Invigning av nya bebisen!

Nu ska vi iväg på babyparty för att fira våra kompisars nya bebbe, och vad passar då bättre än att inviga MIN bebis (Marc by Marc Jacobs).
Klänningen är från GAP av alla ställen! Ur någon designkollektion de kallar "Gold" eller något liknande.

Best of Marias kawaii-fötter!

Haha, fick en kommentar i veckan att jag har en tendens att centerställa fötterna när jag posar på bild. Pappa och bror brukar också reta mig för detta - kanske har jag varit i Japan för länge, bland alla tjejer som snubblar runt med inåtpekande tår i för stora skor?
Här är en bildserie på mig och mina muppfötter! Får kanske öva in en ny pose??

Nu har det hänt!

Nu är jag lycklig ägarinna till drömmarnas bag! Bilder postas senare, var så säkra!

Efter shoppingen thaimat på Kaffir Lime och sedan skumpa på Smoke på Omotesando. Nu ligger vi i bädden, lyssnar på Phil Collins (hehe, så creddig han är, techno-DJ Beats!) och meckar med ITunes. Snart ska vi på babyparty hos Caroline, Claes och deras nya bebbe, Felix.

Tips till alla brudar - OPI Start to Finish

Har precis fått kritik att det är brudigt, ocoolt och osjälvständigt att bli glad för att man får en Marc Jacobs-väska av sin kille (se inlägg nedan). För att provocera lite mer och demonstrera vilket brudigt våp jag är så ska jag blogga om mitt nya nagellack.

Jag är så otroligt nöjd med OPIs lack Start to Finish, som är både baslack, nagelstärkare och topplack i ett. Så skönt att slippa dra fram tusen flaskor varje gång det ska manikyreras! Dessutom, ingen formaldehyd, som jag är allergisk mot. Köp om ni kan!

Nu, piffa till mig, sen träffa Beats på Marc Jacobs i Harajuku! Först shoppa, sen dinera.

Reportage lämnat - nu börjar helgen!

Nu har jag precis skickat en artikel till DV Mode - har som vanlig grav separationsångest och nojar att jag ska komma på värsta missarna för sent. Fast är rktigt nöjd med texten, och Said tog så fina bilder, så blir nog bra.

Nu är det helg, och den ska inledas med SHOPPING AV VÄSKA PÅ MARC JACOBS - gaaaaaaaaaaaah!!! Om en timme ska jag träffa min make/sugardaddy. Eftersom jag ska få pressy så fick han också köpa sig något, och igår var Beats loss i Akihabara och köpte Playstation 3.

H&M har förresten släppt pressbilder inför hösten - jag vill ha tubtoppen med lite kjol på bilden! Se bildspel på kollektionen på Damernas Värld här.

Gårdagens outfit (inkl. världens fulaste frissa)

Klännig, Zara
Långt linne, Svea
Jacka och väska, Topshop
Tights, H&M
Halsband, Tjallamalla
Frisyr, katastrofal nödlösning pga superfrizzighet

Party á deux (torsdagsutsvävningar)

Igår var jag och Biola ute på barhopping. Är så trasig nu att jag inte orkar skriva, men här lite biilder! Först var vi på Carmine i Harajuku, sen Tube Bar (YouTube-tema) och någon annnan liten rockbar (Beat Café) i Shibuya.
Kolla in de små jackorna vi fick till mobilerna - Biola fick en jeansjacka och jag en orange täckjacka med luva. Vi hann även se världens kanske sämsta liveband, spela jenga och montera upp mitt visitkort på bästa expoeringsläge (samt dricka typ en månadsranson vin). Biola, den lyxliraren, fick också en tjusig flaska sakura-sake i present. Here goes...

Fackbock

På tal om Beats och telefoner så ringde han runt lunch idag:

– Älskling, jag tror du har stavat lite fel på bloggen...

– Oj då, vaddå...?

– På de här boktipsen har du skrivit som titel "En FACKBOCK och en skönt litterär". Det låter konstigt.

– Ja jävlar... Det måste ändras. Fan fan fan, hittar ingen wifi... Kan du logga in och fixa åt mig???

– japp.... Färdigt!

Hoppas ingen hann läsa, lät ju väldigt suspekt...

Älsklingarnas älskling säger: "Ny väska till frun!"

Jag slutar aldrig överraskas av min man. Beats är som ett enda stort mirakel på två ben, och varje dag frågar jag mig vad jag gjort för att förtjäna honom. För SÅ bra har jag väl inte varit i mitt liv? Måste vara en bra gammal karma som ligger kvar. Är så kär i honom att jag nästan börjar gråta när vi återförenas varje dag efter jobbet, och han verkar bra förtjust i mig också. Det är struntprat att man inte kan vara pirrigt superkära i varandra efter ett par år (det finns ju studier på det där som visat att det är kemiskt omöjligt att känna förälskelse efter en viss tid). Jag är kär som en fjortis tusen gånger om varje dag!

En sak som är rolig med älsklingen är att han alltid vet precis hur han ska göra mig glad. Förutom tiotusen kärleksord och de finaste blickarna i världshistorien översköljer han mig med presenter som han känner på sig att jag älskar - nagellack från Anna Sui, limited edition-Ipod, rosa special-mobiltelefon, tidningar om knasigt hundmode, engångskameror med roliga motiv och färsk frukt och choklad.

Som att jag inte redan vore bortskämd som en prinsessa så kom precis ett galet telefonsamtal. Han har funderat lite, och kommit fram till att han ska bidra med hälften av pengarna till Marc Jacobs-väskan jag så hett vill ha. Jag har övergett den blå jag bloggade om igår, blir istället en lite annorlunda, men framförallt svart, modell (bild överst).

Christoffer FÖRSTÅR hur mycket en dum, ytlig men åh så glädjespridande väska betyder för en sån som jag - "det är som att köpa fyra nya däck till min bil", resonerar han, och får pluspoäng för att han kan se att "tjejsaker" är lika värda att investera pengar i som "killsaker", som flashiga teveapparater, bildelar, stereos och golfklubbor.

Jag håller på att gå i taket av upphetsning - ska den här väskan bli MIN?!? Bara sådär?! I morgon bär det av och handla. Mår typ illa av chock.

Men nu får han ta och komma hem, den där älsklingen, så jag får pussa honom gul och blå och lova att vara den bästa frun i världen fram tills den dag det är dags att logga in hos sankte per!

JIPPI JIPPI!!!! Nu, mina vänner, är jag snart lyxfru på riktigt!

Just nu på Sakuragaoka, Shibuya, Tokyo

Lakrits, te och blogging på soffan (med nykemade överdrag) medan regnet strilar utanför fönstret - mysigt!

En tokyovegetarians (iaf semi) klagan...

En fördel med regniga dagar är att man slipper vänta en halvtimme på bord på ens bästa lunchställen – i mitt och hundratals andra damers fall Brown Rice Café i Harajuku. Jag vet i ärlighetens namn inte riktigt vad det innebär att mat är ”makrobiotisk”, men det låter sunt, och jag kan vara säker på att inget som suttit på ett djur hittar sin väg till min tallrik.

Asien är en killer för folk som inte äter kött – tack och lov att jag tillåter fisk! Annars är det lätt att ens ”vegetariska” soppa består av fläskbuljong eller att grönsalladen serveras med finstrimlad kyckling på toppen. Tofurestauranger är bara att glömma - tofun toppas av fiskflingor (bonito), eller blandas upp med lite kött.
Och att jag inte äter mjölkprodukter skapar stor förvirring – gäller det bara mjölk, eller också smör, ost och grädde? De är så svåra, utlänningarna (tänker japanerna om såna som jag alltså)!

Därför är det skönt med ställen där oron helt kan läggas åt sidan. Nu precis har jag avnjutit en vegansk supé med grillad tempeh, misodippsås, brunt ris, pickles och fantastisk misosoppa med stora bitar grönsaker och tofu. Till det detoxjuice (lovande illgrön) och sen sojalatte. Känns mycket bra – har slarvat med maten på senare och levt på snask, japanska riskex och kaffe.

Jobbandet har gått ganska bra idag, förutom en serie intervjuförfrågningar som i vanlig ordning trillar mellan stolarna på japanska koncerner där ingen talar engelska. Som jag saknar alla hjälpsamma pr-byråer och presskontakter som jag jobbade med i Sverige – ni borde komma hit och coacha japanerna lite!

Men ett reportage jag fixat med i veckan är så gott som klart (måste klippa femhundra tecken och sätta rubbe/ingress/bildtexter), och ett möte jag länge velat ha men segat att ta initiativ till har fått ett datum.

Nu är klockan snart seneftermiddag, och jag ska traska hem genom regnet och koppla min sömniga macbook till laddarsladden.

Sen – drinka med Biola och kanske en japansk tjejkompis som heter Arica i Harajuku!

Boktips - en fackbok och en skönt litterär!

Igår släpptes Tokyolife: Art and Design, som sammanfattar det mest intressanta och tongivande i Tokyos kreativa gryta de senaste åren. Har inte hunnit skaffa än, men det ska bi! Över åttio deisgners, modeskapare, formgivare, industridesigners, konstnärer, arkitekter, filmare och fotografer finns med - klart man vill ha för bästa överblicken! Ges ut av Rizzoli.


Sedan måste jag tipsa om en av de roligaste böcker jag läst under det senaste året - The Blue-Eyed Salary Man av Niall Murtagh. Det är en irländsk före detta backpackerkilles berättelse om de 16 år han jobbade som salaryman på Mitsubishi i Japan. Murtagh ringar hela tiden in kulturskillnader, japanska egenheter och, för oss, märklig japansk företagskultur utan att någonsin tappa ödmjukheten och respekten. Köp här på Amazon.

För dem som jobbar eller har jobbat på ett japanskt kontor måste detta vara det roligaste man kan läsa just nu, och för oss som aldrig satt en fot på ett japanskt storföretag är det knockande fascinerande. Jag håller Beats vaken på kvällarna genom att citera halva kapitel och fråga tusen frågor: "Är det så? Har ni det också så? Gör de verkligen så?!". För det mesta känner han igen sig.
Snälla läs denna - även om du aldrig ens varit i Japan! Jättefin liten kulturskildring.

Vilken grå dag...

Idag hade man helst velat stanna i sängen och dra täcket över huvudet. Utomhus är det grått och regnigt, och nere på gatan pilar alla runt som små myror under enorma paraplyer.
Jag har en massa jobbiga jobbgrejer att fixa med i dag - vissa som är rejält ångestframkallande - och en massa "måsten" som ska bockas av. Dessutom snuvig, bu.

I kväll ska det dock vinas lite, så det ser vi fram emot!

På tal om väskor...

Denna Marc by Marc Jacobs har jag bett Mia köpa till mig när hon åker till Hawaii om ett par veckor. Hoppas den finns, vill haaaa, och helst till lågt dollarpris!

Och här kommer några roliga och budgetvänliga shoppers ur Marc by Marc Jacobs höstkollektion! Take note turister, särskilt ni från USA! (Jag ska ha pingun i mitten)

Vad har turisterna i ryggan??

Idag satt jag och lunchade i Roppongi Hills - ett av Tokyos mer chica shopping- och restaurangkomplex. Så gott som alla lunchare är businessfolk - karlarna i kostym och damerna i klackar.

Då kliver de in - ett gäng om fyra amerikaner. I shorts, flipflops, kameraväskan på magen (i Tokyo där det inte finns rån/snatteri!) och RYGGSÄCK! Behöver jag ens tillägga att deras fysik inte riktigt kom till sin rätt i shorts...?

Nu är min stora fråga - VAD är det turister släpar med sig på shoppingturen som tar så mycket plats att en hel RYGGSÄCK krävs?? Jag ser dem så gott som dagligen, som främmande öar i havet av japanskor med LV-väskor och salarymen med strikta portföljer. Och det är alltså inte backpackers - det är ryggsäck mer i klass med sån man hade i skolan. En liten, kompakt för stadsbruk.

JAG släpar alltid med mig halva bohaget ut på stan (macbook, tidningar, parlör, vatten, kamera, mobil, plånka, kofta, makeup, borste, anteckningsblock, filofax, osv osv), men inte satan krävs en rygga? Det går ner så fint så i antingen en stor handväska eller en så kallad "shopper", typ tygpåse (favoriterna är Elins handtryckta Stylein-shoppers!). Och så lilla dataväskan på det.

Vad mer kan de tänkas ha med sig? Hjälp mig förstå, för jag begriper inte...

(Och flipflop/badtoffla är INTE okej i stadsmiljö, i alla fall inte om man har slarvat med pedikyren!)

Nyslimmad - session no2 med magsugaren

I morse ringde Peter på Scandinavian Corporation, företaget bakom ”fettdammsugningen”, Fit-For, som jag testade på skönhetsmässan Tokyo Beauty World förra veckan. Här står det om äventyret!

För att hålla den nya, petita midjemåttet intakt bör man göra 1-2 behandlingar i veckan, och Peter ringde och erbjöd mig komma redan samma förmiddag på min andra testbehandling.
”Jag kan väl uppoffra mig!” tänkte jag, och tänkte sedan på vilken extremt bra tajming att jag ska få slimmingbehandling morgonen efter gårdagens bubbelvin- och pizzaorgie med Beats.

Så, en timme senare låg jag återigen på britsen, iförd endast en beigerosa frottéklänning i storlek XXL.
Terapeuten började med att mäta. Faktum är att min midja var en halv centimeter mindre än vid inmätningen förra veckan – måste vara pensionärshelgens avsaknad av vin och slibbiga cocktails (fast blev ju ett par brontokupor rosé i fredags iofs..)!

Sedan samma procedur som sist – ultraljud som löser upp fettcellerna, ”dammsugaren” som drar fett och annat slagg till lymfan, sedan lymfdränage och till sist små elchocker som tonar musklerna (älskar att få typ ett halvårs situps gjorda åt mig utan att lyfta en millimeter från horisontellt läge!).

Och banne mig om inte min midja mäter in på bara strax över 65 cm – nästan en och en halv centimeter mindre än vid första mätningen! Höfterna gick från redan ganska pojkiga 82.2 cm till nästan modelliga 80.3 cm (är 169 cm lång, så inte dåligt).

Civilingenjör Beats är så klart misstänksam, och undrar om de inte bara drar åt måttbanden lite hårdare vid eftermätningen, men det kan jag intyga att så är det INTE. Resultaten är kanske inte permanenta, men my gawd är de på riktigt! Dessutom blir magen mer fast och spänstig!

Så nu känner jag mig alldeles smal och taggad på shopping, men så tänker jag att det kanske är dumt att frossa i storlek 34-plagg om jag är tillbaka i 36:an lagom till helgen igen… Ska konsultera Peter!

Detta är något av det bästa som har hänt den notoriska gymfobikern jag – tänk att få fitness utan svett i gympakläderna! Men det kommer inte gratis, och jag vill se hur länge resultatet håller innan jag ropar hej alltför högt…

Nu – en sund veggiewrap med sweet chili-sås till lunch, och sedan lite jobb innan brudfika. Tjo!

På väg till tisdagsromantik

"Hej! Jag heter Maria, är 28 år gammal, och minns med nostalgi i hjärtat alla glada somrar på Emmabodafestivalen, fyllda av tälthångel med indiepojkar, vegetariska tunnbrödsrullar och ljummen öl i plastglas.
För att hedra minnet har jag tisdagsromantiken till ära svidat upp mig i det tidiga 00-talets indiekostym - svartvitrandig tee med båtringning, urtvättade stupisar, converse och jeansjacket! Känn ingen sorg för mig götebooooorg!"

Ja jesus, är bara stjärnpaljetterna under ögat och den asymmetriska poppagen som fattas, sen ser jag ju nästan ut som en yngre version av mig själv...

Här är i alla fall herr och fru Mupp på Las Chicas uteservering i Harajuku, där vi drack bubbelvin och mumsade pizza och andra dåligheter. Veckans tisdagsromantik var, som det brukar vara, succé! Alla par borde ha schemalagd kvalitetstid på lokal!

Min shoppingguide till Tokyo (snabbversion!)

Jag får så ofta frågor om vad man absolut inte får missa om man har en vecka eller två i Tokyo, och det är världens simplaste, men också svåraste, fråga. Svårt för att utbudet är enormt, och inte ens jag känner efter 1,5 år till alla godbitar. Det gör nog ingen - är ju världens största stad och omöjligt att få total överblick. Lätt, därför att det i princip bara är att strosa runt i utvalda delar av staden och så faller det mesta i knäet på en.

En tjej som heter Lo skrev senast, och efter en titt på hennes blogg tror jag att hon är lite inne på samma upplägg som jag - glatt, tjejigt, roligt och lite quirky.

Sååå, här kommer en mini-shoppingguide till Lo och andra som vill fylla garderoben och hemmet med lite äkta Tokyo-tok! Istället för att tipsa så mycket om enskilda butiker så kör jag en områdesguide - annars blir det att skriva tills jag når pensionsåldern, och jag har bara batteri för en timme!

SHIBUYA

Det ser skränigt och skröfsigt och inte sällan white-trashigt ut på ytan, men rotar man längre in i de neonblippiga hyllorna så finns en del skoj att hitta. Jag älskar Shibuya 109, ett himmelrike i budgetklassen med det senaste inom japanskt teenmode. Mycket skräp, men mängder av kul klänningar, jackor och toppar som är in vogue just nu.
Ett stenkast bort ligger varuhuset Loft – här älskar jag att shoppa prylar som stationary, prydnadsgrejer, presenter och skönhetsprodukter. Ett måste för den pryl- och designintresserade!
Detsamma gäller Tokyo Hands några hundra meter bort. De kallar sig Creative Life Store, och här hittar du all möjlig galenskap (missa inte skönhetsavdelningen!).
För mer seriös modeshopping, kolla in Parco-varhusen. Det finns flera olika i Shibuya, men Parco 1 och Parco 3 är bäst. I Parco 1 finns Anna Sui (looove!), Limi Feu, Miu Miu och massa annat designergods. Parco 3 är mer ung street/trend – jag gillar bland annat Jeanasis och Lowry’s Farm som har bra basgrejer (koftor och pösiga tischor, yes please!).

På Seibu och deras lillasystervaruhus i grannhuset, Movida, finns alla lyxigare, internationella brands, och en skönhetsavdelning att dö för! Missa inte hudvård och makeup från RMK, makeupartisten Rumikos märke (ägs av Kanebo).

I Jinnan-kvarteren ligger select shops som BEAMS (massa blandat mode och design) och vintagevaruhuset Rag-Tag. Kolla på karta, helt omöjligt att förklara vägen, men fråga efter BEAMS och strosa sedan runt i området.

HARAJUKU

Givet är ju Laforet! Ett helt varuhus med ungt, japanskt mode (och lite internationellt som Topshop, Sophia Coppola’s MilkFed, Diesel och Lee). Här slår man lätt ihjäl ett par timmar! I källaren kan man shoppa roligare japanska tidningar om man vill bli inspirerad.

Omotesando är avenyn med de stora modehusen – mer fönstershopping än shopping, i alla fall för mig… Men spektakulära butiker på rad. Norr om Omotesando ligger Ura-Hara (sväng in vid det vita Ralph Lauren-huset, det första du hittar är Marc Jacobs). Här ligger mängder av roliga småbutiker, vintageaffärer och streetwearbrands! För en riktig dos av galna Harajuku, kolla in gatan Takeshita Dori som går mellan Harajuku Station och gatan Meiji Dori. Missa inte att ta purikura-foton på någon av gatans källarbelägna printklubbar (känns igen på de färgglada fotona vid entrén). Takeshita Dori är mest för yngre tonåringar, men nåt litet kan man alltid fynda! Kul att spana på folk i alla fall.

På Meiji Dori, ett par hundra meter norr om Laforet på andra sidan gatan, ligger en mängd select shops under företaget BEAMS ledning. Bra utbud av internationell design, men framför allt är BEAMS T kul för t-shirtnörderi (för killar dock…).
På Meiji Dori, fast på sträckan mellan Harajuku och Shibuya, ligger min t-shirtsfavorit, UT, Uniqlos konceptbutik som säljer t-shirts på burk. Många kul samarbeten med bra grafiska designers/konstnärer/illustratörer, och billigt som bara den, knappt 100 pix/tischan! Tycker också om Uniqlos jeans, men de töjer sig, så köp dem så tighta att de knappt går på!

Bakom UT ligger shoppinggatan Cat Street, fråga efter den om svår att hitta! Här finns Anna Suis flaggskepp (farligt farligt) och mycket mer. På en tvärgatan ligger American Apparel, och de har ofta Japan only-grejer!

AOYAMA

På den snutten av Omotesando där Prada och Commes des Garçons huserar finns en del kul i knutarna. Typ mitttemot CdG finns Loveless med det senaste (och dyraste…) inom nytt, japanskt mode. I bakgatorna bakom CdG ligger Corso Como, Hysteric Glamour, BAPE (inga kul kläder kanske, men skojig bårhusdesign) och små designbutiker. Än en gång, var inte rädd för gator som ser ut som trista bostadskvarter – det ligger mycket bra här och där.

SHIMO-KITAZAWA

Ta tåget ett par stopp västerut från Shibuya för Tokyos motsvarighet till Camden. Galet mycket vintage, caféer, skivaffärer och billiga barer. Absolut värt en eftermiddag!

DAIKANYAMA

Mysiga kvarter (där vi bor hehe!) med många boutiquer. Gå in på de mindre vägarna vid stationen, här finns många select shops, vintagebutiker och ”smala” designers. På huvudgatan inte mycket kul, men tvärgatorna och bakgatorna, ojojoj! Missa inte Bonjour Records på andra sidan huvudgatan än stationen, och det lilla shoppingkomplexet bakom med Heaven 27 och BEAMS (igen!). Här ligger också franska APCs flaggskeppsbutiker.

SHINJUKU

De stora varuhusens hem, inte minst Isetan (mycket internationella brands och en del Japan only-kollektioner). För en skopa ungdomskultur, besök OIOI Young på hörnet cirka hundra meter innan Isetan. Mycket budget, GothLoli och teentrend!

Shoppa i Shinjuku på en vardag – precis som Shibuya helt galet på helgen – och stanna på kvällen för lite sightseeing i red light district – Kabukicho. Här ligger sexklubbarna, hostbarerna och karaokeklubbarna på rad, men också en del sjysta izakaya och barer. Jag älskar kvarteren Golden Gai med minimala barer i små ruckelhus som bara rymmer typ åtta gäster. Många välkomnar inte utlänningar, men leta upp La Jetée, Albatross G eller Sumire no Tenmado (gothlolisarnas och Tim Burtons favorit), eller knacka helt enkelt dörr tills någon släpper in er. Mycket unikt och underbart! Kolla karta!

GINZA

Strunta i shoppingen, Ginza är pensionärshangoutet nr 1. Åk dit för att se det Tokyo som ofta skildras på film med enorma neonskyltar, påkostade lyxvaruhus och alla stora modehus flaggskepp. Gillar du teknik, missa inte Apple Store och Sony Building.

AKIHABARA

Sjukt roligt för teknik- och prylshopping. Runt stationen ligger många affärer som erbjuder taxfree! Kolla bara så det sen funkar i Sverige. Många manga/animebutiker, maidcaféer och andra rollsspelscaféer, märkliga sexbutiker (gå in och titta, riktigt bisarrt…) och iPods, Wiis och Casioklockor en masse.

NAKA-MEGURO

Mycket antikviteter, så kanske inte så aktuellt för turistshopping, men åk hit på kvällen och titta in på någon av de mysiga restaurangerna och barerna längs lilla floden. Jag gillar baren Combine och franska restaurangen Huit!

LÄNKAR!
För excellenta kartor (fast man måste så klart ha med riktig karta också) och adresser, gå in på www.superfuture.com - galet bra adressregister. Där finns kartor till alla områden jag skrivit om.
Min shoppingguide i Modette (från förra våren, så inte hundraprocentigt aktuell)
Min partyguide i Vagabond (barer, klubbar och karaoke)
Min 24-timmars guide i Vagabond

…och sist men inte minst, i min blogg gömmer sig en del godsaker! Surfa runt och gräv lite så lovar jag att du får fram underlag för bästa Tokyoresan någonsin!

PS: Förlåt för eventuella stavfel och slarv - tävlar mot batteritiden!