Som vanligt har mitt dagboksskrivande spårat ut helt i samband med helgens whereabouts, men här kommer en kort snabbspolning över de senaste dagarna.
TORSDAG
På Kanebos presskonferens på hotell Mandarin Oriental i Ginza. Oerhört swanky i hotellets överdådiga balsal. Eventet var för att presentera deras nya sminklabel Coffret D'Or, och självklart gick jag därifrån med en späckad goodybag (se bild). Sedan lite shopping på Uniqlos flagskepp i Ginza samt en mastodont latte på Starbuck's innan det var dags att åka hem och dyka in i Fashion Sweden-bubblan. Sedan jobb med katalogen till ca midnatt.
FREDAG
Med Ako och Martin från Fashion Sweden-teamet på Svenska Ambassaden för att planera detaljer kring invigningsfesten den 29 oktober. Tror det kommer bli superfräsigt - mycket svart, gratis vodka och fashion! Sedan långfika med de tu på Starbuck's där vi hetsade upp oss över det hyfsat ofashionabla samtalsämnet "svensk sjukvård".
På kvällen Emils sayonara-fest. Hatar det här med att bo utomlands - alla kompisar försvinner ur ens liv lika fort som de dök upp.
Först var vi ca 15 personer på ett minimalt, enklare yakiniku-hak i Ebisu. Yakiniku är kötthatarens, dvs jobbiga satar som jag, mardröm. På bordet står ett gäng grillar uppdukade och sedan lastas det in tusen tallrikar kött som man grillar själv. Att man stinker stekos efter en sådan session är en grav underdrift, det är som att man absorberats av grisånga. Men ölen, vinet och konversationerna flödade, och rejält glada i hatten gick skaran vidare till en karaokerum och klämde in oss ca 20 pers i ett minimalt rum (några japaner ingen sett förr anslöt någonstans på vägen). Sedan följde ett par dimmiga och stimmiga timmar där vi skrålade som vildar till våra tonårs hits. Jag öppnade hela sessionen med solo på Kids in America. Det var så trångt att vi mer eller mindre var som en enda vrålande klump, alla högröda i ansiktet och toppade av den strida ström av Gin & Tonics som beställdes in i vår grotta. Jag och Christoffer smög ut på hångel i trappuppgången. Himla fjortishärligt. När vi snubblade hem var det nästan morgon och jag kände mig så jädrans lycklig, kär och fnissig att jag trodde jag skulle spricka.
LÖRDAG
Två mycket trasiga människor öppnade som vanligt lördagen med amerikanska pannkakor och färskpressad juice. Sedan tv-maraton. Såg en film, men jag minns inte vilken. Vid fem ringde Malin och frågade om vi ville hänga med på middag. Kvällen skulle vara lugn och pensionärstidig, men såklart blev det rumlande i Harajuku till alldeles för sent och med alldeles för mycket chardonnay. Ett svenskt par som bor i Beijing var över, och vi lyxfruar hade mycket att prata om. Malins ex, Duncan, var också med. Han är bildesigner, så inte heller Chris Beats hade någon brådska hem.
SÖNDAG
Shopping i Shinjuku. Där ligger varuhusen Isetan som är suveräna. Isetan har typ 10 varhus med olika teman, och de säljer varenda designer du någonsin hört talas om (inklusive svenska brands som Whyred, Stylein, Filippa K och Odd Molly). Mest var vi i Isetan Men's, för Christoffer ville splasha cash. Han har blivit så posh på äldre dar, min lille make. Jag var mest intresserad av den enorma delikatessavdelningen i källaren med mina bakiscravings.
Sedan åkte jag till Aoyama och träffade Noriko. Vi gick till ett riktigt cosy ställe med lite Tahiti-vibe och spånande idéer kring Fashion Sweden, drack krispigt Alsace-vin, åt en massa upmarket thaimat och pratade om japansk vs svensk stil, kärleken, livet och vad vi en dag vill lära våra framtida döttrar (för vi måste ha en liten dolly att shoppa till!).
Här i Tokyo finns en massa jättekråkor. De är stora som schäfrar och aggressiva som satan. Jag är livrädd, verkligen livrädd, för dessa flygande bestar. Norikos man, svenske Rikard, har i alla fall varit med om läskigaste attacken i våras. Han blev anfallen av inte en, utan TVÅ megakråkor. En försökte lyfta honom i håret med klorna, det andre pickade med sin enorma näbb. Han lyckades slå sig loss, men fy fan... Jag kan inte sluta tänka på det. Jag tror mitt hjärta hade slutat slå. Kolla liraren på bilden, man ser ju att de har rabies.
MÅNDAG
Jobb jobb jobb, lunch bestående av en skål edamame-bönor framför skärmen, jobb jobb jobb, tur till drugstore för att köpa tandkräm, jobb jobb jobb, lyxmiddag med grillad lax och en typ paprika-ratatouille, jobb jobb jobb och blogg blogg blogg. Nu ringde nyss C - han är på tåget hem nu. Jippi jippi!
måndag 1 oktober 2007
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
I love it Maria, att läsa om ditt liv! Det är inspirerande, peppande och glassigt värre! Inbjudningar till mingelpremiärer med röd matta i Stockholm slår ju knappast det här livet ;)
Tokyo, vi är på gång, man kan ju inte leva utan att vara en del av staden! Gud, det är så mycket Tokyo-planer och Tokyo-idéer att det känns som om vi är på väg imorgon trots att det är ett litet tag kvar... :P
Skicka en kommentar