onsdag 5 september 2007

Lång blogg om kiss etc



En av de bästa grejerna med att vara tillbaka i Japan är att återigen kunna nyttja ett offentligt damrum utan att bli yr av äckel. Efter fem veckor i Sverige har årets kvot av nerkissade ringar, använt papper på golvet och bindor som kikar upp ur papperskorgar fyllts. Det är helt sjukt att tjejer (och killar) över tre år har svårigeheter att sikta ner i en toa. I Sverige (och typ överallt förutom Japan) är det ett helt projekt att gå på offentligt damrum. Först ska man ha papper virat runt handen för att våga ta i dörrhandtaget, sedan dras halva rullen ut för att torka av dagsgammalt kiss från ringen, sedan ska det byggas fåtölj av den andra hälften (man får faktiskt urinvägsinfektion av ståkiss säger min doktor!), därefter ska spolkanppen tryckas ner med foten (jag kan bara inte närma mig den med handen) och slutligen ska dörren lirkas upp med en åter pappersinklädd nervös hand. Ungefär samma scenario utspelas vid vasken, och ofta finns varken tvål eller pappershanddukar kvar så det enda man fick ut av tvätten var blöta händer.
Sommarens killer var Cuba Café i Malmö. Jag kommer aldrig aldrig aldrig gå dit igen, trots härlig stämning, goda drinkar och käck musik. Toabesöket var ett trauma. Gå.Aldrig.Dit.

I utopin Japan däremot lämnar tjejerna damernas som de själva vill hitta det, plus att det finns fem städtanter on call hela tiden. Jag är så himla äckelmagad och bakterienojig så för mig är detta verkligen ett issue som höjer den dagliga livskvaliteten. Dessutom är allt automatiserat så man behöver aldrig röra spolknappar, vattenkranar eller något annat. Fast det hade inte gjort något för alla är helt besatta av att vara fräscha. Jag har flera gånger sprungit in på McDonald's mittt i natten, och det är som att stiga in i kungasviten på Grand Hotel. Och aldrig kostar det pengar heller, och inga läskiga blå knarklampor. Det finns liksom inget klientel som måste motas bort. Dessutom gör toan spolljud så fort den känner att någon närmar sig, och det är en riktig favorit för såna som jag som inte kan kissa när man vet att folk står utanför och hör ljudet av varenda droppe.

Värst är engelska tjejer. Det är inte ovanligt att komma in och hitta toan fylld med typ gult gubbkiss (de måste vara så jäääääkla uttorkade, fy satan, jag har till och med sett SKUMMAT kiss) och INGET PAPPER. De hoppar alltså över både tork och spol. Döremot går det bra att kissa ner hela ringen och halva golvet. Men vidrigast är kanske att engelska tjejer i princip aldrig tvättar händerna. Jag klarar typ inte att skaka hand med nya bekantskaper i det landet...När jag bodde i London var snuskiga tjuttor en naturlig del av vardagen, men när jag var över häromveckan för första gången på drygt ett år fick jag ångest varje gång jag kände att det var dags att besöka the ladies.

Överhuvudtaget är det lite väl liberalt med kroppsvätskorna på hemmafronten. Nästan lika äckligt som att råka nudda rumpan vid någon annans gamla kiss är det att ha en frisläppt, mjölkande spene till latten. En japanska skulle ALDRIG hänga ut en vårtgård stor som ett stekt ägg i en främmande människas cappucino. Det görs liksom ingenting för att dölja ens milky business, det bara VÄLLER av saftiga juvrar på Malmös caféer, och café är verkligen äckligaste stället eftersom många av dryckerna är mjölkbaserade och man helst inte vill påminnas om deras ursprung medan man sippar. Jag är ledsen, men det är så jäkla skabbigt. För ett par veckor sedan hörde jag till och med sörplandet så nära processen pågick, och jag kan säga att den latten tappade snabbt sitt sting. Knasigast är när hela gäng nyblivna mammor kollektivkör. Skulle de sitta topless på en vanlig tjejmiddag innan de blev så moderjordiga och härligt naturliga också eller? Skulle de dra ner trosorna på en räkfrossa?

Så, det var dagens moralkaka. Och för er som inte vet - jag är 27, inte 77...

PS. Till mina kära tjejkompisar med kiddos, det är FRÄMMANDE damers vårtgårdar som är äckliga, så ni är inte träffade. Det är som med pungar - de är ugly och ganska äckliga, men sitter den på Christoffer är jag inte diskriminerande.

3 kommentarer:

Linda sa...

Jag skrattar aldrig så mycket som när jag läser din blogg, Maria! Och blir nästan lite ledsen i ögat för att vi inte hann träffa. Date i Tokyo ERFORDARS! Mannen och jag planeras för fullt, på fredag får jag förhoppningsvis klartecken om jag kan börja dra i mina trådar... Håll tummar och tår och allt hopp! Hoppas att du njuter av att vara tillbaka i Nippon!

Maria sa...

Ni MÅSTE komma hit, på riktigt!!!! Så jäkla knas att vi inte hann träffas, man tycker att 5 veckor är så länge och att allt i världen kan hinnas med, men icke... Snälla dra i alla trådar och kom hiiiiiiiiit, behöver en allierad :)
KRAM gumman!

klenin sa...

Ooh, trots att jag inte har något problem med offentliga toaletter lockar Tokyo ännu mer nu! Shit, jag kommer gå runt och okynneskissa dag ut och dag in så länge benen bär mig. Om inte förr så hörs vi när jag och res-Anna clearat våra semesterpolicies och bokat hela kittet! /Helena