Karlar! Att man ska behöva skämmas!
Som jag skrev häromveckan tyckte Beats att det var en trevlig idé att gå ner till gubbarna på vårt lokala sushihak med en tub svensk lågpriskaviar. För att liksom ge de japanska fiskmästarna ett smakprov på havets skatter i vår del av världen. Och för att se vad de gjorde med den. Kommer det bli Tokyos första Kalles-maki? Det hela var väldigt konsigt och jag undrade om jag egentligen känner mannen jag har gift mig med.
Så igår är vi på restaurangen. Äter edamame, grillad misomarinerad torsk, bläckfisksashimi och sushi. Dricker vuxna drycker. Så kommer den. En liten liten skål med en liten liten klick fusk-Kalles.
De stackarna har inte kunnat med att slänga den. Eller tror de faktiskt att det är en tjusig svensk specialitet. Jag bara dör av tanken på att de skulle ha serverat en klick i japansk keramikskål till andra gäster.
Beats åt i alla fall upp kaviarn. Med pinnar. Undrar om någon tidigare avnjutit svensk lågpriskaviar med pinnar?
Ibland får man som det heter smaka på sin egen medicin. Fast han tycker ju det är gott.
Kära högt utbildade och ansedda sushikockar - förlåt för min dårfink till gubbe. Nästa gång han kommer in och vill introducera nya livsmedel, porta honom. Han har inget rent mjöl i påsen. Han har äcklig ett år gammal lågpriskaviar som inte ens innehåller kaviar. Det är inget för era gäster. Släng tuben. Och ta aldrig mer emot gåvor från denna man.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar