I måndags sändes ett inslag i Nöjesnytt på SVT om Fashion Sweden, och jag flashar förbi precis i slutet. Eller kan man verkligen säga FLASHAR förbi - jag snarare DUNDRAR förbi, jag dominerar rutan, min haka brakar ut från tv-skärmen!
Jag blir intervjuad av en miniatyr-japan och han är ungefär 1/3 så stor som jag och jag ser ut som en brutal koloss. Nu kommer alla jag känner spekulera i om jag inte blivit lite tjockare än sen sist och hur det är MÖJLIGT att bli så fet i Japan - vilka MÄNGDER jag måste ha ätit!
Grejen är att jag har inte blivit tjockare - jag måste verkligen klargöra det - men att stå bredvid en man i miniformat blåste upp mig till rejält magnifik pjäs, och jag ska aldrig aldrig mer gå i närheten av en japan för nu vet jag hur jämförelsen ser ut. Och alla fina högklackisar kan skänkas till japanska Frälsis, jag tänker gå i lågskor och skaffa dålig hållning så jag blir 1.40 som alla andra.
Och vilken min gör jag som möjliggör att min haka plötsligt blivit en sextioårings påshaka?? Sist jag kollade i spegeln hade jag inte farmorshaka. Det är liksom som en pelikanpåse under ansiktet.
O guuud, jag kör rullstol och har hänghaka - varför, Gud, varför?
Inlägg
