Tjusigare kanjiplugg

White Rabbit Press är ett förlag som specialiserar sig på kanji-flashcards (rekommenderas starkt). För att locka även oss lite mindre studiemotiverade (och andra) har de bett konstnären Yuki Nakano designa ett bokmärke som man får på köpet när man shoppar. Jag blir direkt mer på g!

Så här säger Yuki om inspirationen:

i made it a bit manga style because it's going to be distributed with kanji flashcards.

inspirations from

-ukiyoe lettersets from edo period (the composition)
-christian siriano puffy neck dress from project runway season 4 (fangirldom)
-pirates of the caribbean sea creature people
-bluebells that was lying around in my house
-vogue italia craig mcdean editorial

maybe just simple bw lines was better, but i can't let monochrome happen because i'm all about colours.

Glad Påsk alla fina läsare!

From London with Love

God morgon!

Solen skiner, jag sitter i barndomshemmets kök med bror och make och äter mammas hembakade bröd och fruktsallad (killarna gör American pancakes) och blickar ut över Malmös kanske mest välmanikyrerade trädgård (pappa är kungen av trädgårdsmakeovers och han har en karriär bakom sig som smugglare av orientaliska träd, bland annat från Japan). I ett av de orientaliska, formklippta träden skådar jag just nu ett antal skivor Roast n' Toast som trätts upp på grenarna - en liten vårrpresent till Malmös småfåglar. Tidigare har jag bekantats med små späda japanska träd klädda i pappas XL-täckjackor i skydd mot de skånska vintrarna.

Så - London! Lovely my dahling, absolutely splendid! London är fortfarande så kärt för mig och så fort planet nuddar Heathrow's mark känner jag att nu är vi hemma. Här har jag bott under så många viktiga perioder av mitt liv, från barndomsåren på Westfield's Primary School där jag sportade full uniform och lunchlåda till partyåren runt tjugo med journalisthögskola och poppojkar.

Anyhows, jag tog tuben direkt i till TopShop bara för att scanna läget. Ebba kom dit och så tubade vi till italienska Carluccios i South Kensington, där vi skulle möta upp min exilbror Jonas och exilkompis Nina. Jag och Ebba smygstartade med bubbel, och sedan dök de andra upp och in på bordet flög vinglas, pastas, risottos och lasanger. Blev så lycklig när jag såg min lille bror i dörren och mina fina vänner runt bordet.

På onsdagen promenerade jag från Jonas lägenhet i Chelsea till - surprise - TopShop. Men det blev sååå dåligt med shopping! Detta är totala inköpslistan:

* "Pippa"-jeans, ljusblå, smala jeans som slutar vid ankeln och blir perfekta till maffiga klackar (TopShop)
* Ljusblå, miniliten jeansjacka som man fäller upp kragen på och rullar upp ärmarna på för en look à la Julia Roberts hookerkompis i Pretty Woman (TopShop). Se bild.
* Mörkblå denimhotpants med superhög midja (TopShop)
* Klänning med tubliv och puffkjol från H&M (se bilden)
* Ett brett blått resårbälte och ett smalt i läder och lack från TopShop. Det breda är på bilden.
* Svarta, helt basic, tights med extra långa ben så de rynkar sig vid foten

På eftermiddagen var jag helt slut, men kom igen efter två Starbuck's Espresso Light Frapuccino. På kvällen var vi ett stort gäng på gastropuben Builder's Arms vid Sloane Square, bland annat lyckades vi samla hela fem brudar ur vårt gamla gymnasietjejgäng - Nina, Ebba, Tove, Anna och jag. Och så min lille bror så klart.

På torsdagen promenerade jag mest runt ett par timmar och insöp. Köpte tidningar på Borders och fikade. Sedan tuben till Heathrow för hemfärd.

Ännu en gång hamnade jag i trubbel med gränspolisen. Ni som följer bloggen minns när jag gjorde en taliban och försökte föra ombord ett vapen på planet från London till Malmö i somras (Beats nyckelring som var replica av ett martial arts-vapen). Då blev jag hämtad av två k-pistar och förhörd i cell.

Nu gällde det ACOs duschcrème "Apricot". "I'm afraid we have to take a closer look at this ma'm". ACO Apricot duschcrème innehåller spår av ämnen som kan användas vid bombtillverkning!!!!! ACOs duschcréme is the shit för morgondagens terrorist. Jag fick i alla fall ännu en gång överlämna en ägodel till brittisk gränspolizei och skriva på papper att jag avsäger mig rättigheterna till ägodelen. Bisarrt att jag blivit typ stammis i terrorregistret och BISARRT att Apotekets duschcrème hamnat i ett hotfullt sammanhang.

Ah - nu kom Philip och Beats till bords med ett helt fat american pancakes, vispgrädde, lönnsirap och jordgubbssylt. Så nu loggar vi ut blixtsnabbt!!

From Malmö with Love, del 2

Är jättesvårt att blogga från malmö! Är nästan aldrig med datorn. Och i morgon reser jag till London och ska inte ens ha med den lille babyn. Skäms och känner mig helt stressad. Lova att inte sluta läsa bara för att jag har tillfällig svacka!

Är fortfarande jetlaggad men har ändå vinat helgen långt så det sipprar ur öronen på mig, så nu är jag dubbeldöd. I fredags skulle jag hem på en lugn ost- och vinkväll hos Soffan, men tre flaskor, en arg granne och en paket japanska Peche-ciggisar senare kunde det konstateras att kvällen blivit ett sjöslag. Landade halv fyra i sängen efter att ha tvättat ansiktet med handtvål.

I lördags var vi på party i Soffans killes gamla kollektiv med One Hit Wonder-tema. Bygget var knökfullt och många hade ambitiöst klätt upp/ut sig. Varken jag, Soffan eller Ida (som hade tjejmiddag/Melodifestivalfrossa innan) var uppsvidade (fast Ida hade någon Lisa Ekdahl-grej going), men efter ett par glas vin tyckte Soffan att hon och jag ju kunde gå som Milli Vanilli. ???????????! Och vad skulle vi bygga det på?! Två bleka snart medelålders damer i klänning och klackar - "jo vi tänkte att vi skulle vara Milli Vanilli". Mycket konstigt initiativ. Titta på dem! Och titta på oss! Ser ni likheterna?


Tråkig grej var att någon snodde vår vinflaska som vi på vuxenvis lagt i kylen på kylning. Sånt är faktiskt inte okej. Jag lyckades även glida ner i en SPLITT i köket pga skyhöga klackar i kombo med halt nerdrinkat golv. Jag skojar inte. Ett under att jag inte bröt sönder mig.

Nu ska jag och Beats åka till Davidshall och käka med vårt gamla tokyogäng, Anna + Magnus och Emil + Åsa. Det är snöstorm i Malmö så lite av ett projekt hur vi ska transportera oss. Ska charma lillbrorsan lite! Åkte förresten med en taxichaffis häromdagen som undrade om jag var "blandras". "Du ser liksom lite blandad ut" sa han. Jag tackar och tar emot, hade gärna varit lite exotisk.

I morgon blir det London. Längtar galet! Har fått hustrulön av maken och planerar stora utsvävningar.

Förlåt förresten att jag inte har några bilder - glömde kameran i lördags. Ska bli bättring! Ni får visualisera. Sedan ska jag bli duktig bloggis igen när jag är tillbaka i Tokyo.

From Malmö with Love, del 1

Bara för att förvarna - det kommer inte bli mycket Tokyo de närmaste veckorna - känns lite fel att sitta i Sverige och skriva om Tokyo - men häng gärna med in bakom kulisserna när jag och Beats GÖR SVERIGE!

Nu är jag och Beats på plats i pappas källare. Jag, Beats och min bror Philip, aka Flärpen, har haft FF sedan i onsdags eftersom pappa varit i London, men igår kväll kom också han hem. Såklart är vi jetlaggade och mer döda än levande, men lite har vi pysslat med ändå.

I onsdags kväll kom vi fram, och då bara installerade vi oss i vårt tillfälliga hem innan vi däckade.
Igår klev vi upp i ottan och käkade underbar långfrukost med allt det där man saknar när man är borta i Nippon. Mammas hembakta bröd, yoghurt, ICAs eko-musli, Brämhults osv. Beats gick även igång på mindre charmiga inslag som leverpastej och mögelost.

Senare åkte vi in till Malmö city och träffade upp mamma. Vi käkade bulgursallad på Njutbar och sedan sväng på H&M. Vilken besvikelse! Har peppat inför H&M flera veckor, och så kommer man ut med bara en t-shirtsklänning (bilden) och ett par strumpbyxor!


Nu kommer höjdpunkten - biltur till ICA Maxi där vi lastade vagnen proppfylld med precis allt man kan tänkas bli sugen på samt tusen tidningar och diverse så kallade hygienartiklar (finns ju inte normal deo i Japan). Sedan hem och slappa.

På kvällen gjorde jag, Beats och Flärpen grandios tacomiddag med alla tillbehör man kan önska. Lekte också lite med det här glada snoppskyddet som pappa fick en gång i tiden från någon gubbe på Papua Nya Guinea som han hjälpt till att rädda livet på genom att skeppa ut en dialysmaskin i djungeln. Snoppskyddet har en liten fjädervippa längst ut på toppen, very camp! Det är Flärpen som modellar. Damer, kan ni tänka er när en karl börjar dansa parningsdans runt en uppsvidad i enbart den här!



Sedan Kockduellen, dokumentär om istiden och Vad blir det för mat innan vi gick ner och slocknade i vår källare. I natt har jag sovit som en kratta, varit uppe och sprungit konstant. Hata hata hata jetlag.

Nu har vi käkat långfrulle och det är dags för mig att dra till Handelsbanken för att reda ut detta internetkaos som drabbat mig. Har precis ringt runt och förklarat för diverse myndigheter varför min räkningar inte blivit betalda än.

Sedan ska jag förbi en av mina äldsta kompisar, Hille, som precis blivit mamma, och hälsa på den nya bebisen. Efter det fika på Möllan med Ida. I afton familjemiddag och sedan ost- och vinkväll hos Soffan. Blir en bra dag (förutom Handelsbanken)!

From 33B with love

Det börjar bli lite tradition att rapportera från flygplan här på bloggen! I skrivandes stund har vi varit i luften tre timmar och jag klättrar redan på väggarna.

Ett mycket misslyckat faktum är att jag sitter och ugglar bak i ekonomi medan Beats gottar sig framme i business. Sony bjussar hela vår lilla tvåmannafamilj på biljetten, men Beats åker som affärsresenär och frugan som Ture Turist. Vi försökte uppgradera mig i incheckningen, men eftersom jag beställt så kallad ”Vegan strict”-meny (det blir så när man varken vill ha kött eller mjölk – önskar så det fanns något med fisk fast utan mjölkprodukt av något slag) så måste jag hålla mig på platsen som maten är beställd till. Jag erbjöd mig att gå till plats 33B (min plats) varje gång det serveras mat och bära bort till nya platsen, men det var lite för flexibelt för japanerna. Är maten beställd till 33B så är det på 33B den äts! Spelar ingen roll att jag står och viftar med ett Silverkort som bara dignar av poäng som väntar på att bli använda. Det hjälpte inte heller att jag intygade att det är helt okej att äta ekonomimaten även om jag sitter i business, självklart fattar jag att det inte går att svänga ihop en businesstyle strikt-vegan i sista minuten. Men icke. Alltså sitter nu jag och Beats i varsin avdelning med gapande tomma stolar bredvid oss. Matlådan styr min komfort.

Well well. Har i alla fall ätit min första matlåda strikt-vegan nu, och det var en ganska fantasilös historia med ris och ångad broccoli, svamp och blomkål, plus en liten sallad på kikärter, tomat och lök. Till det brun bulle och fruktsallad. Låter kanske trist, men jag gillar ju sån mat. Älskar broccoli med lite salt och peppar, kan verkligen få cravings efter broccoli. Hur kul låter jag?

Från ångad broccoli till något glammigare – taxfreeshopping! Som vanligt har det bjudits på orgie, och jag har tömt såväl MAC- som Anna Sui-disken.

På MAC blev det (har packat undan påsen så blir tyvärr inga exakta produktnamn):

* Studio Fix foundationpuder i NC25 – ständig favorit och stapelvara
* Flytande eyeliner, kolsvart
* Superdupervolymmascara i tjock hylsa. Ska tydligen appliceras i två steg, men jag förstod inte instruktionen så får prova mig fram. Självklart svartaste svart.
* Superglossigt läppglans med plumpingeffekt i ceriserosa. ”Angelina Jolie!” ropade expediten, och världens mest tacksamma konsument köpte konceptet direkt.

Hos Anna Sui handlade jag:

* Moisturising powder foundation i nyans 02. Expediten hävdade bestämt att jag skulle ha den allra ljusaste, 01, men jag handlade med Thailand i tankarna. Jag blir aldrig brun, men helt hundraprocentigt vampyr vill inte ens jag vara i tropikerna. Särskilt inte bredvid Lina som är så där riktigt nordiskt fräsch och får den mest perfekta lilla brännan.
* Cerise nagellack som matchar läppglanset från MAC
* Ny puderpuff och puderdosa, formad som en ros

Handlade också tre presenter till mamma som fyller år om två veckor, och en liten symbolisk lyckönskningsgrej till min bästis Soffan och hennes kille som precis flyttat ihop, men det kan jag ju inte avslöja vad det är. En japansk traditionsgrej, så mycket kan jag säga.

Blev också hälften av tidningskioskens engelska utbud (ELLE, Marie Claire och så klart min guilty pleasure NOW!) samt dietbibeln ”French Women Don’t Get Fat”, som jag redan läst 70 sidor i medan jag satt i mig två påsar sura citrongodisar. Författaren kallar dålig mat ”offenders”. Det låter lite roligt tycker jag. Hon som skrivit är chef för champagnehuset Veuve Clicquot och dricker skumpa alternativt vin varje dag, samt äter enligt egen uppskattning på flotta restauranger runt 300 dagar om året. Låter oerhört lyxigt. Vill också vara VD i lyxsvängen och representera med gourmetmat och fnitterdricka varje dag.

Hmm, vad göra nu…? Har ätit upp allt mitt färdgodis, aka offenders, och nästan alla pretzels som kom i snackspåsarna (2 st). Är som vanligt hungrig trots att vi nyss åt – vad är det som händer med mig? Har jag gått i sömnen till något dagis och fått mig en binnikemask (stavas?)? Och tänk inte ens tanken – det är inga mini-Beatsar på ingång. Är alldeles för glad i diverse utsvävande nöjen för det (samt i nuvarande livsfas hejdlöst egotrippad och vill spendera alla pengar på klänningar, vingliga klackar, onödigt smink och extravaganta middagar och drinkar istället för på vagnar och blöjor. Det är något fel på min biologiska klocka.).

Nu ser jag på kartan att vi närmar oss sibiriskt luftrum. Följaktligen hinner det typ bli nästa millennium innan vi når Köpenhamn. Alla filmerna är halvvägs, så måste vänta en timme till. Tänkte se Elizabetth – The Golden Age och en dansk dramafilm som verkar rolig. Älskar dansk vardagsmisär. Jag drar fram en stund till Beats tror jag. Får lite ångest av att gatecrasha business som den snåla gratisresenär jag är, men vad fanken. Kan kanske till och med tigga till mig lite mer snacks, aka offenders.

Hej så länge från 33B!

(Obs! Upplagt efter landning, så inte helt autentiskt!)

Glöm för bövelen inte Japan Fashion Week!

Jag kan tyvärr inte bistå som reporter - åker ju till Sverige i morgon bitti och idag håller jag på med PÄRMEN och viktiga saker som skrubbning av ugn, men håll er uppdaterade här om vad som händer under Tokyos modevecka! Ska försöka kommentera lite när jag hinner. promise!

Butiksdesign på tokyoitiska

Hinner egentligen inte alls blogga, men blev lite inspirerad när jag såg bilder på hur nya Swarovski-butiken i Ginza ska se ut. Designern Tokujin Yoshioka har skapat vad han kallar en Crystal Forest. Hela utsidan täcks av rostfritt stål som reflekterar aktiviteten på gatan utanför. Butiken öppnar 29 mars, och känner jag tokyoiterna rätt kommer köerna ringla halvvägs till Kyoto...

Detta är bara ett exempel på hur viktigt det är med shopdesign i Japan. Alla modehus av rang signar upp de mest firade arkitekterna och designerserna när de ska bygga nytt. Att hyra lokal är för C-lirarna.
Här kommer några fina hus!

Tod's Omotesando - "betongträd" av Toyo Ito


Prada Omotesando av schweiziska Herzog & de Meuron


Gyre-gallerian på Omotesando med hyresgäster som Chanel, Bulgari, MoMa och grymma restaurangen Smoke (allt på menyn är på något sätt rökt eller grillat)


Louis Vuitton Omotesando - lite rave, lite karamellkung


Glammiga shoppinggallerian Omotesando Hills, ritad av stjärnarkitekten Tadao Ando


BAPY Aoyama - Bathing Ape-butik som ser ut som gigantiskt badrum/bårhus. Ritat av WonderWall.


Maison Hermès i Ginza - glimrar som en lykta om natten. Hela fasaden är transparent, och huset ska tåla vilken jordbävning som helst.

Maraton i tråk

Idag är värsta dagen. Jag lovar, INGEN kan ha det så tråkigt som jag idag. Ni kanske till och med hör mina snark?

På måndag ska jag träffa min revisor, så idag har jag ägnat fem timmar åt att redovisa kvitton för det senaste ÅRET. Har även tricksat med fakturor och en massa annat som inbegriper siffror, moms och en massa annat som tröttar ut huvudet.
Har även skurat alla golvet, skrubbat badkar, rensat avloppet (i duschen), tvättat tre maskiner och fortsatt strula med Handelsbanken. Funkar fortfarande inte, framför allt inte i Firefox som de flesta tipsar om ska vara bäst. Kan det vara min dator som knasar sig?

Idag spelar det ingen roll att jag är i Tokyo. Hade lika gärna kunnat vara Skövde eller Eslöv eller vad som helst. Jag ruttnar. Se bild för studie i missnöje. Där är även Pärmen med, som precis föll i golvet och ut rasade viktiga papper sedan december 2006.

Nu, pack or die.

Handelsbanken förstör mitt liv

Klockan är halv tolv på natten och jag sitter och gråter av trötthet och ilska. Anledning? Som tusen gånger förr att Handelsbankens internetbank är ett skämt och inte alls funkar på Mac. Bara hänger sig och hänger sig, samt låter sig bara öppnas i Netscape. Hur kan de där bankerna få hållas? Om jag, som är datageneration, tycker det är helvetet på jorden att få internetbankandet att funka, hur är det då för alla över typ 40? Hur bankar gamlingar, som dessutom har svårt att gå till banken live?
Jag har blivit erbjuden att hämta engångskoder på ett av deras kontor och logga in genom såna istället för med certifikat, men det är aningen tricksy när man bor på andra sidan jordklotet. Är ju ren tur att jag ska till Sverige snart. Men man kan ju inte UTGÅ från att alla kan komma till kontoret.

Sorry Lina att du inte får pengar för alla hotell du bokat. Jag är ledsen, men Handelsbanken gör så mot oss som använder Mac. Vi kommer inte förbi moment "Fortsätt". Eftersom jag tryckt på knappen typ tusen gånger kan det iofs vara så att du snart har en 28 000 pix på kontot. Det kan du leva gott på där borta i Vietnamn. Pho-nudlar livet ut.

Vill också passa på att skälla på SVT vars stremingtjänst är helt komplett värdelös - dels för att vi är långt borta, men också för att vi är ett Mac-hushåll.
VARFÖR är internet till för PC/Windows? Kan någon förklara det? Så indie är tamejfan inte Mac. Att lyssna på Sveriges Radio går också åt helvete oftare än inte.

Nu - in och fortsätta sura under täcket. Handelsbanken och SVT - tack för sabbad kväll (har försökt se Kobra, men med speeden som erbjuds är vi nog knappt genom introt i morgon bitti. Modernt hörni!).

Världens bästa lyxhustru

Gud vad jag är bra på att vara lyxfru! Kom hem för en stund sedan efter att ha blivit inpackad i 24 karats guld på en skönhetssalong i Ginza, och nu står jag och steker hamburgare (dock vegetariska, så inte helt idealisk fru). Har även ägnat senaste dagarna åt fruiga grejer som städ och tvätt inför Sverigeresan.
Underbart att vara nyguldad i alla fall. Man ser inte på foto, men man får alltså bokstavligen talat guldlyster! Guldet är ju UNDER huden. Hur coolt som helst!

The girl with the golden touch

Jippiiiii!! Pratade precis med en av tjejerna på UMO, skönhetsföretaget som gör ansiktsmasken av 24 karats guld, och jag ska dit klockan 16 och få en 90 minuters behandling. Gratis! Jag kommer ju glida in i Sverige som värsta fräsiga pinglan ju. Eller i alla fall lite mindre opinglig.

Nu ska jag skicka reportage till Damernas Värld. Har alltid sån ångest när jag ska lämna från mig ett jobb! Efteråt kommer man ju på tusen grejer man hade velat lägga till, formulera om, putsa till...
Det är i alla fall Damernas Värld nummer 7 ni ska komma ihåg att shoppa!

Robotens nya jobb - sexklubbbsguide i Osaka

Alltså jag älskar Japan! Bara här skulle man plocka in en robot som sexklubbsinformatör för att manipulera lagar. Här är the lowdown:

Osaka är Japans sexcentrum, och för att kunderna ska lyckas hitta den perfeka healthclubben, bordellen eller temaklubben finns ungefär 175 informationsställen (ofta liten butik bakom rosa skynken med mängder av kataloger och infomaterial, typ turistbyrå). Häromåret blev det olagligt för dessa informatörer att gå ut på gatan och prata med kunder i behov av navigering eftersom det räknades som sexkoppleri. Många löste det genom att låta personalen helt enkelt ställa sig knäpptysta på gatan med "Ask me" tryckt på jackan eller en skylt. Då var det ju inte deras fel om de råkade koppla ihop någon kund med en lämplig madame! Men förra året blev även detta olagligt.

Vad gör då inte en slug infocentral om inte bygger om en robot som får stå ute på gatan med en knallgul "Ask me"-skylt! Det står inget i lagen om robotar som säljer sex, så alla är nöjda och glada. Innan sitt jobb som sexklubbsguide jobbade roboten med att dirigera bilar runt vägarbeten. Genial!

Ugglan

Kul när man försöker piffa upp en möglig vinteroutfit med sina tjusigaste Dior-solisar i moviestarmodell och tänker att mössa med solisar är ju lite sådär St Moritz-glammigt, och så kommer killhelvetet in i rummet och utbrister: "Men ÄLSKLING! Varför ser du ut som en UGGLA idag?!".
Ena dagen mobbas jag för mitt skägg (aka ljust fjun på kinderna), nästa dag för att jag har ögonlock som en kines (japp, den kommer frekvent: "Det är så gulligt med dina ögonlock, det är som en liten kines". Vad menar han??), och nu för att jag ska göra stan stylad till uggla. Dumma dumma Beats. Oven ser ni i alla fall ugglan på promenad på Aoyama Dori, sippandes en jordgubbssmoothie från Vegetaria inne i Shibuya Station.

På besök i gymparken

Jag och gym är en katastrofkombo - vi har haft så lite att göra med varandra under åren att man skulle kunna säga att vår relation är totalt obefintlig.

Men lite sportig har jag varit i helgen i alla fall! Jag har testkört diverse träningsredskap. Närmare bestämt på showroomet i teknikvaruhuset Bic Camera i Yurakucho. Är man snål skulle man kunna gå dit tre dagar i veckan och "prova" så pass mycket att man snart har ett fullt gympass att skryta med. Jag är inte snål, men lat, så jag lär inte gå dit, men jag är lite intresserad av att handla ett sånt där bälte man spänner om magen som sedan tränar kaggen medan man själv tittar på teve och äter popcorn.

Här är några grejer jag testade.

Slender Shaper - magbälte som vibrerar musklerna i form. Mycket intresserad av köp. Som man skakar! Kolla min pose, jag är sönderskakad till en krum liten ostbåge!



Riding Bull. Helt sjukt vad denna hysteriska pall körde igång. Beats körde upp den på högsta speed och jag kunde knappt sitta kvar. Ska vara mycket bra för beachrumpan. Kolla pensionären på "tjuren" bakom - hon är helt kolugn och typ SKRITTAR med sin maskin. Jag var typ i full galopp.



Lång massagegrej, typ som en tjock käpp med huvud. Gjorde faktiskt lite ont.



Ryggmassör. Denna är nog riktigt grym att ha när man sitter och datar. Som dyna, fast ger verkligen hardcoremassage.



Massagefåtöljer. Japanerna älskar massagefåtöljer och går gärna in på varuhus och tar en tupplur i en sån. De riktiga lyxiga varianterna ser till att fixa hela kroppen från topp till tå - tror tom man kan få fotreflexologi.

"Honto da! Ero ero ero!"

"Ero" är kort för erotic och har blivit lite av ett buzzword här borta. Man ska vara ero-kawaii (sexigt söt), ero-kakkoi (sexig cool) eller bara ero. Ero är nya kawaii, alltså ett rättsnöre och ideal som precis alla vill anamma.

Igår när Beats väntade på mig i Ginza stod han bredvid två tjejer som tittade på foto i den enas mobil. Det måste kommit upp en riktigt hot bild, för plötsligt går de i gång i kör: "Hontooo da!!! Ero ero ero!!!". Hihi, låter riktigt roligt tycker jag. Så goofigt på något vis. Jag börjar typ tänka på Eros Ramazotti, och det är fan INTE sexigt. Honto betyder typ "verkligen", så honto da är i detta fallet ungefär "Wooow! E de saaant?!?" gissar jag (tjejen som hoppade av japanskakursen ska kanske inte leka fröken...).

Ok, NU in och väcka min ero make. Håll till godo med några ero grabbar ur Shibuya-stilbiblen för killar, Men's Egg.. Ero ero ero!

Liten blogg i väntan på att Beats ska vakna

Min matorgie håller i sig, och igår vallfärdades det för tredje gången på fyra dagar till italiensk restaurang. Kommer bli pank och fet inom mycket kort. Igår var det krogen Mardi Gras i glitzy Ginza. Riktig vuxenmiddag på tumanhand med Beats. Han åt som vanlig biff ("ser du så fint fettet är insprängt här, då vet man det är fint") och jag svärdfisk med tomat- och olivsås.

Efter middagen strosade vi runt i Shinbashi. Det är GALNASTE kvarteren om man vill spana in hur japanska salarymen roar sig. Bara minimala hål i väggen-barer, sexklubbar, ramenrestauranger och rökiga yakitorihak. Det vore de perfekta hoodsen att spela in en Tokyo-film i. Mycket Blade Runner-esque. Rörigt, rökigt, folkligt, små gränder kantade av seedy klubbar med blinkande skyltar och packade kostymnissar. Långs gatorna står flotta direktörsbilar uppradade medan deras herrar förlustar sig, och precis alla sportar svart kostym och portfölj.
Fast ganska sorgligt är en promenad här också - i varje gathörn står gatuflickorna och bjuder ut sig, och det är långt från den glassiga hostessindustrin i Roppongi. Flickorna i Shinbashi är klassiska gatuflickor med fårade ansikten, billiga kläder, en hallick runt hörnet och förmodligen i många fall knark i ådrorna. Sexklubbarna lockar med damer utklädda till skolflickor, kontorshäxor och sjuksköterskor liksom hederliga fashion bars, bikini clubs och soap lands. Mycket rosa skyltar som alltid när det gäller Tokyos så kallade "pink world".

Efter att ha dragit runt på Shinbashis bakgator hamnade vi på en trång, spansk bar med det pigga namnet "Olleria". På Ollerian drack vi massa cava och sangria, sedan gjorde vi som japanerna och sov på sista tåget hem.

Nu vill jag äta pannkakor, så dags att gå in och ruska liv i mannen. Klockan är 11.11 så verkligen dags! Jag är som en pensionär och vaknar alltid runt halv nio, och sedan går jag här och väntar och väntar och väntar...

Och så här ser vi ut idag!

Idag har vi svidat upp oss i volangkjolen från Heather (i Parco-varuhuset i Shibuya), t-shirt från Merde/Las Vegas i Malmö och armvärmare från den skabbiga gallerian under Shibuya station. Snälla bortse från vad som ser ut som en skallig fläck vid luggen! Inte hett.

Now and forever - mina bästa beautyvänner

Jag har varit på jakt efter den perfekta hudvårdsrutinen sedan jag var 14 år och började få små finnar inför varje disco. Sedan dess har jag letat över hela jorden efter de mest oumbärliga lotionerna, crèmerna, serumen, rengöringsprylarna, skrubbcrèmerna och på senare år ögoncrèmerna (börja förebygg rynkorna redan runt 25).

Jag tror inte att den perfekta crèmen finns, jag tror det finns många. Hur huden mår och vad den behöver i olika perioder beror på så mycket - hur vi mår, hormoner, luftmiljön vi vistas i, maten vi äter och hur stressnivåerna ligger. Ibland mår min hy jättebra i perioder när jag knappt rör en peelingprodukt, andra gånger ser den ut som ett torrfnasigt russin trots rollsroycecrèmer och besök på salong. Förutom att hitta produkter som huden trivs med gäller det att hitta maten huden trivs med, luften den trivs i och vattnet den trivs i (kranvattnet i Tokyo smakar äckligt men sägs vara bra för huden att duscha i etc). Jag dras med mängder av alleriger, och inte ens mirakelcrèmer från typ La Prarie hjälper alltid när en attack sätter in.

För mig som torris är det viktigt att få i mig mat som boostar hudens smidighet och mjukhet. Jag skulle aldrig gå en dag utan ett par nävar mandel, solrosfrön, havgregryn och minst en halv liter sojamjölk eller någon annan sojaprodukt (tempeh och edamame är godaste matsojan). Feta fiskar är på menyn minst tre gånger i veckan, och brunt ris toppat med sesamfrön så ofta det går. Jag måste ha det där smörjmedlet inifrån, jag märker jättestor skillnad sedan jag flyttade till Tokyo och började äta mycket mer soja och dricka sojamjölk på daglig basis. Och misoppa med sjögräs - det är bästa hudvårdsraketen du kan hitta. Får jag i mig allt det där kan jag sen med gott samvete hinka vin, puffa mentolciggisar när det är fest och frossa i lösgodis. Man kan ju inte bara vara en good girl, då kan man ju lika gärna logga in på ett seniorboende direkt!

Produkterna då? Märken jag återkommer till när det gäller crèmer är Biotherm (deras rosa serie), Lancôme (vit/rosa serie), Vichy (från Apoteket), Shu Uemura (vit och blå serie samt cleansing oil) och framförallt Aveda. Aveda har ju fördelen att allt är naturligt, och sånt gillar arga, röda ansikten som mitt. Gång på gång kommer jag tillbaka till ansiktstvätten Never A Dull Moment, som har en brighteningeffekt så huden ser mycket klarare ut, och nattcrèmen High Potency Night-A-Mins, som har en lätt peelingeffekt och är späckad med vitaminer och mineraler. Just nu har jag ju den här ögoncrèmen från Mayerling som kostade halva lönen och som jag blev allergisk mot. Men nu verkar huden vant sig, och jag lovar att mina kråkfötter har slätats ut en aning. Har man torr hud får man rynkor när man är typ 18, och jag har ganska gott om linjer runt ögonen. Jag har väl skrattat för mycket i mitt liv för att vara snygg. Ur djupet av mitt hjärta rekommenderar jag de här två produkterna. De kostar lite mer, men man ser faktiskt friskare ut (eller jag i alla fall).
På mornarna kör jag mild tvättning med Kanebo Sensai Silk-tvättgel, följt av Kanebo Sensai Silk Lotion (som ett fetare ansiktsvatten) och Kanebo Sensai Silk Light Emulsion (fuktlotion, mycket lätt och bra som makeupunderlag). Två gånger i veckan gör jag ögonmask från japanska UMO för att boosta fuktnivåerna, och lika ofta peelar jag ansiktet med en mild och ekologisk skrubbcrème från japanska Leaf & Botanics. I kategori makeup delar I.d BareMinerals (mineralpudret) och MAC (Studio Fix Fluid-foundation och Studio Fix-puder) förstaplatsen.
Hemma i Sverige kör jag dock megamycket ACO! Älskar de löddrande rengörarna på pumpaflaska.

Just nu är min hy i sitt esse - den är aldrig perfekt på det där sättet som hos modellerna i tidningarna, men bra för att vara mig. Det verkar vara en bra balans mellan mina nuvarande favoritprodukter, maten och de good ol' hormonerna. Så här ser mina bebisar ut:


Nu, skriva klart reportage, sen fika med Said, Sthlm/Malmö-klubbprofil som också bor i Tokyo nu (jag har stuffat på mången indiedansgolv signerade Said, det kan jag lova. Det var krut i den gamla tanten en gång i tiden!)

En beundrare tihi!

Kristoffer som tipsade om Yamanba-videon nedan har som sagt skrivit så fint om mig på sin blogg. Jag måste tuppa mig lite och visa inlägget där Kristoffer listar sina favvobloggar. Blir så glad!!!

Kristoffer pluggar frisörgymnasiet i Kalix, och jag lovar att vara förste kunden in när han öppnar stjärnsalong i Stockholm (eller någon annanstans)!

Yamanban - girls gone wild på STHLMs gator

Ojoj, jag börjar visst bli en videoblogg, men det är ju så roligt med rörliga bilder! Min käre läsare Kristoffer (som har bloggen ChrisIsNotYourBiz och som skrivit så söta saker om mig och min blogg att jag på riktigt fällt mig en tår) skickade tips på denna videon. Yamanban (ung. "bergshagga" på japanska, i folkmun "Shibuyapanda") må vara så gott som utdöd som fenomen på Shibuyas gator, men i Stockholm har ett gäng brudar tagit den neonskrikande och eurodunkande livsstilen till sina hjärtan. Jag vill jättegärna komma i kontakt med de här tjejerna, så vet någon vilka de är så be dem mejla! Tänk om vi snart har paraparaklubbar, purikuraautomater och kosmetikbutiker briserande av chockmörka bruncrèmer i lilla Sverige. Vore hur coolt som! Kör hårt brudar säger Team Tokyo!



Slänger in några bilder på Tokyo-yamanbas (och ganguras) - man kan ju inte få nog av att titta!

Japansk förnedringsteve - hur flyr man bäst fisen?

Den är lång, men häng med till slutet för att få reda på hur du bäst flyr ett mindre fine moment. Missa inte grafiken över hur fismolnet jagar sin upphovsman! Eloge till Feber som hittat denna pärla! Detta, mina vänner, är typ underhållningen som står oss till buds här borta. Förstår ni varför jag har problem med hemmakvällar?

Sol i sikte (samt lite svenskt slask)!

Lina är vår reseledare inför Thailandsresan. Får tusen mail i minuten med olika hotellreservationer och grejer. Så himla bra! Det är jag, Lina och Jacob som åker. Stackars sate att vara ensam herre med oss två ladies i över en vecka. Vi ska bo i så kallat FAMILJERUM haha. Först blir det två dagar i Bangkok, sedan tre dagar på Koh Samui och slutligen fem dagar på Koh Phangan. Hur grymt kommer det inte bli! Kan verkligen inte bärga mig, vill bada, läsa pockets, snorkla, gå på massage, sippa drink ur kokosnöt och frossa papayasallad nu nu nu!

Men först Sverige och London, och det längtar jag också efter så jag blir lite koko. Har skickat önskelista till mamma om vad jag vill ha i kylen när jag kommer hem, och bland önskemålen finns Icas gröna eko-müsli, Enjoy-yoghurt (laktosfri), frusna hallon, massa quorn, wokgrönsaker, sweet chili, Brämhults smoothie, vanlijyoghurt, abnorma mängder lösgodis (och då främst Hallonskallar) och framförallt mammas hembakta bröd som kickar ass med alla bröd jag någonsin ätit (och det är många mina vänner, är brödberoende).

Min yngsta bror, Philip, har precis tagit körkort och ska hämta oss på stationen. Hur pensionär är man när ens tio år yngre brorsa är myndig och har körkort??? Hur blev jag så här senior?
Min andra bror, Jonas, hookar jag upp med i London om två veckor. Åh vad jag längtar efter mina små bröder! Och mamma! Och pappa! Och kompisarna! Soffan och jag ska ha candlelight dinner på tumanhand nästa lördag. Vilken lyx! Blir nog fisksoppa och ofantliga mängder vin. På fredag kommer pappa hem från London och då ska vi samla familjen för middag, och på söndagen blir det megamiddag hos mamma med hela Christoffers familj också.

Så mycket roligt att se fram emot! I should be so lucky!

Böneutropare i Shibuya?

Låter just nu som att vi har en böneutropare utanför fönstret. Det är ett satans liv där ute. Har shintobuddister böneutropare?

Falines Limited Time Shop - 3 dagar kvar

Precis vid Takeshita Dori i Harajuku ligger Falines lilla select shop. Under ett par veckor har Faline tagit över det lilla showroomet på LaForets första våning, som brukar användas för olika limited time-butiker. Projektet heter (Project) Faline loves Fafi.Uffie.Olympia Le-tan, och är som ni hör ett samarbete de här brudarna emellan. Tänk t-shirts med Fafi-prints, plånböcker, tygväskor, neonaccessoarer...
Så är du i Tokyo och vill plocka upp lite tokyoitisk/parisisk popkultur i limited edition-upplaga, sväng inom LaForet innan söndag. Just det - fördel också att gilla rosa eftersom temat är pink!

Lilla herrskjortan till damen

Shoppade denna lilla herrskjorta fast modifierad för damer igår på Apart by Lowry's i Daikanyama. Kommer sitta som en keps över bikinin i Thailand (och den kommer användas mycket - vi är sååå inte redo för beach 2008...).

Extravaganta fransar

I maj släpps Victor & Rolfs lösfransar för Shu Uemura. Tre par dramaqueenfransar inspirerade av deras egen vårkollektion kommer säljas i Europa för ca 75 euro fransen under namnen Wing, Wing 2 och Rhombus. Det är kanske lite svårburet för oss vanliga dödliga, men världens skönhets- och moderedaktörer lär slåss om att vara först att få in fransarna i någon glossy fotostory.

De avantgardistiska holländarnas kreationer är dock långt från det enda spännande i Shu Uemuras så kallade Tokyo Lash Bars. Jag tappar gång på gång andan av märkets huvudmakeupartist, japanske Uchiides, skapelser. Här är några blessings:

Guldfransarna med inslag av 22 karats guld.


De blå transvestitfransarna som för tankarna till cabaret och karnival.


Fjäderfransarna som inspirerats av en fjäril.


De långa svepande fjädrarna som för tankarna till påfåglar och änkeslöjor.