Jävla isolerade öjävel

Förbannade satans jävlans idiot-Japan!!! Ibland blir jag alldeles jäkla galen av att bo här. Lika passionerat som jag älskar stora delar av den japanska kulturen retar jag mig på denna eviga isoleringsmentalitet och oviljan att närma sig någon eller något som INTE är tryggt japanskt.

Gick precis ner på affären för att köpa frimärken till ett brev som ska till Sverige. Men nej. Det uppstod direkt förvirring. Vaddå, ska brevet UT UR JAPAN??? Nej, då vet vi inte vilket pris som gäller! Inom Japan är det 80 yen, men utanför - nej, det kan vi inte säga.
"Men Europa då?", försökte jag.
Nej, fortfarande vet inget vilket pris som ska tas ut. Och att improvisera och chansa på något, nej det GÖR MAN BARA INTE i detta land av begränsat boxtänkande.
Så jag fick packa ner mitt kuvert igen och gå hem. I morgon får jag gå till stora posten. För jag hoppas att de känner till att det finns post som ämnar lämna denna långsmala ö, denna världens mittpunkt och civilisationens herresäte.

För helvete Japan! Bli lite wild'n'crazy! Våga engelska! Våga närma er utlänningar! Våga skicka post utanför ön! Släpp sargen!

Som grädde på moset ser jag just nu en intervju på teve med en japansk man som är "mycket nervös då han nyss börjat jobba med INDONESIER, och han har inte tidigare erfarenhet av att jobba med utlänningar". Han är typ 65. Då är det tamejsatan dags att ta det enorma kliv det innebär att arbeta med en utlänning.

Jävla Japan. Ibland förtjänar detta land inte alls den kultstatus det fått i övriga världen.
(Övriga världen? Finns den?? Arimasuka?? Heeee!!!??? Gaikoku kowaiiiii)