Död mås som sängkamrat

Hade en otroligt skärrande dröm i natt. Jag var tvungen att döda en JÄTTEMÅS som sen skulle ligga helt blodig bredvid mig i dubbelsängen under natten. Ibland råkade jag rulla in i måsen och den var alldeles klibbig och varm efter slakten.
Vad är symboliken? Inte är väl min sängkamrat måsen Beats???

Det blev visst en ny favvobag från Scardia!

Igår invigde italienska Stefano Scardia sin butik i Malmös Hansacompagniet, och jag föll pladask för den mjuka påsväskan i varmaste brunröd. Perfekt hösthandis (för rimliga 1 400 pix)! Väskan finns bara i ett ex - alla modeller är unika - men kolla Scardias hemsida för fler förtjusningar. 

Dagens är...

Tubklänning - Zara
Kofta - H&M
Väska - Scardia
Frisyr - duschknut

Jag fick också en pratstund med designern själv, här är jag och Stefano på vimmelbild! 

(vimmelbild www.miloo.se)

Modeglamour i Malmö - invigning Scardia

Foton: www.scardia.se

Hurra, idag är det modehappening här i gamla uggleboet Malmö. Italienska väsk- och skodesignern Scardia slår upp portarna till sin nya butik i Hansacompagniet, och jag är mycket nyfiken. Har läst lite om Milanoskolade Stefano Scardia på modebloggar, och det som gör det hela extra intressant är att varje väska är helt unik och alltså bara finns i ett exemplar. Dessutom riktigt fina material.
Bagen överst är min absoluta favorit, men stövletterna kommer inte långt efter.

Innan öppningen ikväll ska följande göras:

* Lunch med mammi, lillebror och lillebrors flickvän på Izakaya Koi
* Shoppa ny inredning till pappas sovrum - det måste akutpimpas!!!! Det är inte ens minimalism, det är ASKETISKT! Även om man inte ANVÄNDER fyra fluffiga kuddar så ser det trevligare ut än EN platt stackare. Tänker mig lite elegant New England-stil.
* Hämta ut mediciner (och eftersom mitt äktenskap är mycket modernt står Beats för halva kostnaden av mina dyra p-piller)
* Handla hårfärg, schampon, balsam och annat hårgrejs som inte går att shoppa i Japan (använd ALDRIG japanska hårprodukter, de är galet starka och passar inte alls för europeiskt hår!)
* Skriva till lite mer "närvarokänsla" i ett reportage
* Köpa nya sängkläder till gästrummet i mitt gamla flickrum. Vi har ställt samman två nittiosängar, och jag vill lägga på sängkappa så sängarna hålls samman och inte pilar åt varsitt håll så fort man vänder sig. Pappas respons:

Pappa: "Nä, men vänta nu här, tänk om Direktör Ekberg kommer!"
Jag: "Men vad menar du nu?? Varför kan inte Direktör Ekberg vara i dubbelsäng?"
Pappa: "Nä, du förstår, han snarkar nåt så jävligt att frun brukar vilja flytta honom några meter bort."
Jag: "Ja men pappa... Då är det ju bara att ta av sängkappan och lägga Direktörn i ett hörn långt bort från frun."
Pappa: "Mmm... Fortfarande inte säker på att det är det bästa..."

Hmm, aldrig trodde jag att jag skulle inreda mitt gamla flickrum med Direktör Ekberg i tankarna. Livet och dess outgrundliga vägar...

O no! Avril Lavigne-bonanza på Laforet

Satans perkele. Mitt favvoshoppingställe har lagom till min hemkomst gått loss på AVRIL LAVIGNE-festival! Butikerna är fyllda med plagg i Avril-stil, bilder på badass-Avril är överallt. Hörni japaner, var det inte ni som skulle ha koll på det SENASTE, inte övermogna sk8ergirls???
Jag gissar att höstshoppingen får vänta...

Kärlek i Facebookens tid

Personligt meddelande från Beats till frun (klicka för större bild)


Jag också lovesick älskling!!!!!!!

Snark från Malmö

Nej hörni! Nu vill jag tillbaka till Tokyo, är färdig med Malmö för den här gången. Igår höll en kille på att cykla in i mig vid Erikslust och när jag hörde hans "Diijn jaaaaavla idijoot, e du dumm i huuuvet ellååår??!!" eka efter mig kände jag att, nä, nu är det dags att logga ut. Malmö är regnigt, tråkigt och ganska hotfullt, alla mina vänner är utflyttade, det tar en halvtimme "att göra stan" och jag är konstant rädd att nån ska sno mina finaste handväskor eller den rosa specialmobilen jag fick i kärleksgåva av Beats.
Men, det är en lyx att få vara med familjen. Nu är jag åter inkvarterad hos pappa och bror, och har ägnat senaste timmen att skriva listor till pappa på grön, röd och gul mat. Det är för mycket Sombreros, Magnumglassar, Carbonara och Krögarpyttar i omlopp här i hushållet, och jag vill gärna ha en sportig morfar åt mina framtida barn.

Ett glädjeämne ser ni dock på bilden överst - ny klänning från ASOS "in the style of Alexa Chung".

Förlåt igen för min snarkande blogg -den vill helt enkelt inte låta sig skrivas från flickrummet i Malmö. Men på måndag, mina vänner, DÅ KÖR VI!!!!!

Dagens shoppingtips - mystischa från Zara

Kände mig svullen i lördags (lagom inför stort födelsedagskalas på Floras kulle) och bestämde mig för att utöka min redan mastiga samling oversizade t-shirts. Trend eller inte, strunt samma, de är så SKÖNA och gömmer en kagge som festat lite mycket på Hallonskallar och vin... Köpte denna på Zara för 199 pix. Är näääästan en söt liten Fafi-flicka på!

Nu SEX DAGAR kvar tills jag åker hem till älsklingen i Tokyo! Ska pussa och klämma på Beats tills han är gul och blå. När jag gjort det ska jag BLOGGA - om höstetrender, streetstyle, skönhetsnyheter, galna fenomen, prylar och annan som är så LOVE!

Sjung om studentens goofiga dar!

Hohoho. Sitter och rensar ut mitt gamla flickrum. Hittar gamla FRIDA-kalendrar med smärtande dagboksinlägg och sida upp och sida ner av "I LOVE MARKUS"-klotter, videoinspelningar med mina favoritkonserter (mest Hole) som jag gjort avancerade fodral åt, en miljon cd-skivor som nu ligger till försäljning på Blocket samt FOTON.
Jag var verkligen ingen tonårsprinsessa. Jag var över tjugo när min kropp och mina drag liksom växte i sig själva.

Hittade denna smäckra bild på mig och Soffan, tagen runt studenten. Min frisyr är härlig - liksom en medeltidshjälm i slaskorange som framhäver mina bollformade kinder.
Soffan är mer surferbabe med trähalsband. Och vi UNDRADE varför vi typ aldrig fick några killar??? Och dom man fick var oftast totala nutcase, jag hade till exempel en patient på St Lars mentalsjukhus i Lund som förföljde mig och låg och skrek utanför mitt fönster. En gång hoppade han ut genom fönstret och sa att det var mitt fel för han ville inte leva om han inte fick vara ihop med mig. Fönstret låg dock på andra våningen, så det blev en lättare stukning till minne av den obesvarade kärleken. Läckert!

Nu är jag hemma från Stockholm. Underbart att träffa alla fina flickor, tack för att ni finns babes!!!

Pausfågel

Nu är jag i Stockholm, och det är risk att det inte hinns med mycket bloggande. Fast ni är väl mest sugna att läsa om TOKYO ändå??? Håll ut till 1 september - då sitter jag åter i Harajuku med en latte och bloggar järnet!!! Ska ta igen allt jag försakat under sommaren.
Kram så länge!

How cuuute!!! Telefonklocka från Maywadenki

Japan är så roligt för alla som är pepp på leksaker för vuxna (såna som köps på MOMA eller Loft snarare än Kiddyland...).
Senaste prylen jag blir lite sugen på är retroklockan Zhotch från Maywadenki. Urtavlan är som en gamla tiders telefon med ringplatta, och för att få tiden ringer man 117. Mer söt än praktisk, men det gör inget. Kostar runt 6 000 yen, alltså 360 pix. すごい!!!

Superfyndande på Monki + mys med Majsan

Igår jobbade jag på Maria-vis, dvs skriva några timmar, sedan bränna inte ens fakturerade timarvoden på lite belöningsshopping. Hmm, det går MYCKET negativ trend i min ekonomi!

Men, TITTA vilka fina jag hittade på Monki! Monki gör det faktiskt lite roligare att vara i Sverige (som jag i övrigt är riktigt uttråkad på...).

Rosa t-shirt med plymer - 180 pix
Pumps i fuskmocka med fina vingar på hälen - 300 pix (!!!!)

LOVA MIG att ni går och kolla in åtminstone skorna, vilket kap!

Till detta fulsminkning, alltså påfyllning på redan dagsgammal makeup. Obscena mängder puder och rosa rogue, samt en pikant blandning på munnen av vanligt läppbalsam och rött läppstift från Make Up Store som jag har för mig heter China Red eller nåt sånt...


Min nya outfit fick vara med och fira att jag igår träffade min fina snäcka Majsan för första gången på ett år (men kändes som alltid som om det vore igår..). Vi var i Helsingborg och drack vin och jag åt fyra färska sparrisar för 108 kronor. Majsan ser ni längst ner - hon har feber, men är ändå som alltid söt som en docka!

Förlåt för icke-existerande uppdatering!!!

Bloggen är lite sömnig just nu... Den mår inget bra av att vara borta så här länge från Tokyo! Blir bra att komma tillbaka om 10 dagar. Längtar som en galning. Mest längtar jag efter Beats. Älskling älskling, sätt dig i faxen och kom till din fru NUUUU!

Sminktips à la Maria coming up!

Bloggläsaren Ane bad om lite mer bilder på olika makeuplooker, och det är klart jag ska börja lägga upp såna bilder!

 Tyvärr är jag ganska trist och har nästan alltid samma look - blek och matt hy (MAC foundationpuder), vitskimrande ögonskugga (Anna Sui), svart kolpenna runt hela ögat med liten kråkspark (YSL), klumpig svart mascara (Max Factor Masterpiece just nu), rosa rouge med skimmer som ett litet äpple mitt på kinden (Bourjois) och ofärgat läppbalsam (MAC). Men ibland festar jag till det, och blir något fint så tipsar jag!

Några punkter jag aldrig tummar på:

* Din hy är din kanvas! Håll den jämn, matt och porslinsdockig med megatäckande foundationpuder. Jag hyllar mjölkvita varianter - det är fint till mörkt hår på ett snövitaktigt vis. Är underlaget perfekt blir hela looken klockren (INGEN vits med snygg ögonskugga eller knalligt läppstift om huden är flammig eller dåligt sminkad).
* En flicka kan ALDRIG ha för mycket mascara (fast tänk Brigitte Bardot, INTE Mona Sahlin)
* Rosa plutmun är foxy. Borsta läpparna lätt med tandborste varje dag för att få igång cirkulationen och göra läpparna lite "bistunget" svulstiga och röda.
* Tänk på att formen på ögonbrynen kan hjälpa eller stjälpa en hel look. Just nu gillar jag mjuka vingformade bryn, men ibland får det vara lite rakare, ibland lite längre och ibland lite tunnare. Mina bryn är blonda (!!!), men jag målar med penna, och kan på så sätt ändra form nästan när som.

Kanske är vi på väg mot en ny era med Dagens Facelook?!

Höstens Puma by Miharayasuhiro

Mihara Yasuhiro var en av de japanska designers som jag intervjuade för ett reportage i en stor svensk modetidning i somras (kommer i november, påminner här på bloggen!). Mihara var den briljante pratkvarnen som vecklade in sig i tankebanor så långa att det ibland var svårt att hänga med, och ett tag verkade det som att vi skulle bli sittandes hela natten och jag fick ångest för jag hade deadline. 

Men han är härlig, Mihara - min assistent höll på att dö av hans "hotness"!

Postar lite bilder av uppkommande sneakers för Puma (som Mihara Yasuhiro samarbetat med i tio år). Kolla också in tjusiga A/W-kollektionen After Harvest Moon här!

Filmen jag inte kan vänta att se - TOKYO!

Sötisen Michel Gondry har regisserat en episod av filmen TOKYO!, som nyss gått upp på bio i Japan. Manuset bygger på Gabrielle Bell's tecknade serie "Cecil and Jordan in New York", men i filmen har Cecil och Jordan blivit Hiroko och Akira och NY är utbytt mot Tokyo.

Hiroko och hennes filmskapande kille, Akira, flyttar till Tokyo. Akira jobbar hårt, men Hiroko finner sig liksom aldrig och letar efter ett sätt att kunna uttrycka sin kreativitet. En dag förvandlas en del av hennes kropp till ett träd, och plötsligt känns det självklart att både Gondry och Japan har ett finger med i spelet...

Gondry har regisserat en del av filmen som heter "Interior Design", och jag kan inte vänta att promenera bort till Shibuya Rise, köpa en låda popcorn, hålla Beats i handen och TITTA!

Jag göder karlarna i mitt liv (fast ganska light)

I perioder är jag galen i att pyssla. Jag bakar, lagar mat, fejar och sammanställer receptböcker (med steg-för-steg-teckningar). I Tokyo har vi ett kök där den totala arbetsytan är mindre än en skärbräda, så där är det inte så kul att fixa, men i mamma och pappas kök är det jätteroligt. Jag är husmor, går på köttaffären och fruktaffären och brödaffären, hackar, lagar, kokar. När jag och Beats bodde hos mamma fixade hon lyxmat varje dag (min mamma skulle seriöst bli kändiskock om hon öppnade krog, sååååå bäst!), men här i pappa och lillebrors hushåll är det lite mer... ehum... spartanskt.

Pappa har tre trumfkort:

1) Krögarpytt (direkt från frysdisken)
2) Findus Fiskgratäng (direkt från frysdisken)
3) Chicken Tikka Masala (direkt ur burken)

Så som den omtänksamma dotter och syster jag är ser jag det som min mission att förse gubbarna med lite riktig mat. Idag har de önskat krämig laxpasta. Det blir bra. Jag har köpt lättgrädde till såsen och hoppas att pappa inget märker. Han är systematiskt emot allt sånt där "trams" och tror fortfarande efter 14 år att min vägran att äta kött är en övergående fas.

För övrigt - Beats och de oroliga japanerna är nu i luften. Om 19 dagar är jag hos honom igen!

Uppdatering från Beats angående flygkrisen

Beats plan har fortfarande inte lämnat Köpenhamn och spänningen bland de japanska passagerarna stiger.
Beats rapporterar i sms:

"Rapport:
En äldre japansk man är mycket upprörd, står och ryter på tolken med djup röst. Hans lilla fru försöker dra iväg honom. Han ber att få tala med personal med 'stripes'. Samtidigt ringer reseledaren runt till Shinkansen och Narita Express för att ändra tågtider. Japanerna mycket nervösa och förvirrade."

Kära nån. Hur ska detta sluta? SAS - ni måste förstå, ska ni flyga japaner så får ni ICKE AVVIKA FRÅN SAGD PLAN!

Kaos på flygplatsen - Beats rapporterar!

Beats ringde nyss. Han sitter vid gaten på Köpenhamns flygplats, redo att boarda planet till Tokyo.
Men så kom beskedet - planet är minst en halvtimme försenat! Japanerna är i UPPLÖSNING! Hjälp hjälp, schemat är pajat, planen har spårat ur, hur ska vi nu göra??? Och ingen info på ett språk man förstår, bara engelska. Enligt Beats irrar en stor skara runt i gaten med nervös blick, utan vägledning, oroade in i märgen. Nyss anlände dock en tolk till platsen.
えとなんだろええええそですねえとえと...

Vet någon ett bra dagis för 30-åriga män?

Måndagskväll hemma hos oss. Jag bloggar och äter hallonskalle. Beats stimmar runt. Han är hemskt glad och viftar mycket. Han har fått ett paket från sina föräldrar och kuvertet ska tvungen vara på mitt huvud. Jag orkar inte ens kämpa emot. Så här sitter jag nu, i kuverthatt och med en speedad karl som installerar ännu mer teknik i vår skokartong till hem. Vad snackade jag om, att vi är SENIORER?? Jag är kanske som en pensionär, men Beats är mer... dagisbarn. Nu får det vara LUGN här hemma, hör du det älskling??!!

Ett brev till Beats från frun (med LITEN hint om en sak jag önskar mig hett hett hett...)

Detta är en personlig hälsning till min make, Chris Beats.

ÄLSKLING!!
Idag åker du hem till vår skolåda på Sakuragaoka. Jag har ångest, hatar när du inte är här. Men om några veckor kommer jag hem, och då ska jag laga pannkakor med jordnötssmör till dig varje dag och ha håret uppsatt i knut, för det tycker du om. Det blir ju så lätt att pussas i nacken då!
Vi ska också dekorera vårt hem, och försöka få en lite mer hemtrevlig vibb på hemmet som vi trodde bara skulle vara en tillfällig stopover, men som kommer vara vårt i minst tre år. Jag lovar att inte tjura över din teknikpark och gnälla om att den tar upp halva huset, medan jag samtidigt brer ut mina skönhetsprylar och skor överallt och ställer din blygsamma lilla groominguppsättning i en skamvrå för att förpackningarna är fula.
Och vet du, jag ska inte ha de där korta shortsen mer i sommar. Du blir ju så skraj att andra gubbar ska spana in din frus ben! Du måste också vara försiktig, Japan är fullt av vackra ladies som erbjuder "health care" och förföriska flickor som inget hellre vill än att sätta klorna i en stilig, europeisk man som du.

OM andan skulle falla på och du vill uppvakta med en välkommen hem-present så har du en önskelista ovan. Det är en beautybox från Anna Sui med tre byrålådor fyllda av goodies. Visst är det fin?

Flyg försiktigt min älskling. Jag ska drömma om dig varje sekund här i flickrummet.

En miljon pussar,
Din fru

Space Invader-party på Laforet i Harajuku!

Alla fans av Space Invader som bara råkar svinga förbi Harajuku måste in på Laforet! Där är det Space Invader-dagar, och många av butikerna har gjort limited edition-plagg i Space Invaders anda. Vilken nostalgi!

Här är några finisar i urval; solisar, fusknaglar, tischa, nyckelringar med spets och underbyxa med Space Invader på rumpan!

Möjlig tillflyktsort - kartonghus i trädgården?

Just nu delar jag hus med två sågverk till karlar (Beats och pappa, Philip är för ung för snark). Kanske skulle jag bygga upp ett sånt här smart hus i kartong i trädgården för lite lugn och ro?

Kartonghuset från japanska Sago Mokuzai kommer i två lådor om 41 kilo styck, och ska monteras upp "in case of emergency", under vilket flykt från gubbsnark måste klassas in. Kanske är detta boendet för framtidens Hultsfredsgeneration?? Sovrum, dansgolv och plats för bar i ett!

From Pappas telefonkonferens with Love!

Det finns ingen tvekan om var min gubbdövhet kommer från.

Just nu har jag och Beats tagit vår tillflykt till köket i pappas hus. Pappa är nämligen i telefonkonferens på ovanvåningen. Och gubbarna SKRIKER! Jag FATTAR inte vilket företag som tillverkat den telefon pappa pratar i - högtalarna är som på en NATTKLUBB. Förutom pappa är två gubbar uppskruvade på max och berättar affärshemlisar för halva västra Malmö.

I övrigt stor sorg. I morgon åker Beats hem till Tokyo och jag kommer lämnas ensam i flickrummet. Tur att tjejgänget från Stockholm är på ingång, hurra!

Förresten, såg någon dokumentären om atombomberna i Hiroshima och Nagasaki igår på SVT? Trodde inte jag nånsin skulle sluta gråta. Se den! Massa bra intervjuer med både offer och gubbarna som en gång avfyrade bomberna, och ett ruskigt bra bildmaterial. Mitt i misären dyker också ett riktigt roligt klipp upp där den tidens amerikanske japanambassadör försöker förklara JAPANENS SÄRART. "Deras vapen är moderna, men deras tankesätt är två tusen år gammalt", mässar gubben och snuddar faktiskt nästan lite med ärthjärnan på spiken. I övrigt dravel som nästan skulle kunna vara plockat ur de gamla rasbiologernas lexikon.

Nu kom pappa ner och när vi undrade över volymen svarar pappa:
"Ja men, den ena sitter ju i NORRLAND förstår ni!"
Aha, det borde vi ju fattat!

From Soffan with Love - mot vinafton!

Nu ska jag hem till Soffan och äta gazpacho och bli på lyset! Beats ska också med, fast stämningen är lite frostig just nu efter att jag råkat välta ner delar av teknikparken han byggt upp här i flickrummet...

Looken är...

Kavaj - Topshop
Shorts - K by Karl Lagerfeld
T-shirt - H&M
Stövlett - Ash
Halsband - Tjallamalla
Lädercuff - ANAP Tokyo

Flashiga tangentbord från Wazakura Koubou

Det var bara en tidsfråga innan någon tog sig an att ge tangentbordet det ansikte det förtjänar.
Så klart är det japaner som varit i farten.
Wazakura Koubou säljer lyxkeyboards av rent guld, kawaii-varianter med kaniner mot rosa bakgrund och en girlie deluxe-design med rosa, japanska blommor.
Rörigt att se bokstäverna? Kanske. Roligt? JA!

Min bästis

Det är så otroligt lyxigt att få spendera fem veckor på raken med sin bästa bästis! Jag och Soffan hittade varandra i nian, hamnade i samma klass i första ring och sedan dess har vi varit en stabil duo.
Nu ska vi fika och skvallra och fira att Soffan är på semester från jobbet på Danmarks svar på Acne (fast fränare!) - Won Hundred. Happy times!

Trevlig hösttröja från Vero Moda

Denna lilla kreation ska svassa med mig på gatorna i Tokyo i höst! Tror den kostade runt 300 på Vero Moda. Längs ryggen går knappar - fiiiint!

From Köpenhamn with Love - middag med man

Spex med räkchips.

Igår hade jag och Beats fantastisk onsdagsromantik på omsusade moderna thailändaren/sydostasienfusionrestaurangen Kiin Kiin i Köpenhamn. De fick sin första stjärna i Guide Michelin i år, och maten levde totalt upp till hypen. Vi käkade ELVA RÄTTER, och det var himmel från snacksen till de FYRA desserterna! Bland annat käkade vi frusen grön curry, dim sum med pilgrimsmussla, jungfruhummer med mango, lax och pumpa i five spice-dipp, tom yam, olika varianter av vårrullar med galna fyllningar och kokoskaka, ananas och massa exotiska sorbeter. Här aftonen i bilder!

Hundra procent high street! 

Kjol & topp - H&M

Skinnjacka - Zara

Skor - Topshop

Strumpisar - Urban Outfitters

Väska - Marc by Marc Jacobs

Gris på spett (och nej, jag åt inte!)

Fish'n'chips på thailändska.

Beats begrundar vinmenyn.

Mysteriet med min vikt - jag försvinner!

Jag har tidigare berättar på bloggen om vilken hopplös viktpendlare jag är. På grund av dålig sköldkörtel (med dålig ämnesomsättning som följd), matnojor som kommer och går (alltså, en droppe olivolja är bara FÖR MYCKET!) och stökiga hormoner har jag varit allt mellan en storlek 34 och 42 de senaste tio åren. De senaste fem-sex åren har dock varit ganska stabila med en vikt mellan 55-59 kilo för min 169 centimeters fysik.

Men nu i sommar har något konstigt skett - jag väger UNDER 53!!! Och jag gör allt annat är bantar - det är sommar och fest och det äts på restaurang och mumsas godis och dricks vin som om det inte fanns någon morgondag. Det är jättekonstigt. Varje dag verkar jag tappa några gram.

Det är trevligt för magen blir för en gångs skull representabel, men jag oroar mig för att rumpan ska försvinna.
Det sägs att man aldrig kan vara för rik eller för smal, men jag tycker faktiskt man kan vara för smal. Och vet ni vad det värsta är - att man under perioder av (för en själv) ovanlig smalhet tycker så mycket om att vara så smal att man sedan i sitt normaltillstånd jämför sig med det och tänker på det som en IDEALVIKT. Jag är inte skapt att väga 52,7 kg (och ha ett BMI som nästan är underviktigt), men nu när jag VET att jag KAN vara så pinnig så kommer jag idolisera den här flugvikten och inte vara glad när jag når mina vanliga 56 kg. Och det går inte att komma ifrån - inom ett par veckor kommer jag vara tillbaka på min gamla normalvikt, och jag kommer vara så FÖRBANNAD!

Jag vet inte vad som har hänt, för jag är verkligen inte på någon bantningskur just nu, men förbränningen verkar gått i taket. Kanske är det sköldkörteln som fått värmeslag? Eller mask i magen?
Jag tackar och tar emot med öppen famn, men våndas samtidigt över det ofrånkomliga - stabiliseringen. Tillståndet där jag går från SMAL till NORMAL. Även om förnuftet vet att det är det naturliga och bästa och mest smickrande tillståndet. Men det är ju så KUL att handla kläder i storlek 34.

Nej, nu ska jag ner och äta bastant frulle. Efter frukosten ska vi vara på 54 - minst! Och INTE ha ångest över det...

PS. Jag vet att för många verkar det inte så lite att väga runt 53 kg om man är 169 cm lång - i Hollywood hade jag ju varit FET. Men FÖR MIG är det ovanligt lite. Och hur mycket jag än önskar det så är det ingen hållbar situation....

Lättja, girighet och slöseri i familjen Beats

Det är så trevligt att ha en karl som är lika glad i att SPENDERA som jag. En dag kommer vi få sota för vår shoppinghysteri, men satan vad roligt vi har!

Vi har bokat bord på Kiin Kiin i Köpenhamn i morgon - en thairestaurang som i år fick sin första Michelinstjärna. Nyss fick jag mail från kökschefen att ingen à la carte finns, utan bara fast 11-rättersmeny.

Jag: "Älskling,oj då... Vi har visst råkat boka varsin meny för 750 danska..."
Beats: "Oj då, ja det var mycket!"
Jag: "Mmmm... Och det är UTAN vin!"
Beats: "Hmmm, det är ju mer än bröllopsmiddan... Men men, vi får väl ta från sparpengarna och fira lite, skatten!"

Inget snack om avbokning, inga sura miner, inget "det kunde väl stått på hemsidan"-tjureri. TACK ÄLSKLING, vi är SÅ tvillingsjäl!!!

Vi kommer dock få leva på snabbnudlar resten av året... Men den tiden den sorgen - NU SKA VI FIRA (kärleken, sommaren och livet!)

Tokyos apokalys - tolkat av Tokyo Genso

För alla som lever i Tokyo är väntan och skräcken inför domedagen lika central i vardagen som att ha koll på var man hittar de mest prisvärda sobanudlarna eller vilken tunnelbanelinje som tar en snabbast till kontoret. En dag KOMMER en mastodont till jordbävning skaka sönder stora delar av Toyko, och vi vet att den dagen The Big One slår till är turen och slumpen minst lika viktiga som överlevnadspaket och evakueringsplaner.

Jag är i perioder livrädd (särskilt sedan några synska koreaner i Martins japanskaklass sa sig ha haft uppenbarelser att den kommer år 2008...). Mest rädd är jag att tappa bort Beats. Inget får NÅNSIN hända honom - han MÅSTE bli gammal och hålla mig i handen även den dag vi är senila och höftlederna hänger nere i skorna.

I alla fall - den här fruktan och mycket realistiska väntan på Förödelsen skildras då och då av japanska konstnärer, författare och filmskapare.
Gänget bakom Tokyo Fantasy (Tokyo Genso) har photoshoppat en serie foton av nyckelplatser i Tokyo, som Shibuya och Shinjuku, och skapat en bild av hur de här platserna kan se ut efter att en superbävning ödelagt staden och lämnat den att växa igen av vild grönska.
Vackert, sorgligt och totalt livsfarligt för min redan fulltankade ångest...

Alla bilderna föreställer Shibuya - stadsdelen där vi bor.