man gör dem 2o timmar om dygnet.

Nyss skickade jag in en stor artikel till ett svenskt magasin som kommer i höst. Innan dess lämnade jag månadens nummer av shu uemuras magasin. Nu är jag hemma en snabbis för att skriva ut mina frågor till en intervju ikväll för en av Sveriges största dagstidningar. Jag ska rapportera om det sociala fenomenet konkatsu, alltså jakten på äktenskap, och ikväll ska jag intervjua tre giftaslystna herrar över middag i Ebisu. Efter det plåtning.

Det ska bli superskoj, men ibland är det en pina att intervjua japaner eftersom de inte kan ge raka, snabba svar, utan tar hundra år på sig att svara på den mest simpla fråga. De funderar och väger orden och lindar sen in det hela i ludd ludd och ännu mer ludd. Blir så trött på det ibland. En intervju som man i Europa kör på fem minuter över telefon blir i Japan ett dunderprojekt om flera timmar. Överhuvudtaget gör långsamheten här mig galen. Tid har inget värde i Japan. De där långa arbetsdagarna som de är så kända för innebär inte alltid att mer bli gjort, bara att det tar längre tid att göra det som vi stressade västisar är drillade att göra i en handvändning. Det är på gott och ont det där. Idag är det definitivt bara ONT om det segas och sugs på varje stavelse.

Gode gud låt det inte vara tre snigelkillar i afton. Dessutom kan de inte engelska, så det tar lång tid som det är med tolkandet (Natusko tolkar - min räddande ängel!).
Gode gud låt mig vara hemma till åtminstone midnatt. Jag är så ruskigt trött, jag orkar inte japansk ineffektivitet idag. Hoppas hoppas hoppas det är snabba killar som skippar mellansnacket. Raka puckar onegaishimasuuuuuu!!!
Jag är så trött så trött så trött så trött.

Jag är en duracellkanin. Jag kör så det ryker och tycker att allt är så himla kul och glatt. Sen bara pjuuuff säckar jag ihop. En snabb laddning och jag är på g igen. Men när jag är trött, då är jag TRÖTT.

Håll tummarna att jag inte har en all-nighter framför mig. Blir tokig på de där intervjuerna när man sitter sju timmar och ändå inte har mer material än en halvsida (inte helt ovanligt när man jobbar i Japan).

Off we go, me and my dictaphone!

BEBBELOVE ♥

Ni vet hur de säger att magen "poppar"? En dag tar den ett jätteskutt.
Vi kan nog med säkerhet konstaterat att min boll har poppat. Och att jag inte hittar min navel.
Lilla älsklingen förnekar sig inte. 1,2 kilo kärlek är hon.