Maria Ahlgren - the full story ♥

Missade en fråga under gårdagens frågestund. Det var dumt, det var en jättebra fråga som ofta återkommer här på bloggen. Here goes:

MARIAS FRÅGA (Ja, en ANNAN Maria såklart!)
Vad har du för utbildning? Och var har du bott tidigare (läste nått on London?) och jobbat med isf?
Jättebra blogg!

MITT SVAR:
Nu jäklar ska ni få hela min bakgrund!

Jag kallade ju från början min blogg för ”En lyxhustrus dagbok”, mest på skämt, men sanningen är att jag är en komplett workaholic. Då, för två år sedan, var bloggen bara frekventerad av familj och vänner, och vi skämtade mycket om den här lyxhustrugrejen när jag sa upp mig från jobbet för att flytta till Beats i Tokyo. Sen blev det inte lika kul när folk som inte kände mig trodde att jag på riktigt var en lyxfruga som bara gjorde manikyrer och fikade dagarna i ända. Då krisade min identitet rejält!

Därför kommer här, en gång för alla, den fulla resumén! Lyxhustru, my xxx.

Jag gick tre år på journalisthögskolan i London, och har alltså en Bachelor-examen. Skolan är väldigt känd – London College of Communication (fd London College of Printing), och har utbildningar som film, foto, ljudteknik och journalistik. LCC tillhör University of the Arts London tillsammans med bland andra St Martin’s och London College of Fashion, så jag träffade mängder av inspirerande, galet kreativa människor under mina år där, och vi hade de bästa lärarna och föreläsarna man kan önska. Visste ni att Rankin och Jefferson Hack, pappa till Kate Moss dotter och grundare av Dazed & Confused, gick samma utbildning fast några år tidigare? Överhuvudtaget har LCC en massiv Hall of Fame och jag trodde jag skulle smälla av när jag fick antagningsbeskedet!

Utbildningen passade mig perfekt. Till hälften praktisk (första året inriktning nyheter, andra året feature + broadcasting, tredje året producera universitetets tidning), till hälften uppbyggd på något som kallade History, Politics and Ideas, en slags hardcoreallmänbildningskurs om sådant som byggt vår samtid (litteratur, politik, samhällshistoria, konst – you name it). Dessutom hade vi kurser i medialagar plus några egna tillval (jag hade prettokursen om The Gendered Media – könsroller i media).

Är du helt bekväm med engelska och längtar efter att bli journalist – sök BA Journalism på LCC! Det är väldigt ”hands-on”, redan tredje veckan sitter man med live och rapporterar i våldtäktsrättegångar. Det var tufft, men suveränt. Som bonus lär man sig stenografi – det kan inte alla skryta med idag! Vet inte hur det är idag, men vi lärde oss också gamla tiders layoutande, där man för hand lägger ut typsnitten och passar in bilder.

Innan journalistiken pluggade jag Kulturvetenskap och Modern Litteraturvetenskap i Lund. På gymnasiet gick jag Samhälle Humanistisk med latin som huvudämne.

London har jag bott i av och till under mitt liv. Min familj flyttade dit när jag var 3 år, så jag växte delvis upp där (nära Hammersmith för er som vill veta – bodde granne med Brian May, gitarristen i QUEEN, samt en sinnesjuk dam som fina dagar drog ut pianot i trädgården och upprepade gånger använde grannarnas förstutrappor som, ehum, toalett). Jag gick i engelsk förskola och på engelsk skola, uniformerad i grå ullkjol och emblemtröja.

Sen flyttade vi till Sverige, och det är ironi att just jag blev skribent eftersom jag hade såna trubbel med att stava väldigt basala ord som skola (SCHOLA) och katt (CATT).
Efter studenten blev det London igen, sen Lund och sen London igen. Skulle verkligen vilja bor där igen en dag – har både min älskade lillebror och flera av mina närmaste kompisar där. Men tills vidare får jag väl stå ut i Tokyo ;)

Medan jag pluggade i London praktiserade jag en sommar på Cosmopolitan i Stockholm och Kvällsposten i Malmö. Trots att jag planerat att bli SERIÖS DAGSTIDNINGSJOURNALIST och innan dess ta en Master vid London School of Economics (gjorde ett bejublat examensarbete om det svenska socialdemokratiska projektet som fick Londons alla professorer att gå upp i brygga) så ville ödet annorlunda. Jag halkade in bland det som jag innan bara sett som intressen – mode, smink, nöje – och hamnade i tjejtidningssvängen. Under tre år var jag redaktör för tjejtidningen Starlet, och det var den bästa skolan man kan få i tidningsmakeri. Jag skötte allt från planering till budget och lärde mig att göra tidning handlar om så mycket mer än att para samman text och bild. Som jag jobbade! Mitt 23-åriga redaktörsarsle var ständigt på språng!
Jag var också under ett tag mode- och skönhetsredaktör för en tysk tjejtidning som hette Chica, som under något år gavs ut i Sverige. Att jobba för fluffmedia var otroligt kul! ”Seriös dagstidningjournalist” kan jag bli senare. Jag avskydde folk som ibland kläckte ur sig: ”Men vill du liksom inte jobba med RIKTIG journalstik??”. Jo, det vill jag, men vem säger att journalistik för 15-åriga tjejer INTE är riktig? Någon måste granska sminket och flirtknepen också! Det var fantastiskt att vara ung tjej och jobba med tidningar för just unga tjejer. Det är ju som att varje dag gå till jobbet med sin lillasyrra som arbetsgivare!

Sedan 2,5 år frilansar jag från Japan för svenska tidningar som Damernas, RES, Solo, Sydsvenskan och DN. Här i Tokyo jobbar jag med diverse textproduktion för sminkföretaget shu uemura (PR-kampanjer, pressreleaser, nyhetsbrev etc), skriver för några lokaltidningar, jobbar med två bokprojekt och pratar mode varje vecka i podcasten Tokyo Metpod. Och om en och en halv timma är det dags för dagens rapport, så nu brinner det i knuten!

Så – det var min CV det!