Fredag:
På dagen var jag på ambassaden på möte. Lyckades åka helt fel på tunnelbanan dit, och tackade min lyckliga stjärna för att tjejen jag skulle träffa också var sen. Tunnelbanesystemet i Tokyo är helt förvirrande! Finns liksom flera olika system som vävs samman, men de ägs inte av samma typer, så de är inte på gemensamma kartor, man måste lösa olika biljetter etc etc. I alla fall, efter mötet promenerade jag till Roppongi och åt lunch (tonfisk, alger och brunt ris - hey hälsoguru!) och läste en massa infopapper och böcker jag fått. Sedan hem till datorn, men tröttnade och la mig under filten i soffan och hade Ugly Betty-maraton istället.
När Christoffer kom hem drack vi lite vin och gjorde oss fina, sedan åkte vi till en klubb som heter La Baron (ja, som Paris-klubben, samma ägare) där en kompis till vår kompis Micke hade fest. Micke och hans tjej Megumi hade gjort jättefina visuals som lyste upp det annars nästan becksvarta stället. C lyckades få i sig fem Gin & Tonics och jag ett antal vita vin, och då smög sig suget efter karaoke på. Våra svenska kompisar var på samma sunkiga karaokeställe i Shinjuku där vi var för ett par veckor sedan, så vi tog taxi dit, rakt in i Tokyos kaotiska red light district med sina karaokebarer, sexklubbar och spelhallar. Vi hittade vår muntra skara i rum 28 högt upp i den anonyma skrapan där stället ligger, och sedan sjöngs det 80- och 90-talshits nonstop i ett par timmar, endast med paus för beställning av drinkar och tilltugg (hur mycket förfriskningar man vill ingår ju i inträdet). Jag åt tre skålar edamamebönor (sojabönor). Hysteriskt gott. Kvällen avslutades med att jag showade till min version av Kylies "Locomtion" i vinylsoffan, och lyckades göra hål i tyget (plasten) med mina stilettos. Alltid lyckad! Sedan taxi hem och stup i sängen.
Lördag:
Två zombies kröp ur sängen i riktning mot soffan någon gång alldeles för sent. Jag var huslig och gjorde american pancakes, men C (som har aptit som ett helt fotbollslag) var så illa däran att han knappt fick ner något. More to me then! Vi kollade Ugly Betty, 24 och South Park, och sov lite mellan varven. Sedan tog vi oss samman och åkte till en stad utanför Tokyo som heter Chiba, där det finns en jätteoutlet för kläder och möbler. Det fanns inget fint alls där, men det var kul att komma på utflykt. Alla outlets var lika fina och välsorterade som märkenas "vanliga" butiker, och det känns skönt när det inte är så uppenbart att det är en hel institution andrahandssortering.
Sedan tog vi tunnelbanan hemåt, hämtade upp en pizza till mannen och köpte lördagsgodis till damen. Sedan såg vi Shortbus, och båda var helt nervösa innan att det skulle bli pinsamt att se alla, veeeeeery graphic, sexscener, men filmen hade inte alls den stämningen. Det var snusk exakt hela tiden, men filmen var inte SEXIG, om man säger så. Mer fnissnivå på många scener.
Söndag:
Frukost framför filmen "Blue in the face", som är en riktig pärla. Lou Reed, Harvey Keitel, Jim Jarmusch och en massa andra är med i denna typ doku om Brooklyn-bor. Riktigt fin feelgood. Peppade av den åkte vi med glatt humör till Yokohama, som känns som en förort till Tokyo, men har 3,6 miljoner invånare. Hela stan känns väldigt nybyggd och hade inte särskilt mycket karaktär. Vi åt sushi som var jättegod, och strosade genom världens största China Town. Jag gillar det här med alla röda lyktor i chinatowns, det blir så magisk stämning. Och alla små matstånd som trängs på de smala gatorna, där tanterna fixar dim sums och rostade kastanjer. Vi kom hem ganska sent på kvällen, och åt kvällsmat framför filmen "Blood Diamond" om diamantjakten under inbördeskriget i Sierra Lenoe i början av 90-talet. Den var så hemskt, grät ögonen ur mig. Fattar inte att människor kan vara så onda och kallblodiga. En stor del av filmen visade de barnsoldater som rekryterades av rebellerna, och det är så grymt att tänka sig hur livet blir för en kille som rövats bort från sin familj när han är 10 år för att lära sig att döda. Det finns fortfarande idag över 200 000 barnsoldater i Afrika. Vår värld är så jäkla sjuk.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar