En fördel med regniga dagar är att man slipper vänta en halvtimme på bord på ens bästa lunchställen – i mitt och hundratals andra damers fall Brown Rice Café i Harajuku. Jag vet i ärlighetens namn inte riktigt vad det innebär att mat är ”makrobiotisk”, men det låter sunt, och jag kan vara säker på att inget som suttit på ett djur hittar sin väg till min tallrik.
Asien är en killer för folk som inte äter kött – tack och lov att jag tillåter fisk! Annars är det lätt att ens ”vegetariska” soppa består av fläskbuljong eller att grönsalladen serveras med finstrimlad kyckling på toppen. Tofurestauranger är bara att glömma - tofun toppas av fiskflingor (bonito), eller blandas upp med lite kött.
Och att jag inte äter mjölkprodukter skapar stor förvirring – gäller det bara mjölk, eller också smör, ost och grädde? De är så svåra, utlänningarna (tänker japanerna om såna som jag alltså)!
Därför är det skönt med ställen där oron helt kan läggas åt sidan. Nu precis har jag avnjutit en vegansk supé med grillad tempeh, misodippsås, brunt ris, pickles och fantastisk misosoppa med stora bitar grönsaker och tofu. Till det detoxjuice (lovande illgrön) och sen sojalatte. Känns mycket bra – har slarvat med maten på senare och levt på snask, japanska riskex och kaffe.
Jobbandet har gått ganska bra idag, förutom en serie intervjuförfrågningar som i vanlig ordning trillar mellan stolarna på japanska koncerner där ingen talar engelska. Som jag saknar alla hjälpsamma pr-byråer och presskontakter som jag jobbade med i Sverige – ni borde komma hit och coacha japanerna lite!
Men ett reportage jag fixat med i veckan är så gott som klart (måste klippa femhundra tecken och sätta rubbe/ingress/bildtexter), och ett möte jag länge velat ha men segat att ta initiativ till har fått ett datum.
Nu är klockan snart seneftermiddag, och jag ska traska hem genom regnet och koppla min sömniga macbook till laddarsladden.
Sen – drinka med Biola och kanske en japansk tjejkompis som heter Arica i Harajuku!
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar