What's cooking?

Vujj vujj, vad dålig jag varit på bloggen på sistone! Här kommer en kort resumé över senaste dagarna!

LÖRDAG
Ute i Harajuku och Aoyama hela dagen och plåtade till Modette. Christoffer har shoppat ny kamera, och detta var debuten. Han verkar mycket nöjd, och vi fångade en hel del flotta babes. Anna var med som tolk, då ca noll procent av japans befolkning kan ett ord engelska.
Efter hård dags jobb tog vi afterworkdrinkar på Tokyo Apartments, en bar som har olika rum inredda som i en lägenhet. Jag och Anna drack en japansk specialitet, plommonvin med soda, och jag åt koreanska vårrullar som jag fantiserat om nonstop sedan dess. Såå goda, men färsk tonfisk och avocado. Älskar vårrullar i rispapper, som alltså inte är friterade.
Sedan mötte vi upp med våra svenska kompisar på en italienare som hetet Zazza. Vi frossade mat och vin. Avslutning på en champagnebar vid oss. Älskar dessa champagnebarer! Så dekadent! Så lyxhustru!

SÖNDAG
Lik framför videon hela dan. Gick ur pyjamasen halv sex. Såg Paris Je t'aime, En obekväm sanning (heter den väl? Al Gores film) och dokumentären om Göran Persson. Lagade amerikanska pannkakor och hetsåt ÅTTA stycken med jordgubbssylt.

MÅNDAG
Skrev skönhetsartiklar till Starlet. Ska göra en "skönhetsbank" om tio reportage så det alltid finns material att plocka. Man kan ha sämre jobb! Sedan runda på stan och inköp av ÄNNU en vit klänning, denna gång vit förklädesklänning med fickor fram. Köpte också rengöringscrème, vilket tar ungerfär en timme när texten på ALLA förpackningar är på kanji, och ingen i personalen förstår "cleansing, sensitive skin". Blev en Kanebo, fast från en av deras billiga linjer.
Hem och spånade jobbidéer över msn med fotograf Lina Eidenberg, som antagligen kommer över i maj! Håller alla tummar, hon är min favvefotograf ;)
Sedan kom min make hem, och med sig hade han paket till mig från mina dearest svärföräldrar! De är så söta, de hade läst på bloggen att jag var deppig häromveckan, och därför skickat ett krispaket med lakritspipor som jag älskar. Bless. Så sedan lakritsmums och ännu en del av Ordförande Persson. Blir helt fnittrig varje gång han svär, som när han återger vad Gudrun Schyman sagt under en viktigt middag för partiledarna (Persson sa "kn**la i SVT, helt otroligt!).

TISDAG
Började morgonen med min månatliga modesida "Shoppa!" till Starlet, som är nyheter på fashionfronten. Är så himla kul att göra den! Sedan möte med en fransk fotograf som jag kanske ska jobba lite med. Han var jättesnäll och hade fin portfolio. Han har bott i tokyo 3 år, men säger att det är supersvårt att jobba här om man inte kan japanska. Suck... Det är inte det att man lär sig japanska på en månad eller två, är så otroligt komplicerat språk med massa olika nivåer och stor vikt vid små nyanser som en utlänning knappt får kläm på efter ens tio år. Nu har jag i alla fall skrivit ut ansökningsblanketter till en japanskakurs som börjar i maj! Intensivkurs tre dagar i veckan.
Nu ska jag snart ut och träffa min herre, som är hos frisören och gör sig fin. Jag som tycker han är så läcker i lite längre hår, attans! Men ingenjören vill inte se ut som ett popsnöre, och det finns inget frugan kan göra.

Vill också utbringa ett hurra för min underbara mamma som fyller år idag!! Hurra för dig, mammi!!

Love,
M

Visit i sommar

Mycket viktigt meddelande!

Vi kommer vara hemma under augusti, inte juni som vi trott innan. Gissar vi stannar mer eller mindre hela månaden, i alla fall moi. Längtar jättemycket efter att se alla fina vänner! Tjoho!

Visit i sommar

Mycket viktigt meddelande!

Vi kommer vara hemma under augusti, inte juni som vi trott innan. Gissar vi stannar mer eller mindre hela månaden, i alla fall moi. Längtar jättemycket efter att se alla fina vänner! Tjoho!

Före och efter - trolla fram modellbenen

Demonstration av hur enkelt illusion av långa, modelliga ben kan skapas med enkla medel.

3 TIPS FÖR EFFEKTIV BENFÖRLÄNGNING

1. Klackar - självklart.
2. Empireskärning eller annan modell med midjan i armhålan
3. Enfärgad strumpa eller overknee - inte knästrumpa eller ankelsock

3 TIPS FÖR EFFEKTIV BENFÖRKORTNING

1. Byxa med låg midja
2. Sneakers med minimal sula, typ Converse
3. Mörka byxor

Kim Jöns & Little Britain

Det var visst Kim Jones födelsedagsfest vi var på igår, inte releasefest som jag trott. Det var Little Britain-tema, med screening på jätteteve och bara brittisk musik. Älskar Little Britain, så jäkla klockrent. Det var textat på japanska, och jag undrar hur de gjort när de översatte Vicky Pollards "yeah but but noo but but yeah but..." till tecken. Dresscode var brittisk, så jag svidade upp mig head-to-toes i TopShop. Det måste väl räknas? Svart silkig klänning och skyhögsta platåskorna jag äger. Blir 1.83 i dem. Helt sjukt att se världen från fågelperspektiv. Och lite svårt att gå. Men vad gör man inte för att fuska fram long'n lean modellben?

Festen var skoj, och det var spännande att kolla in Tokyos modemaffia. En kille hade vit pälsmössa som, och jag skojar inte nu, var över en meter i diameter. Den påminde om hatten jag fick ha när jag som fjortonåring extraknäckte genom att gå runt på stan utklädd till Faetter BR-gubben (leksaksaffärens maskot ni vet, dansk vaktsoldat) och dansa för barnen. Stället, Le Baron, är så himla snyggt, allt är typ svart och ger känslan av en cigarrångande nattklubb från 30-talet (i alla fall som jag fantiserar att de såg ut). Flygel, runt dansgolv, dörrar i quiltat läder som man slår upp dramatiskt från mitten och mängder av levande ljus.

Tyvärr såg vi inte skymten av kung Kim, men så var vi också tvugna att sticka redan vid halv ett eftersom min flitiga karl jobbar som vanligt idag.

Innan vi stack delade vi en flaska skumpis och kollade på Ugly Betty. Klart man blir på glatt humör! Vi är ett bra team, jag och mannen.

Detta är respekt

3 anledningar som gör japaner till världens artigaste folk

1. Även på den stimmigaste av nattklubbar står folk prydligt i kö för att handla i baren.

2. I alla klädbutiker måste man ha "facecover" om man provar något, så att ingen annan ska behöva köpa ett plagg med ens gamla puderfläckar, samt ta av skorna innan man kliver in i provhytten.

3. En tjej kan gå naken förbi en byggarbetsplats utan att någon så mycket som piper fram en vissling. Inte heller saktar bilar in och hojtar "uppmuntringar" efter tjejer som gjort sig lördagsfina i kortkort och klackar.
(Notera dock: På tunnelbanan, på kvällen och under influensen av sake, kan det dock hända att någon karl tar sig frihet att klämma på rumpan. Har inte hänt mig dock, men är hyfsat vanligt. Men sexuella trakasserier sker aldrig öppet, vilket iofs är nästan värre...)

Bubblare: Evigt bockande och bugande, konstant ursäktande, minst tre återkommande tackfraser i varje mening, kö till tunnelbanan, rökförbud på gator (men inte på barer), etikett som förbjuder intag av mat i tunnelbanevagn och andra trånga utrymmen (jämför med Londons pommes-ångande tub), inget prat i telefon på offentliga transportmedel (inte ens tonårstjejer), inget skräp på gatorna (= ingen risk för begagnat tuggummi under Marc Jacobs-sulan), alltid fräscha offentliga toaletter (dvs inget kiss utanför ringen, inga dambindor på golvet, inga "glömda" spolningar etc)

Kim Jones i Tokyo

I afton ska vi på kalas på Le Baron som hålls för att välkomna Kim Jones till stan, och fira släppet av ny kollektion. Micke (PKMFA) ska deejaya och temat för aftonen är "Little Britain", med dresscode "very brittish". Så det blir väl skolflickslook med skjorta under klänningen och knästrumpor. Roligt! Tyvärr jobbar C imorgon, så blir väl anständig tillställning för vår del.

Idag ska jag luncha med min fellow lyxhustru Anna, sedan är det jobba som gäller. Har till att börja med tio skönhetsreportage som ska skrivas till Starlet. Sedan dejt med mamma 15.30 på Skype. Skype är det bästa någonsin. Vi har köpt en sådan där lur så man slipper sitta och prata med datorn, känns så konstigt tycker jag. Mer stabilt med en lur.

Oooops, antingen är jag full (klockan 10.30 på morgonen) eller också hade vi precis en liten jordbävning. Scary!

Fniss och tankar om duvor

Jag och C ska iväg på Michael Mayer-giget strax, och nu är C i duschen och jag sippar vin och lyssnar på New Order-godingar. Börjar bli fnissig redan efter 1,5 glas chardonnay. Har haft 24 Hour Party People på medan jag gjorde mig tjusig, och jag tycker fortfarande att scenen där Happy Mondays matar duvor med råttgift är tidernas bästa filmscen. Det bästa är att det är sant. Tänk att det verkligen har REGNAT döda duvor över Manchester. Hua. Tänk att bli knockad av en stel duva, det är den värsta av mardrömmar. En gång flög en duva så nära mitt huvud att magen strök mot mitt huvud. Hur kan ödet vara så grymt att det är just en av världens mest fågelrädda personer som får en duva nästan landandes på hjässan?
Jippi jaja, nu är C ute ur duschen så nu är det avgång till klubb Yellow Space Lab och kvällens kalas. C är vattenkammad.

Luvv luvv.

Psst... Chloe-lovers!

De här överjordiskt gorgeous dojorna från Chloé är lite väl pricey för de flesta av oss, MEN det finns kopior på Zara som nästan är till och med snyggare! Finns både i brunt och krämigt vitt. Spring och checka redan idag!

På begäran! Så funkar en JAPANSK TJUTTA

– Vad i hela... Är det ett rymdskepp som står i vårt badrum, älskling?
– Det där? Nej, det är bara toan.

Ungefär så kan det låta första gången man konfronteras med en japansk toalett. En japansk tjutta är som ingen toa du tidigare skådat, den japanska tjuttan är toaletternas rolls-royce, spetsad med högteknologiska finurligheter och utrustad med framtidens bekvämligheter.

Here goes, the lowdown on the japanese tjutta:

1. Toaletten styrs från en kontrollpanel, vanligtvis placerad som ett armstöd eller på väggen bredvid dig.

2. När du sätter dig ner märker du att rumpan blir skönt varm. Detta tack vare uppvärmd ring, där du självklart kan reglera tempen.

3. Så fort din rumpa nuddat ringen kör ett brusande spolljud igång så att ingen ska höra vad du har för dig där inne. Ofta finns också en knapp med en not på kontrollpanelen. Tryck på den så spelar tjuttan en trevlig melodi som effektivt döljer alla pinsamma ljud.

4. När du är klar har du tre alternativ:
a) Torka och res dig - spolningen sker automatiskt så du slipper röra vid några knappar.
b) Om du är tjej och känner för en uppfräschning, tryck på knapp "bidé" (symbol: trekantstjej med fontän upp mot kjolen). Varmt vatten sköljer dig ren och fin, och du kan själv reglera både värme och strålens styrka.
c) Behöver, eh, bakvägen en freshening så trycker du på knappen som visar konturerna av en gump med en fontän undertill. Då fälls det ut ett rör från tjuttans bakvägg och fixar mer eller mindre en tarmsköljning med en vattenstyrka du själv bestämmer. Japanerna hävdar att det är toppen mot bakfylla. Varken jag eller mannen har provat, fast en gång tryckte vi på knappen så att röret fälldes ut och sprayade ner hela badrummet. Så det är nog bra krut i den där rumpduschen.

5. Tjuttan spolar som sagt automatiskt, så du behöver inte dra i någon äcklig knopp. Samma sak med handfatet. På alla offentliga ställen är det automatisk kran och tvålpump.

6. Extrafinesser på kontrollpanelen inkluderar "deodorizing" samt självrengöring av klosett. Självklart finns knappar för att fälla upp och ner locket, så du slipper vidröra gammalt kiss och andra otrevligheter.

Så där, nu är du redo att äntra framtidens tjutta!

Japan i kris

I Japan är körsbärsblommningen, hanami, är stor högtid, typ en av årets viktigaste. I år spådde Meterologiska Institutet att körsbärsblommorna skulle slå ut i all sin rosa prakt den 16 mars, alltså i fredags. För att fira denna dag har tusentals japaner bokat resor kors och tvärs för att hälsa på nära och kära och ge traditionella lyckönskningar. Festivaler är inplanerade över hela landet. Men på grund av det kalla vädret har inte en enda blomma slagit ut, och chefen för väderinstitutet är i skottlinjen. Han har gjort något oförlåtligt. Han har sagt fel dag för hanami, och det är en skymf. Så, full kaos i japan med japaner som är förvirrade och undrar vilken dag de nu ska ha högtid. Väderchefen har gått ut i offentligt tal i teve och bett om ursäkt för sin felaktigta prognos. Han har fått buga sig blå och gurgla mellan tänderna på nåt sätt som betyder underläge. Han är uthängd inför folket. Nu är blommningen utlovad till på söndag, och slår inte prognosen in vete tusan om inte väderchefen begår harakiri. Detta är en stor skandal, och många japaner känner sig förda bakom ljuset.
Jag tycker synd om chefen för Meterologiska Institutet. Det känns orättvist att skylla på en stackars gubbe för att våren vägrar komma. Men faktum kvarstår. Vi befinner oss i en nation i kris.

3 anledningar att vara glad

Det är fröjdens dag! Här är tre anledningar.

1. Jag har sålt in en stor shoppingguide till modetidningen Modette, som lanseras om någon vecka. Jag tror det blir en kanontidning! Lite mer edgy fashionmag än dom gamla vanliga titlarna, och massa coola bruttor i redaktionen. Så håll koll i hyllan!

2. Jag har shoppat. En ursöt volymklänning i pudrigaste rosa och en brun väska i babymjukaste skinnet. Se bild. Dessvärre måste ansikte censureras till följd av gravt förfulande allergiåkomma.



3. C är ledig på onsdag, och imorgon kväll ska vi ladda inför ledigheten genom att gå på klubb och lyssna på Michael Meyer. Onsdagen blir det förhoppningsvis utflykt, kanske till och med dopp i varm källa? Kan knappt vänta, en dag med älsklingen är det bästa som finns.

Yakitori

Igår kväll var vi uppe i Ueno, ett traditionellt område med fler shinto-tempel än shoppingtempel. Den shopping som finns är snarare hål i väggen med försäljare som står utanför på gatan och gastar ut lockande erbjudanden, och utbudet är snarare torkad fisk och enkla sandaler än Gucci-väskor och Dior-solisar.
Vi blev hungriga och irrade runt efter ett ställe att äta på. I såna här stadsdelar ligger de flesta restauranger i en källare eller högt upp i en anonym byggnad, så man måste gå efter skyltar, och det är liiiiiite knivigt när man inte kan ett ord jappsspråk. Till slut hittade vi en supermysiga izakaya (pub typ) i en källare. De serverade kolgrillade yakitori-spett, och jag är helt frälst. De flesta var kycklingspett (alla kroppsdelar var med, från spett med hjärta till spett med knäskål), men det fanns en diger uppsättning veggospett och det var det godaste ever. Enorma japanska svampar (inte shitake), sotad purjolök, små gröna pepparfrukter och okra - allt med förtjusande såser. Lite edamamebönor till det och måltiden var succé. Jag har undvikit yakitori-ställen innan och tänk att det bara var kylling, men icke!
Mätta och nöjda tog vi tunnelbanan hem och grottade ner oss i soffan med ett par avsnitt av 24 och choklad. Cocooning på högsta nivå!

Sleazy Saturday

I lördags hamnade vi på en klubb som heter Blacklist som är väldigt flott, lite Tokyos Spy Bar eller nåt. Hela tiden vi var där inne kände jag och C oss så illa berörda - i varenda hörn stod någon söt japanska uppklädd till tänderna och blev limmad på av en full västerlänning med guldkortet i högsta hugg. Väster-killar är sjukt poppis här, dels för att "expats" alltid tjänar mycket pengar, men också för att de har en annan syn på tjejers roll och kan erbjuda en framtid utan traditionella, begränsande könsroller. Om det nu blir någon framtid, förbindelserna vi skådade var nog av mer temporär art. Men det är ändå så äckligt med den här "envägskommunikationen" - killen snackar på och spänner hanen allt han pallar för att impa, tjejen står tyst och storögd och ler och fnittrar och sippar på sin champagne (köpt av noble expat-killen). Jag har nog aldrig sett sån köttmarknad, i alla fall inte en köttmarknad med en så tydlig agenda - vit man med tjock börs och lust på att ligga, japansk tjej med vackert ansikte och förkärlek till guldkort. Kändes nästan som en bordell eller något. Många av tjejerna var uppsvidade i slinkiga långklänningar och fina som om de skulle på bal. Vi drack några gin & tonics medan vi beskådade parningslekarna innan vi tog taxi hem. Som vanligt underbart att nattcruisa genom neonljusens Tokyo, tror jag älskar denna stan.

Rosa, anyone?

Typisk tjejbutik i Tokyo! Hela mitt girlie hjärta svämmas över av varma vågor. Strass, kristallkrona, fuskrosor och hjärtan i mängder. Så fint. Så glammigt. Så Tokyo.

Ännu en klänning. I vit spets.

Jag tror jag blivit besatt av just vita små spetsnummer. Denna minimini är senaste tillskottet. Den kanske också åker på imorgon på vårt kalas. Fast kanske blir det lite väl raffigt med klänning som knappt täcker rumpan och skyskrapeklackar...? Jag är ju faktiskt en gift madame!

Krisen är över

Ah! Vaknade i morse och de svarta molnen som härskade igår var ett minne blott. Blev ganska bra sen igår trots allt. Christoffer kom hem vid nio, jag snyftade lite mot hans axel, han var som vanligt världens bästa, och sen åt vi sen middag bestående av tonfisk-maki, tom yam-soppa, edamamebönor och pickles och tittade på 24.
Idag har jag gjort mitt första "riktiga" frilansjobb till Starlet. alltså första uppslaget till ett nummer där jag inte längre är in charge. Jag ska ha ett uppslag med Tokyo-rapporter varje månad i tidningen under vinjetten "From Tokyo with Love". Oväntat! Packade uppslaget med allt från hysteriskt hundmode till testning av karaoke till stylingtips om man vill klä sig som en tokyoit. Blev nog faktiskt ganska kul. Hoppas min vikarie, Jennie, håller med. Hon är för övrigt så himla bra! Känns kanon att ha lämnat bebisen i hennes händer, även om jag saknar min lilla Starlet...
Blir också på glatt humör när jag tittar på mina nya platåisar från Zara (bilden). Så kinky fast ändå classy! De ska invigas imorgon när vi ska ha inflyttningsfest för våra typ tre vänner. Sedan blir det klubben Womb, tyskarna i Tiefschwarz spelar. I afton romantisk middag i Ginza-området. Om nu Christoffer lyckas komma ifrån jobbet innan midnatt vill säga...

Depp-dipp

Idag är en riktigt trist dag som jag bara vill ska ta slut. Idag känner jag mig:
* Ensam och kompislös. Saknar mina kompisar och familj så hjärtat värker. Har totalt fem kontakter i min japanska mobil. Fem! Fatta så lite det är.
* Dålig för att jag sov 11 timmar i natt och natten innan 10 timmar
* Äcklig för att jag konsumerat enbart godis, kaffe och thai-soppa idag
* Ful för att jag blivit tonåring på nytt med finniga kinder och flottig t-zon + eksem runt hela ögonen, tack vare smutsig avgasluft i kombo med air-con.
* Ointressant och oinspirerad och utan en enda vettig idé och därför oförmögen att jobba vilket leder till känsla av värdelöshet
* Frusen för att våren aldrig verkar komma till den här lilla ön utanför Sibirien och vår lägenhet saknar värmeanläggning
* Rastlös för att jag läst ut alla mina böcker och på teven är det bara plottriga talkshows och sumobrottning. På japanska.
* Ännu mer ensam för att Christoffer nyss ringde och sa att han måste jobba sent ikväll
* Misslyckad för att jag köpt massa lyxig mat för att fira att det är Christoffers namnsdag idag, och så få han inte gå hem för att japanerna på Sonny E tycker att 13 timmars arbetsdag är helt normalt. Yoshihara, som kommenderat kvällsskiftet, kan stoppa upp min fina deli-mat där solen inte skiner.

Bu. Blir sängen tidigt idag och förhoppningsvis är mina spirits lite högre imorn.

Love, From tokyo with tears (Maria, 15 år)

Vogue och ELLE (och jag?)

ÅÅÅÅ jag är så lycklig! Genom mitt nätraggande har jag fått en japansk vän, hon heter Ryoko och är supergullig och intressant. Igår bjöd hon mig på thairestaurant i Shinjuku,det var vår första real life date. Ryoko har jobbat som bildredaktör i många år, bland annat på Vogue. Så nu jag har hållit i ett äkta visitkort från Vogue!!!!! Låter antagligen helt knas, men det kändes så heligt för mig, det är liksom BIBELN, och japanska Vogue känns nästan som den heligaste (allt blir så mycket snyggare med texter på japanska...). Och att ha en livs levande människa på andra sidan bordet som jobbat på denna tidning, med dessa människor, sett allt som händer inom redaktionens fyra väggar, tagit fram världens viktigaste omslagsbilder, det var bara så wow! Dessutom är Ryoko ödmjuk, söt och himla käck, inte alls någon fashionbitch. Hon tyckte att jag var mycket "kawaii" (japanskornas favve-ord, betyder typ cute). Mitt hår, klänning (svart förklädes med grå tee under) och smink (!) var kawaii. Det är så fint med tjejer som strösslar komplimanger över andra tjejer, som svensk är man inte så van vid det (från främlingar alltså).
I alla fall, Ryokos kompis jobbar som featuresredaktör på japanska ELLE, så hon har presenterat oss för varandra över mejl. Enligt Ryoko finns det chanser att ELLE behöver någon då och då som kan flytande engelska när internationella celebs, designers och stylister är i stan, iiiiiiiiiiiih!!! Tänk om jag ens skulle få komma i närheten av ELLEs kontor, jag skulle få baxas över tröskeln av chock... Så nu ska jag skicka ut min glada cv till höjdare på ELLE och Vogue i Tokyo, here I come, straight outta Starlet-redaktionen, Malmö. Jag har också fått adresser till folk på magasin som Numero och Dazed & Confused. Känns helt overkligt, vet knappt om jag ens vågar kontakta de här människorna! De är liksom allt jag vill vara (gosh vad löjligt det lät, men så är det ju). Nu kan jag ju inte skriva för de här tidningarna av naturliga skäl, men om de behöver någon engelskspråkig hjälp eller assistans på någon plåtning, visning eller annat, så är jag så galet galet pepp. Håll alla tummar. Alltså, jag hade kunnat städa tjuttorna på ELLE eller Vogue, så mycket skulle det betyda att ens få sätta en lilltå på de här redaktionerna. Håll alla tummar, tänk tänk tänk om detta ens kan leda till minsta lilla... Äsch, vågar inte ens hoppas.
Jag ska för övrigt inte vara hovreporter, Svensk Dam skickar över reportrar själva. Men det gör inget. Det är ju inte riktigt min nisch att åka i en buss som förföljer knugen och salivia.

Anders And på äventyr

En sån här jamig anrättning frestade en restaurang i Chinatown med i fönstret. Klart man blir sugen på duckie, komplett med öga, näbb och avklippta vingar!