Så jag gjorde vad vilken krisande 27-årig expatfru som helst med för mycket ledig tid och för lite disciplin skulle göra - laddade börsen med hustrulön, väskan med Marlboro Menthol (man får vara dålig flicka när krisen kallar) och podden med de sorgligaste låtarna jag vet och begav mig ut för att shoppa lite lycka.
Sex timmar och en tjejlunch med Åsa (inkl. shopping) senare var jag rusigt lycklig ägare till:
En t-shirtklänning i urtvättat svart med små tryckta vita rosetter och halvöppen rygg från LDS (b-märke i Shibuya 109-huset)
Ett halsband med litet glittrigt körsbär från LDS
Silvriga låga peeptoes från Esperanza (i smickrande size LL - Japans motsvarighet till 39)
Silvrig paljettväska från 80-talet från Kiliwatch Vintage
Neonrosa tygpåse ("The Eco Bag") som jag fick på köpet på Kiliwatch
Svart tisch med stort rosa metallic-M från Zara (i ett försök att egoboosta)
Armband med blå plastrundlar från källaren i LaForet-varuhuset
En grön singoallablus från nån b-butik i Shibuya 109
Turkosgrön ögonskugga från Body Shop
PS. Lägg märke till den trevliga hemmafrutwisten i mina oerhört glammiga modebilder - the ever present dammsugare
På kvällen blev det dags för min andra last - middag på lokal med mannen och fritt flödande vin. Vi åt på crossasiaten Monsoon i Daikanyama - är besatt av deras vietnamesiska vårrullar. Blev också två korgar ångkokta shrimpdumplings, grillade räkspett och sallad i jordnötsdressing. Monsoon är vägg i vägg med American Apparel, så vi passade på att slinka in och shoppa två jackor och en grå sweatie till killen. Tror jag ska köpa denna som datorväska:
Sedan pratade jag 2,5 timmar i telefon med Hille. Gud vad jag saknar mina gamla brudar, inget är så terapeutiskt som ett klassiskt tjejsnack.
Imorgon blir det mer tjejsnack, fast denna gången med Anna, Åsa och Malin på "Kill Bill-restaurangen" Gonpachi (stället inspirerade Tarantino till fightingscenen där Uma kickar rumpan av yakuzan). Maten kickar rumpan av mig, och jag ser fram emot lite grillad fisk, sushi deluxe och vitt vin.
Inlägg
2 kommentarer:
Känner mig mycket avundsjuk just nu. Hittade mycket kul i Harajuku men kändes inte som om saker och ting passade mig. Fast jag hade lite ångest att jag köpte skor i L men det kanske jag kan komma över... ;)
Japp, man får aldrig börja jämföra sig med japaner - det är som att köpa enkelresa till fettångestland ;)
Och L är ingenting!! Snacka när din fot knappt kommer i en LL (som underskriven).
Och det tar lite tid att hitta saker i en stil man gillar här - mycket mode i Shibuya och Harajuku är ganska bimboaktigt och inte i linje med vad vi gillar att gå klädda i i Sverige. Vet inte hur användbart miniminishorts och rappers delight-linnen känns på svenska gator haha.
Skicka en kommentar