Min älskade lilla mamma, tänk om det gått värre!

Igår när jag sitter bland tio skrålande japaner i karaokerummet ringer min mobil. Jag ser att det är familjen hemma, och tänker direkt att något måste vara fel. De ringer mig aldrig mitt i natten om det inte har hänt något. Tiden stod still några sekunder medan jag tricksade mig ut ur rummet, det var som om hjärtat stannade. 

Det var lillebror. Som berättade att mamma varit med i en svår bussolycka i Turkiet. Tack och lov hade varken mamma eller någon annan fått allvarliga skador, utan mest skärsår och frakturer. De var på jobbresa och hade chartrat en buss för ett studiebesök. På motorvägen körde bussen på ett farthinder i över 100 km/h och välte. Mamma och flera andra fördes direkt till sjukhus. Jag pratade kort med mamma från sjukhuset men täckningen där var så gott som noll, men det var så underbart att i alla fall få höra hennes röst där genom knastret.

Jag kan inte nog ta in så tacksam jag är att det gick så bra. En massa tankar snurrade så klart igång om hur det hade kunnat gå och så nära jag var att förlora min älskade mamma. Eller tänk om mamma fått allvarliga skador, kanske blivit förstörd för resten av livet??? Är så ofantligt glad och tacksam över att alla i bussen hade änglavakt och kom undan med bara lättare skador.

Mamma mamma mamma, vad jag skulle ge allt för att få krama dig nu! Älskar dig mest av allt, du är världens bästa och mest fina mamma och ingenting får någonsin hända dig!!