Kawaiiii - modespaning i Shibuya ♥

Jag gör en fashion-paparrazzi i Shibuya och fångar denna lilla docka. Hon vände sig tyvärr om, men hade finaste tjockispagen med full lugg. Och skorna är ren kärlek

De här stövlarna dödar mig!!

Stövlarna från Chie Mihara är som skapta för mina fossingar. Priset däremot är skapat för någon helt annan. Fasiken. Butiken ligger bredvid Starbucken som jag jämt sitter och jobbar på, och jag VET att jag kommer gå in i den där satans butiken varje dag och plåga mig själv. Detta kan bli en utdragen obsession, de har ALLT jag önskar av en sko!

De finns på asos.com också för 290 pund, så om någon tät lyxlirare ser detta så kan ni ju gå in och klicka hem dem. Gaaaaaaaaah, bitterheten BITTERHETEN.

Nu ska vi sova. Beats är speedad och ligger inne i sovkammaren och gastar. Igår hade vi fejd innan vi somnade. Han misstänkte att jag hade läst och förlagt hans senaste nummer av tidningen INGENJÖREN. Älskling, visst är en kvinna full av hemligheter, men några hemliga intressen för maskiner har din fru INTE. Hur djupt du än gräver.

Nattis!!

Flashig fot i Eley Kishimotos Flash Shoes

Om man är peppad på en klassisk Chuck Taylor-doja, men vill ha något lite mer fashion och lyxigt så är tyggympisarna från Eley Kishimoto ett bra val! Hela skon är täckt av Eley Kishimoto's blixtar, och de finns både som hi-tops och lågskor. Jag vill ha hi-tops med röda blixtar!

Du hittar finisarna exklusivt på APC i Tokyo (Daikanyama är bäst). Priset för höga är strax över tusenlappen, och låga kostar motsvarande 800 kronor.

Sneakerpary på onsdag!

På onsdag bjuder Onitsuka Tiger upp till dans på Le Baron i Aoyama. Först är det pressvisning, sedan kalas natten lång. Hoppas hoppas jag hinner gå (men ser mörkt ut, viktigt möte att förbereda på torsdag...).

Tjusiga presenter från Nylon Japan & ELLE UK

Idag var jag förbi nagelsalongen Dashing Diva i Aoyama och bokade tid för pedikyr på fredag. Tjejen i receptionen rekommenderade att jag skulle komma i flipflops. Jag äger inga flipflops, det enda som lämnar tårna någorlunda fria är en skara peeptoes.
MEN, som manna från himlen blev ett par flipflops i eftermiddags mina! I nya numret av japanska NYLON följer ett par flippisar från märket Moussy med. Och med ELLE UK kom en shopper från French Connection.

Det är på Tower Records tidningsavdelning bästa shoppingen sker!

PS. Och nej, flipflopsen kommer inte bäras med än vid pedikyrtillfällen och på plajan! Man ser på dem direkt att de kommer göra jätteont mellan tårna.

Äntligen fiskelycka! Två par skor i skoshoppingens wasteland

Ni som följer bloggen är väl insatta i mitt skodrama här i Tokyo (i korthet: jag har strl 38, ibland 39, och så gott som inga butiker tar in något över 37 och jag DÖR över att jag aldrig får uppdatera skogarderoben). Förra veckan var jag så traumatiserad över att inte få på mig mina drömmars sko från Chloé som var på halva priset (HALVA!!!), och spanade istället in en fin sko i någorlunda samma stuk på TopShops hemsida.
Planen var att få skon levererad hem till brorsan i London. Men se här, det behövs inte levereras till J - för en gångs skull har Tokyo-TopShops inköpare gjort en vettig manöver och tagit in något man vill ha. Gick in en spontan sväng idag och där stod mina utvalda! OCH i storlek 38 dessutom! Dock med en sjuk prislapp pga Japans importskatter på läder, men vad gör det när man blir så här piffig om foten! Titta!! Det är bästa skorna.



Spontanköpte också ett par trevliga mockapumps med öppen tå på Zara. Behövde desperat ny stupjeanspump och denna kommer klara jobbet galant.



Äntligen har två nya pråmar fått lägga till i min hamn!

Skohelvetet loss igen

Jamenvisst, då har ännu en dag gått åt till att gå runt i fabulösa skobutiker med en orimlig förfrågan på ett par 38:or, möjligtvis 39:or. Och jag skrev fel sist - maxstorleken är inte 38 som standard, den är 37. Jag hade kunnat ha världens mest avundsvärda skogarderob vid det här laget, men icke. Bara gamla lastpråmar från Sverige.
Varför åh varför fick jag den där extra centimetern? Varför kunde inte mamma och pappa varit som såna där gamla tyranniska kejsarkineser som knöt innan mina fötter?
Om jag blir överdimensionerad nordeuropé nästan liv också, då jävlar gud blir det du och jag som möts i ringen.

Shoppade i alla fall lite annat, men modellar annan dag. En randig t-shirtsklänning, en svart topp som visade sig vara katastrofal och ny årskalender och lite annat stationary till hemmakontoret. Alla som någon gång ska till Tokyo - källaren i Parco 1 (Shibuya) är en guldgruva för diverse prylar som piffar upp hemmet.

För övrigt - livsfarligt att svenska tidningar rapporterar om hur smal man blir av sorbitol. Det är ju PRECIS sånt som såna som jag går i gång på. Inte för att jag riktigt förstår det banbrytande i att magen går bananas av sockerfritt godis, men ändå. Det pratas om "drastisk avmagring" samt att välbefinnandet återgår till det normala efter avslutat tuggummimissbruk.

Nu kom C hem med en massa färsk ananas. Jippi.

Vinterrea! Vinterrea! Vinterdepression!

Nu är det rea och butikerna och varuhusen svämmar över med fantastiska varor med petite prislapp. Rea i Japan har få likheter med reorna hemma - allt hänger lika prydligt och koordinerat som vanligt och det finns varken fyndkorgar eller drivor av nertrampade klädtrasor på golvet. Och som alltid är japanerna uppfostrade och timida och skulle aldrig komma på tanken att blodtörstigt riva runt i reahyllorna på vikingamanér.
Det roligaste är att även alla de tjusiga butikerna har halva priset, så man kan för första gången någonsin eventuellt dra fram kreditkortet inne hos Chloé, Marc och gänget. Och det var precis vad som var på väg att hända häromdagen när dessa ljuvliga skapelser från Chloé stod mitt framför nosen på mig nedsatta till halva.

Jag har spanat på dem sedan de landade i butik för flera månader sedan, men att handla skor för sjutusen är tyvärr ingen verklighet för mig. Men mitt namn står på dem, de är så himla jag, och så står de där och kråmar sig för mig och bjuder ut sig för 3500 kronor mindre än vanligt. Allt vore frid och fröjd om det inte vore för mina europeiska kanotfötter. Jag ligger precis över en 38:a, och brukar ofta få gå på 39:orna, och att handla skor för mig i Japan är kört. Det är ovanligt att större storlekar än 37 finns i lager, även om internationella märken kan sträcka sig till 38, men aldrig mer (förutom typ Zara och Mango, de tar in upp till 40 och har antagligen genom det säkrat hela expatcommunityn). Och även om foten gick ner så fan heller att jag köper skor för 3500 spänn om de inte tål att dansas i en hel natt. Blir så himla ledsen. Varför?? Det handlar om ett par millimeter, främst på bredden. Kunde jag inte fått söta små japanska ballerinafötter? Var jag tvungen att bli en råbarkad skandinav? Hatar att alltid känns mig som värsta brotterskan!! Kläder är som tur är inga problem - än. Några påsar Karamellkungen och all shopping är i farozonen - spränger man 34/36-gränsen blir urvalet plötsligt mycket limiterat. Min längd kan vara problem (169) med för korta ärmar och så, men omkretsen brukar funka, ofta tack vare det japanska oversizemodet. Tack gode gud för det, annars skulle jag aldrig lämna lägenheten av depression.

Det var i alla fall för sorgligt med skorna, och detta kommer bli en sån där grej som kommer ta månader att smälta. Men för att plåstra såren tänkte jag beställa dessa darlings från TopShop (för de finns ju inte på Toppan Tokyo, här är bara fula grejer). De är också jättefina.

Nu på med en annan möglig gammal TopShop-stövel och traska till skolan.

Gårdagens outfit - Michael Jackson möter spetsgardin

Här är jag fortfarande lyckligt omedveten om att mina nya stövletter ska bli överkörda av en taxi ett par timmar senare (fast det blev bara miniskråma om jag ska vara ärlig), och förevigar min Michael Jackson i mormors gardin-look; den lilla blå skinnjackan med för kvällen uppkavlad ärm från TopShop, spetsklänningen från Apart by Lowry's i Daikanyama, nya örhängen från mamma och kängorna från Ash. Senare tillkom även spetsvantar. Allt toppat med en air av Marc Jacobs Daisy, som jag fick i födelsepressy av min karl, och lippy "China Red" från Make Up Store.

Destination för kvällen var fest hemma hos Fashion Sweden-projektledaren Lars och hans fru Pia för alla volontärer som hjälpte till med utställningen. Temat var såklart Sverige, och vi åt gravad lax, knäckebröd, svensk ost och köttbullar (fast inte jag för jag äter inte ludna djur) och lyssnade på Vikingarna och Shanes. Sedan åkte vi till Mado Lounge på 52 våningen i Roppongi Hills och dansade till 80-talsklassiker och bevittnade medelålders par i skinnbrallor dansa tryckare och torrjucka mitt på dansgolvet.

För övrigt kallas fenomenet buffé för "Viking" i Japan.

Överkörd fot IGEN!

Nä, nu får det vara nog! För andra gången har min fot blivit överkörd av en japan i bil. Igår var det en backande taxi som rullade över foten, och desto värre, mina nya skor!!! Sist var det vår mäklare. Inga brutna ben att rapportera dock.

Lite av en drömsko

Jag har fingrat mig blå på Marc Jacobs isprinsessiga skridskostövletter (de vita i gummi med pälskant, maffig klack och skridskosnörning), men jag kan inte med att betala så många tusenlappar när jag knappt tjänar mer än en praoelev. Christoffer har sagt att "jag borde snacka med min make", men känns lite nedrigt att tömma hans konto gång på gång.

Men, ljus i tunneln - nu har jag hittat ett par snörkängor från Ash London som jag tycker minst lika mycket om, kanske till och med mer, trots att de är varken vita eller har pälskant. Men det är kanske bara bra, för dessa går att vara tjusig i nästan året runt och är tusen gånger mer lättmatchade. Dessutom bara halv prislapp, strax under tvåtusen, vilket är helt okej för stövlar som funkar till nästan allt.
Är faktiskt värd nya finskor efter denna extremt mossiga dag - har suttit exakt hela dagen på ett japanskt sjukhus och väntat på att ta prover på min sköldkörtel, som verkar ha klappat ihop igen.

Min plan om att sluta med klackar för att kommer ner till japannivå är alltså härmed avlivad.