Lektion i japaner

6 FINA SAKER MED JAPANER

1. Ingen börjar gå förrän det är grön gubbe - börjar man gå har man ansvar för om den bakom blir påkörd och loggar ut för gott.

2. De köar till baren oavsett hur stökig klubben är i övrigt.

3. De sparkar inte sönder läskautomater och sprayar grafitti - "för det får man inte i Japan".

4. De ser inte ner på lågstatusjobb, och alla från toalettstädare till sopgubbar bär uniformen med rakryggad stolthet.

5. Deras sinne för estetik är oslagbart. Från klädbutikernas viktekniker och vackra inslagningar och de världskända paketen till Bento-boxens presentation (det ska vara full harmoni - färgerna ska stämma och det ska vara en balans mellan friterat, ångat, grillat, kokt och inlagt).

6. De visar respekt för omgivningen. Det finns inget skräp på trottoarerna, man riskerar aldrig trampa i någons utspottade tuggummi och de pinkar inte utanför på offentliga toaletter.

... OCH 6 STÖRIGA SAKER

1. De tror att kyckling och köttbuljong ingår i en vegetarisk diet.

2. De uttrycker sig aldrig tydligt, ett ja är aldrig ett ja. "Hmmm, maybe difficult" = tvärnej, utesluet. Lite svårt att förstå ibland.

3. De tar tusen år på sig att göra något som skulle ta fem minuter överallt annars. Typ i kassan på mataffären ska varenda liten frukt och burk slås in separat i plast, seden ner i liten papperspåse och sedan äntligen ner i den stora. Bieffekt - det tar även en kvart extra att packa upp mjölken, äggen och tomaterna.

4. Många kan max 10 ord engelska och är helt likgiltiga i vad som händer i världen utanför de japanska öarna. Vissa badhus, klubbar och restauranger har en "Japanese Only"-skylt på dörren.

5. De blir som vildar när de ska på eller av sista tunnelbanan. Särskilda vakter trycker in folket i genom dörrarna (se bildkollage). Sista tåget hem är ett sant trauma.

6. Sevicen kan gå överstyr. I butiker är det inte ovanligt att expediten hela tiden är ett steg bakom en IFALL man behöver hjälp. Och tittar man mer än en sekund på ett plagg kommer de på studs fram och drar fram det åt en så att man känner sig tvingad att stå och beundra det och prova det och sukta "kawaiii!" inför den förväntansfullt leende och uppställda personalstyrkan. Det kan kännas grymt stressande.