Ännu en trött attack mot tjejtidningar

Igår hände något sjukt surrealistiskt!!!

Ligger i bädden och läser Karin Alvtegens roman Skugga. Ett avsnitt berättar om hur en svårmodig manusförfattare vid namn Kristoffer är inne på Pressbyrån och ondgör sig över alla fördummande tidningar. Han scannar hyllan med killtidningar, sen tjejtidningar och slutligen tonårsmagasinen. Boken citerar några av tonårstidningens korkade puffar, och jag bara VAD FAN?!??!?! De här känner jag igen!! Det är ju för brinnande jävlar omslagspuffarna JAG författade till Starlet nr 9 2006, när jag var redaktör för denna OHELIGA SKRIFT!

Jag citerar ur "Skugga":

"Längst till höger fick han syn på tidningarna som vände sig till småtjejer. Full koll på kändistjejernas bitchande. Rösta fram Hollywoods sötaste vovve. 7 skönhetsmissar vi dissar. Knepen som får honom på fall. Idel kvinnor i redaktionerna, utom möjligen någon man på någon teknisk post. Han undrade hur dessa kvinnor uppfostrade sina barn. Om de även privat var lika angelägna om att cementera alla könsroller och se till att deras döttrar blev infantila, eller om de bara tog sig an uppgiften så länge det genererade pengar..."

Som upphovsmakare till dessa fördummande puffar (förutom Knepen som får honom på fall, den är inte citerad från samma omslag) skulle jag vilja svara romanfiguren Kristoffer och alla andra som travar runt där ute och spottar på tjejtidningar och dess INFANTILA och KÖNSCEMETERANDE budskap.

1. Jag cementerar GÄRNA könsroller. Jag är stolt över att vara tjej och allt som är supertjejigt. Problemet är inte vi tjejer som tycker om "tjejigheter" som makeup, mode, söta killar, hundar, hästar eller romantiska filmer - problemet är alla som ser dessa intressen som problem och av lägre rang än killhobbys eller neutrala hobbys som sport. Varför är det mer okej att samla på frimärken än bilder på gulliga hundvalpar?? Alla som kallar sig feminister men ser ner på tjejsaker, låt vara att de kanske en gång i tiden startat som SOCIAL KONSTRUKTION, kan fara till helvetet. Är man verkligen på tjejernas sida så säger man att deras intressen är lika mycket värda och lika vettiga som andra intressen. Och JA, det är många tjejers intresse, de är inte att tjejtidningarna kör ner söta hundar och bitchande kändisar i halsen på flickebarnen mot deras vilja. Tjejtidningar ger tjejerna vad tjejerna vill ha, sen var det begäret har sitt ursprung kan diskuteras i en annan fråga. Det finns en anledning till varför de flesta fjortisar föredrar Veckorevyn eller Frida framför Bang. Vi gillar dessa fluffiga grejer som mode, smink och kändisar - kom över det!!! Sparka inte på våra intressen om du är på vår sida, och sätt inga likhetstecken mellan att vilja läsa om Paris Hilton och att vara förstörd av sitt kön för livet.

Om man VERKLIGEN vill peppa tjejer så ska vi reclaima tjejigheten - strunt samma hur dessa tjejfenomen en gång startade. Om vi gillar läppglans och popidoler, stötta då det! 

Och kom över trams som att vi "sminkar oss för att bli poppis bland killar" eller att vi "känner oss tvingade att ha en minivalp för det har Nicole Richie". Smink är kul och vi sminkar oss även inför tjejmiddagar, och minivalpar är gosiga, inget tvång. Och rosa kläder KAN man faktiskt vilja ha frivilligt, och rosa BEHÖVER inte signalera underkastelse och kvinnlig tragedi.

NU BRUDAR TAR VI TILLBAKA BRUDIGHETEN OCH ÄR STOLTA - OKEJ?? Tjejer och tjejers intressen är lika riktiga och viktiga som killarnas, och det är INTE synd om oss för att vi tycker om skor.

2. Om kvinnor på redaktionerna - OCH DET KONSTIGA ÄR??

3. Japp, jag kommer definitivt vilja uppfostra min dotter till en tjejtjej. Det är ett underbart privilegium att vara tjej, och det tänker jag lära min dotter om jag får någon. Hon ska ta all sin fantastiska tjejiga glans och gå ut i världen och erövra den. Hon ska bli VD med Hello Kiity-pynt i mobilen, hon ska tjäna lika mycket som sina kollegor och kunna köpa handväskor för hela månadslönen om hon så önskar och hon ska få killar på fall och få dem att ligga på knäna och uppvakta henne

Men det är klart - vill min dotter inte gå i sin mammas rosa stilettfotspår så ska jag inte vara svår. Hon får göra precis hur hon vill och hon ska veta att hon är en fantastisk varelse, oavsett om hon vaxar bikinilinjen och har pushup eller inte. En string är lika fin som en boxerkalsong, och oftast har vi dem faktiskt för att de slippa troskanter som syns genom byxan, INTE för att alla killar ska bli galna och vilja sätta på oss.

4. Jag tror att jag talar för alla tjejer som jobbar på tjejtidningar när jag säger att vi jobbar för att vi älskar tjejer och vill ge yngre tjejer bra underhållning, vettiga artiklar som utvecklar dem (japp, det finns mer än kändisskvaller och mode om ni bara bläddrar) och stärka dem i deras roll som just TJEJER. Ingen börjar på tjejtidning för att man VILL att tjejer ska vara en underkastad ras som inte har högre ambitioner än att bli bra på att suga av killar med munnen full av jordgubbsläppglans.

Om ni bara visste så många brev jag fick som redaktör på Starlet från tjejer som menade att tidningen stärkte deras självförtroende, att den var som en vän i pappersformat och att månadens höjdpunkt var när en stunds verklighetsflykt damp ner i brevlådan. Det är därför man jobbar på tjejtidning, INTE för att det genererar pengar, för tro mig, det gör det inte. Att göra tidning för tjejer är ju inte lika snofsigt som att exempelvis skriva om ekonomi i någon dagstidning, och lönekuvertet är skamligt tunt. "Men vaddå, det är ju inget RIKTIGT jobb. Och dessutom har ni ROLIGT på jobbet! Det kan väl du göra gratis!". Det är DÄR vi har problemet mina vänner! It's all in the eyes of the beholder säger man som bekant...

Jag vill bara avsluta med att påpeka att efter jag slutade på Starlet ändrade den profil och blev mer inriktad på sex, och jag kan inte svara för vilka budskap som skickades ut efter omgörningen. Men jag står till hundratusen procent för den rosaglittriga pigga flickrumstidning som jag var med och gjorde under ett par år. Det var en jäkligt grym tidning som jag absolut skulle skaffat prenumeration på till min dotter om jag hade någon.