Förlåt för urdåligt bloggande! Är hundra procent inne i flyttbubblan.
Tips till karlar - flytta när er dam är på högjäsning.Hon BYGGER BO då vet ni och fixar precis ALLT med lika delar frenesi, entusiasm och galenskap. Det är eufori och gråtattacker i mix.
Jag NJUTER av att rensa, putsa, surfa efter gardiner, diska om redan diskat porslin och katalogisera precis allt i vårt hem. Beats får knappt vara med för han gör ju inte på MITT sätt. Han FÖRSTÅR ju inte mina system förstår ni. Denna värld som gränsar till OCD (tvångssjukdom) är främmande för en man som tycker att funktion vinner över estetik och att önskan att bo i ett museum bara är dum. Jag vill typ bo i ett showroom. Beats är mer rustik och hemvävd. En enkel man. Blårutiga gardiner, några biltidningar på sängbordet och havregryn till morgongröten i skafferiet och Beats är glad.
Vi har även en stor dust kring vårt nya extrarum. BEBISRUMMET that is.
Beats har helt missförstått och tror att det är hans POJKRUM. Han fantsierar om ett rum där han kan sätta upp verkstad utan att frun stör. Han ser framför sig att han i det lilla skrymmet monterar upp sin teknikpark och sina högtalare och sprider ut sina bilkataloger från tio år tillbaka. Bebisen fattar ändå inte. Dessutom ska hon lära sig i tid. Techno, feta bilar och skillnaden mellan kabel A och B ska präntas in från vaggan. En svettig strumpa på golvet förgyller stämningen.
Jag blir så klart galen. Det är BEBISENS rum och det är min lilla flicka och hon ska ha ett eget krypin som bara är hennes. Jag vill ha vackra, handbroderade lakan i den vita spjälsängen, nyplockade blommor på hennes lilla byrå och en prydligt organiserad garderob för hennes outfits (hennes pappa har för övrigt shoppat loss sparkdräkter i massor i Beijing - STOR insättning på pluskontot!!!!).
Det är en SKYMF att plåstra det lilla rummet i Teknikens Värld och fula IKEA-skrivbord som knappt syns under sladdarna.
Det BLIXTRAR varje gång Beats packar en låda och skriver "Room 3" på den - det är BEBISENS rum ju!
"Det här ska in i pojkrummet!" hojtar Beats medan han pennar "3" över lådor med innehåll som DEFINITIVT inte lämpar sig för en nyfödd bebba.
Men jag försöker hålla mig lugn. Försöker att hindra min penna från att skriva "Trunk room" på hans lådor. Försöker respektera att det är Beats hem också, och han ju faktiskt inte kan hjälpa att hans intressen kommer med så förbannat FULA grejer (sladdar är en ren attack mot feng-shuin). Och teknikparken är ju förbjuden i vårt rum också (
"det ger dåliga ENERGIER att sova med elektriska prylar i rummet!"). Jag HAR bara inte en hårddisk från -95 som säggranne!
När jag tänker efter. Flytta INTE när er tjej har jätteboll på magen och galenskap i huvudet. Helt bekvämt är det nog inte.
Nog för att jag bygger något av en räkmacka för Beats (köksskåpet är rensat innan han ens hinner säga "Stopp! Frukostskålen!"), men jag är också Hitler.
Jag vaggar runt som en galen kommendant.
Å fy fan.
Beats, som du måste sakna din vanliga fru.2,5 månad to go baby... Sen börjar vägen tillbaka mot trevlighet, höga klackar, gråtfria dagar, jeans som inte egentligen är en mjukisbyxa och vinmiddagar med mer intellektuell höjd på konversationen än
"Men FATTA du hur man kan blir så här FET på bara sex månader?!":
På söndag går flyttbilen. Hänger du kvar så länge min älskling?
Beats på FrancFranc. Intresset för flodhästarna är mycket stort. Det är faktiskt det enda han intresserar sig för under besöket. Blomgrejen i handen fingrar han på bara för att vara till lags.
Ett inköp av flodhäst är nära.
Och det är så här han tycker dom gör sig bäst.
Såna här prydnader vill han se i POJKRUMMET som ska delas med hans nyfödda dotter.
INTE okej, älskling. INTE okej.
Jeremy Scotts troll-tisch - skapad med Tokyo i tankarna
Idag har jag varit en riktig lyxlatmask. Efter mitt lilla sammanbrott förra veckan när hjärnan kokade samman av jobb/flytt/insomnia har jag försökt att hålla ett lite lugnare tempo.
Min nya kompis Emma
Älskade Goocy i Harajuku (mittemot Marc by Marc Jacobs)
Eeettoo...
Entrén. Bakom glaset är våra postfack (och de deliveryboxar som vi inte får lägga fisk i eller stänga in oss själva i enligt husets regler)
Lobby
Vardagsrum i ett av showroomen. Tyvärr har vi varken terrass eller den takhöjden på bilden.
Badrum i showroomet. Nästan som på nattklubb!
Som jag längtat efter att skriva detta. Vi är på plats. Vi är PÅ PLATS!! Jag, Beats och Bollen.
Sovrum. Vi har uppgraderat till 1.60-säng, och för att skrapa några extra vuxenpoäng har jag bäddat med lyxlakan från Chris Mestdagh för BALS Tokyo.
Min walk-in closet!
Äntligen lite överblick!
Mycket smarta badrumsskåp - två till mig och ett till Beats. Inreda badrumsskåp är för mig som att inreda dockskåp.
Överblicken mina vänner - ÖVERBLICKEN!
Mer mejku. Är ingen slump att detta och garderoben var det första jag ställde i ordning.
Beats på FrancFranc. 
Och det är så här han tycker dom gör sig bäst.
Bläckkonst i Japan handlar inte bara om överdimensionerade drakar och yakuza.
Näpna Tinkerbell kikar ut bakom strumpebandet.
Älskar att japanska tjejer färgsplashar loss när de märker sig för livet!
Den här tjejen har gullat till det på armen, men finast är ballerinabandet runt fotleden.
Lösningen för oss som jämt tappar örhänget?
Och lösningen för den som tycker att "permanent" är ett läskigt ord! Modell är U från hipstershopen Faline på Takeshita Dori i Harajuku.
Inlägg
