Förstår ni att man känner sig fet i ett land där viktidealet inte ens är size 0 utan size minus 10!! Allt över 40 kilo är för mycket och undervikt är ett långt större hälsoproblem här än fetma (även om fetman så smått också börjat infiltrera de japanska bukarna och rumporna). Hittade den här VIKTTABELLEN i Koakuma Ageha - en slags modetidning för hostessbrudar, alltså tjejer som drar in pengar till hyran på att iförda slinkiga små klänningar hälla upp drinkar och prata med VIKTIGA män på Tokyos tusentals hostessklubbar.
Hade, säg, Veckorevyn eller SOLO publicerat den här tabellen tror jag fan på allvar att redaktionen skulle blivit bombad. Detta mina vänner är INGEN upprop till "Du duger som du är!"-rörelsen. Du duger ICKE säger Ageha - gå ner tio kilo först.
I tabellen står "normalvikten" i ena ringhörnan, alltså den vikt som varken är för mycket eller för lite och som vi brukar räkna ut med längden minus 110. Sedan kommer det du BÖR väga, i alla fall om du ska vara cute, sexy och glamorous som tjejerna i Ageha, som för övrigt är mest en enda lång dietbibel strösslad i glitter.
Jag tar mig själv som exempel.
Jag är 169 cm lång. Jag har inte vägt mig sedan i somras för vi har ingen våg, men jag brukar väga runt 55 kilo. Ibland lite mer, och ibland lite mindre, som i somras när jag trillade ner till 52. Då säger mina svenska vänner till mig att jag är för smal och inte särskilt snygg - vilket också är ledsamt. Det är lika taskigt att rynka på näsan åt någons smalhet som åt någons rundhet - jag blir megaledsen när någon säger att min rumpa försvunnit eller att mina ben ser ut som barnben. Men tyvärr, jag kan inte styra att det är just där mitt fett sållas bort. Hade jag fått välja hade jag varit ett timglas med smal midja och kvinnliga kurvor upptill och nertill. Men tyvärr, nu är jag en tjej utan booty och jag blir jätteledsen när alla pepprar en med hur OSEXIGT det är med tjejer utan kurvor.
Men hur som helst.
Enligt Agehas tabell är den standardiserade normalvikten för någon i min längd 62,8 kg. Då är man hälsosam och lagom. MEN - om du vill vara SEXY så ska din IDEALvikt ligga på 52,8 kg. Det är så pyttepyttepyttelite när man är cirka 1,70 lång! Inte anorektiskt, inte ens sjukt eller farligt, men väldigt lågt för att stå som IDEALVIKT i en tidning för tjejer i övre tonåren.
Kan någon som kan läsa kanji bekräfta att jag förstått det hela rätt. Frågade en japansk tjejkompis och hon sa att det var så, men vill bara dubbelkolla, kanjiblind som jag är. Ska ju inte skälla på Ageha om det nu betyder något annat, som att det är lägsta rekommenderade vikt eller något. Fast har svårt att tro det i ett land där vuxna kvinnor får ångest när vågen går över 39 kg...
Gud, jag måste vara så FET i japanskornas ögon. Jag måste svälla, välla, pysa av fett...
Efter Los Angeles är utan tvekan Tokyo världens mest viktfixerade stad. Kanske är det till och med värre än LA för där gäller det aspirerande STJÄRNOR och MODELLER. I Tokyo ska ALLA vara tunna som modellerna i CamCan och ViVi.
Blir så ledsen. Hade en sån här tabell gång på gång landat i mina händer när jag var 17 och osäker (och vägde runt 60 kg) skulle jag nog stelopererat fast fingrarna i halsen. Man tvivlar så mycket på sig ändå - ingen jäkla tidning behöver trycka en TABELL i ansiktet på en för att man ska känna sig fet när man är 17. Eller 27. Det där tar de flesta tjejer hand om förträffligt alldeles på egen hand. Inklusive jag.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar