TOKYO KONNICHIWA! ♥

Egentligen har vi ju varit tillbaka i kalla, regniga, grådassiga Tokyo ett par dagar redan, men hela helgen har jag och Beats lullat runt i verklighetsförträngande semesterdimma och utbytt meningar som "Ska vi dra ner till poolen?", "När hade vi reservationer på Roy's i afton?" (helt fantastiskt fusionrestaurang på vårt hotell, Hilton) och "Aaaah vad skönt att vi är lediga en vecka till!". Vi gör jämt så när vi har varit på resa, stannar kvar i bubblan några dagar extra. Inte riktigt allt packas undan utan några små teasers får ligga framme och reta minnet och vi lagar lite extra exotisk mat som tacos med grillad svärdfisk och min egenkomponerade lime- och koriandersalsa. Fast Beats svajjade på gränsen måste jag säga igår när han gick in på ett varuhus i Shinjuku och köpte ett par simglasögon - tredje paret han köper på en vecka. Att frossa i semesterminnen behöver för min del INTE innefatta att en semi-naken rödbränd karl i strömlinjeformade simglasisar glider runt inne i lägenheten och letar efter poolen. Där får jag sätta ner foten.

Nu sitter jag och hinkar kaffe och preparerar för veckan. Planen inför de följande dagarna är:

* Skissa på april månads internnationella nyhetsbrev för shu uemura som jag är skönhetsredaktör för (ska nog foka på hår- och maketrender på förra helgens färgsprakande brudbonanza Tokyo Girls Collection)

* Lasta iväg ett gäng inlägg till Japanspecialistens nya blogg som jag kommer skriva på varje vecka. Det blir matnyttiga tips för tokyobesökare som längtar efter popkultur, vassaste modet, skojigaste shoppingprylarna, gömda barer och restauranger och annat för turister som, liksom jag, mest blir uttråkad av tempel och samurajsouvenirer.

* Skicka en miljon fakturor fast som blir typ femtio spänn ändå.

* Sälja in reportage om när jag hängde backstage en hel dag med Gynning och company när de var i Tokyo och spelade in "Jag överlevde en japansk tv-show" för TV4. Har massa fartiga anekdoter som folk borde vara sugna på i samband med programstarten!

* Spela in veckans inslag till Tokyo Metpod. Tror jag ska prata om Kitson-hysterin som råder i Tokyo sedan den LA-baserade butiken slog upp portarna i Shinjuku förra helgen. Det är kaos på H&M-nivå - att ens få kika in i Kitson-butiken är som att få en trtbit av Nicole Richies eller Paris Hiltons glassiga liv.

* Göra ett uppslag till pappers-Pause (som ju Klara ska pimpa, kommer bli grymt!) där jag berättar om en dag i min tokyovardag.

* Planera med Lina Eidenberg vilka jobb vi ska göra när hon kommer hit i maj, Jag är så jäkla taggad på att göra några modeplåtningar - Lina är min favoritfotograf (se hennes bilder i Glamour, VR, Damernas, ELLE och de flesta andra glossiga mags värda namnet!) och jag kliar i fingrarna av att vilja styla. Var flera år sedan sist! Jag vill leka dress-up med dig, Lina!

* Klippa mig och färga håret. Katastrof efter en vecka på Guam.

* Sälja in några andra supersmashing idéer jag har. Herregud, jag har så många idéer så jag spricker! Det jobbiga som journalist är snarare att hitta tiden att noga researcha och sätta allt på pränt samt sälja in till någon redaktör.
Jag måste säga att jag tycker att många svenska tidningsredaktörer är lite onödigt rädda att publicera nischartiklar om sånt som ingen annan skriver om - typ alla historier från Japan som jag bara brinner att få berätta! Det är tryggare att köra på i samma gamla hjulspår och rapportera om det som alla andra också rapporterar om. Typ Tokyo Girls Collection - det är Japans största modehappening och ALLA viktiga aktörer på den japanska modemarknaden flockas kring och på catwalken under två dagar inför en publik på 20 000. Det är de största J-popstjärnorna som uppträder (Kumi Koda, Kreva...), de största modellerna går på catwalken i märken som säljer fler klänningar per eftermiddag än ett medelstort svensk märke gör på ett år och mediauppbådet är i klass med Obamas intåg i Vita Huset. Alla kollektioner som visas är tillgängliga för folket i samma sekund som de visas, antingen att shoppa via en speciell mobilhemsida eller i butik, och ALLA tonårstjejer i Japan har svettats för att lägga sina airbrushade naglar på en inträdesbiljett. Men ingen i Sverige fattar hur megasuperstort TGC är och hur coolt det är att detta är modevisningar för tjejerna som faktiskt i slutändan ska köpa grejerna, och inte för en stängd liten elit av inköpare och redaktörer.
Nä då, istället vill alla ha samma gamla trötta rapporter från Stockholms modevecka eller max New York. Åttio svenska journalister åker till NY och bevakar samma grejer och käkar på samma restauranger och dricker senaste cooldrinken på någon bar som var med i SATC 2005 och hela Sverige går upp i brygga av upphetsning.

Hallå Sverige - vidga vyerna! Släpp sargen - seså, det är inte farligt!

Det händer saker som får New York att framstå som konservativit i städer som Shanghai, Tokyo, Sao Paolo och Seoul, men ingen fattar. Ingen verkar orka bry sig. Inte förrän något blir mainstream och hypat av Stockholms prominenta innekrets blir folk på hugget. Förutom ni, fina bästa bloggläsare! Ni fattar tjusningen med det exotiska, galna, annorlunda, nytänkande, svårbegripliga, utmanande, kreativa, gränstänjande och alldeles alldeles underbara som kulturer långt från vår egna har att erbjuda.
Läser någon modig redaktör detta så maila mig! Här finns resurser.

Nu blir det knakknak hos farbror Kiropraktor!