I natt vaknade jag klockan två av att jag trodde att min mage skulle spricka. Jag är helt allvarlig när jag säger att jag tvivlade på att huden skulle hålla. Magen stod som en ballong, eller kanske snarare fotboll. Jag är van vid att vara uppsvälld, min mage blåser upp sig bara en bit mat kommer i närheten, men det här var något annat. Magen var stenhård och gjorde så ont att jag kom in på tankar om tarmvred alternativt en allergisk reaktion som skulle spränga mig inifrån. Hela natten fortsatte det, och jag övervägde flera gånger att väcka Beats och be honom sätta sig på magen och TVÅNGSPRESSA ut vad som måste ha varit tidernas största fall av "trapped wind" (vad säger vi på svenska - inspärrad fis??). Blev riktigt orolig när varken gas eller bättring gjort sig påminda vid åtta i morse. Om det nu vore så odramatiskt som extrema mängder trapped wind borde det väl söka sig utåt så småningom? Jag kunde inte ens resa mig innan klockan ett idag.
Medan jag låg i sängen och skrev på glammiga skönhetstexter medan magen hotade skicka iväg mig till månen om man tryckte till på den, chattade jag med Martin. Han frågade om det kunde vara överdos på hallonskallar. Och SE DÄR - där tror jag vi kan ha problemet. Förra veckan kom en påse hallonskallar från mamma. I måndags kom ett KILO svenskt godis inklusive hallonskallar från Åsa. Och VAD har då varit Maria Ahlgrens kvällsmat i en veckas tid, förutom när vi åt på lokal i fredags? Jo, hallonskallar och diverse annan lakrits. Jag har alltså BARA ätit hallonskallar till kvällsmat en massa kvällar på raken, inget annat att balansera med. Och så undrar jag varför min mage är i fullkomlig upplösning.
Nu är klockan tre och jag har precis hasat mig ner till ett lokalt café och ätit ett rejält mål ris med svampsås gjord på sojamjölk. Om en och en halv timme ska jag fika med skönhetschefen på VOGUE. Känns ju jäkligt lägligt att logga in med buken tio minuter innan resten av kroppen. Har inte lika ont nu, men bekväm, det är jag inte.
Buuuu, vill aldrig mer se hallonskalle!!!! I alla fall inte på ett par dagar...
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar