Swedish Style kickoff mm

När detta skrivs sitter jag på ett uggligt InterCity-tåg i mitten av Småland på väg tillbaka till Malmö efter att ha varit i Sthlm och kickoffat Swedish Style. Åh det var så fint! Caroline (los projektledare) är verkligen en jäkel på att fixa kalas. Festen gick av stapeln på hotell Anglais, på en slags takterass på tredje våningen. Ett nät var uppspänt över den lilla gården och hundratals gula ballonger hade släppts upp så de bildade ett tak. Under denna gula himmel minglades det deluxe och vi frossade i skumpa och snittar. En massa folk som på ett eller annat sätt är involverade var där, och en massa pressfolk. Jag gjorde mingel och det brukar vara det värsta jag vet, men till och med det var skoj. Självklart var mina Stockholmsbrudar på plats och som alltid är det ingen hejd på skojandet. Sedan gick vi till East och alla vid bordet hånglade förutom jag (sanning med modifikation, men typ), men det gjorde inget för jag var så himla glad i hatten och rusig över att få vara med om så mycket roliga saker. Här lite mingelpix.



Jag hann också med möten med ELLE, DV och Solo, lunch på Chutney med Sanna, sushi och vin hos min gamla Chica-chefreddis Helena (som har världens sötaste son, lilla Otto som har jordens största ögon och längsta fransar, bless!), lunch med Caroline, ett besök i Linas studio och lite shopping. Ville köpa alla färgglada strumpbyxor i stan, så foxy. Alltid lika skoj att vara i Stockholm, förutom en skopa snäsiga brudar som tar begreppet dryghet till nya dimensioner är det en av mina topp-5 bästa städer. Listan är såhär:
1. Tokyo (för galenskapen, hysterin och den ständiga over the top-mentaliteten)
2. London (för att jag levt mer än en fjärdedel av mitt liv där och det är mitt andra hem always forever)
3. Barcelona (för romantiken, solen och cavan)
4. Hong Kong (för att krocken mellan öst och väst aldrig blir så cool som där)
5. Stockholm (för vännerna, festerna och för att sommaren aldrig blir så damn vacker som här)
Malmö är ljuvligt för min underbara familj och alla smashing kompisar, men stan är i ärlighetens namn inte särskilt spännande. Vintrarna i Malmö fick mig att upprepade gånger att tvivla på om jag verkligen levde. Hade man kunnat dö av uttråkning hade jag varit uppäten av gravmaskar vid det här laget. En gång myntade Sydsvenskan sloganen ”Haur du sitt Malme haur du sitt varlden”. Jag är ledsen, men det är fel. Oerhört missledande information, sydis.

PS. Innan idag på Stockholms centralstation gick jag in på Pressbyrån för att handla godis och en deckare. Då kommer en galen DUVA in på Pressbyrån. Så överjordiskt äckligt. Duvor är och förblir den värsta pest jag kan föreställa mig och bara åsynen av en får alla mina sinnen att krevera.